Månadens bästa bok: Maj

Jag har världens bästa läsare! Ni lyfte bloggens visningsrekord ännu en gång på bara en helg, vilken underbar avslutning på maj månad! ❤️ Tack! 

Jag har inte hunnit läsa så mycket i maj som jag hade velat, men det är pga flytt och examen, så jag kan inte klaga. Jag hittade till slut två ljudböcker, så nu är de närmaste dagarna räddade. Det är så skönt att packa samtidigt som man lyssnar på musik eller ljudbok. 👍 Jag har även hunnit prata med två olika kundtjänster i telefon idag. Samma företag, olika länder och helt olika attityder. En hjälpsam, en pushig. Jag vet vem som fick ris och vem som fick ros … Jag vet också vem som byter teleoperatör när hon flyttar tillbaka till Sverige! 

Nu när vi har kommit in i juni är det ju dags att avgöra vilken bok som var bäst i maj. Fast jag läste så få var det bra böcker, så det var ett svårt val. Men det blir ändå Åsa Hellbergs sprillans nya roman Gloria, för jag blev glatt överraskad över hur bra research hon gjort (huvudpersonen Gloria är nämligen operasångerska). En söt, puttrig bok med dramatisk twist som  dessutom var väldigt trevlig som ljudbok. 🙂 


#blogg100 93 

Varför??

Varför klarar jag knappt av att lyssna på manliga uppläsare när jag letar efter ljudböcker? Jag är så kräsen att jag blir trött på mig själv!!!

Och det är dessutom inte bara manliga uppläsare som inte funkar, ungefär 75 % av alla kvinnliga är jobbiga att lyssna på. Har i alla år haft en liten dröm att jag själv skulle läsa in mina böcker om det kom till det, men nu tror jag faktiskt att jag skulle överlåta det till ett proffs. För vissa författare har tyvärr inte rösten till att läsa in romaner på ett vettigt sätt. Intressant egentligen, med tanke på att de läser sin egen bok borde de ju vara bäst på att läsa upp just den, men icke sa Nicke …

Äh, lyssna inte på mig. Jag är bara kräsen.

#gårivägförattköpaennyljudbokochdetblirenhalvtimmeslångkampföratthittaenvettiguppläsare

 

Ljudbokslängtan

Har en våldsam lust att lyssna på en ljudbok. Kanske en deckare, till och med. Eller en klassiker. Att bara få ha en bok i öronen. Podcasts har varit mitt örongodis ett par veckor nu, men jag längtar efter en riktigt bra ljudbok.

Bäst att jag tar en titt på vad Dito har att erbjuda! 😉

#blogg100 inlägg 73

Fortfarande Alice

April verkar bli en bra läsmånad. Än så länge har jag läst Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins (vilken har fått mig att att vilja läsa de andra två böckerna i serien) och Mitt hjärta går på av Christoffer Holst (älsk på den!) och har påbörjat Fortfarande Alice av Lisa Genova som ljudbok och Second chance summer av Morgan Matson som e-bok. Snart blir det väl några fysiska böcker också, för jag har läslust!

Men vi måste prata lite snabbt om Fortfarande Alice. Jag har inte sett filmen, för jag ville läsa boken först. Och boken är … ganska obehaglig. Inte för att jag eller någon i min närhet har Alzheimers, men det är så obehagligt att lyssna på hur Alice långsamt tappar minnet. Jag har bara hört ca 30% av boken, men jag tycker så fruktansvärt synd om Alice. Den får en oundvikligen att tänka på sjukdomen och de som drabbas. Jag hoppas att jag kan höra klart hela boken, för jag får en klump i halsen av att lyssna på den. Men det är en fruktansvärt bra debutroman!

#blogg100 inlägg 37

Lucy Dillon-dille

Jag har det senaste kvartalet läst (lyssnat på) flera av Lucy Dillons böcker. Senast i dag lyssnade jag klart på Tango för vilsna själar och köpte direkt två nya Dillon-böcker via Dito, nämligen Hundar, hus och hjärtats längtan och När livet börjar om, som är hennes senaste bok.

Jag läste Ensamma hjärtan och hundar för några år sedan. Visst, mysig bok men inget speciellt. Sedan lyssnade jag på Hundra omistliga ting sent i höstas, ich fastnade. Det var en mysig bok att bara lyssna på, att ha i bakgrunden när jag reser, lagar mat eller bara är. Som godnatt-saga, typ. Fast för vuxna. Som en varm filt med lagom komplicerade historier.

Har ni också sådana där mys-böcker? Som ni bara kan slappna av till? 

Rör inte mitt mord! 

Jag lyssnar på Lars Forsbergs bok Rör inte mitt mord!, som är något så ovanligt som en kriminalkomedi. Det är en deckare, men det känns som att Forsberg försöker skriva som Fredrik Backman – fast en deckare. 

Dessutom misslyckas han. Huvudpersonen Torsten är någon jag hade kunnat tänka mig slå hårt i huvudet. Världens mest frustrerande människa. Förutom att Torsten älskar sig själv är det (ca 2/3 in i boken) fullständigt oförståeligt hur han kan ha blivit poliskommissarie. Han är så inkompetent, trög och egoistisk! 

Ska bli intressant att se hur den sista tredjedelen av boken är …

Men omslaget är rätt okej. 🙂

  

Kvinnan på tåget

Jag har de senaste fem dagarna lyssnat mig igenom Kvinnan på tåget. Det är en thriller av Paula Hawkins, och om jag inte missminner mig är det Hawkins debutroman. Den är …

… FANTASTISK. Den är läskig, och jag hade ingen aning om hur den skulle sluta. För min del slutade den lite abrupt, och kanske att slutet var lite otroligt, men bara för att händelserna gick ganska snabbt i slutet av boken. 

Boken är utgiven på Massolit förlag. Så här beskrivs boken på deras hemsida:

”Rachel har inget jobb och ingenstans hon behöver vara. Ändå tar hon tåget samma tid, varje dag. Varje dag ser hon ett ungt par i huset intill spåret. Jason och Jess kallar hon dem. I Rachels ögon är deras liv lika perfekt som hennes en gång var. Men en dag, när hon ser ut genom tågfönstret, upptäcker hon något som skakar om henne. Nu förändras allt. 

Några dagar senare vaknar Rachel bakfull, med ångest och minnesluckor. Jess är försvunnen, och Rachel anar att hon har viktig information om vad som hänt. Nu ser hon sin chans att bli delaktig i den värld hon bara betraktat på avstånd. Nu ska hon visa alla att hon är så mycket mer än bara kvinnan på tåget.”

Jag lyssnade på boken med Angela Kovacs som uppläsare, och hon är inte min favorit precis, men med den här boken hamnade hon på plussidan. Hennes röst passar väldigt bra till Rachel, lite lagom gnällig och luftig. (Hon är generellt bra på alla personerna i boken, men framför allt på Rachels.)

Jag är extremt irriterad på Rachels exman och hans nya fru. De tar så lätt på att de har träffats under tiden som Rachel fortfarande var gift med sin exman, och det finns ingen respekt för kärlek, äktenskap osv. Vad som stör mig är att Anna och Tom anser sig ha rätt att kasta ut Rachel, att bete sig som om hon inte har rätt att bli älskad av någon, som om Rachel är en nobody. Jag är så fruktansvärt irriterad!! 

Vilket väl är ett bevis på att Hawkins är en riktigt bra författare. 

Betyg: 5/5 

I’m alive!

Till alla er söta läsare, I’m alive! 

Jag har bara inte haft ork att skriva här på det senaste. Sommaren har varit hård med mycket att göra, bland annat en annan blogg i samband med Jenny Lind-turnén, så jag har i stort sett bara sjungit och läst lite då och då.

Sedan söndag kväll är jag tillbaka i Köpenhamn. Jag har försökt trycka tillbaka innehållet i mina resväskor in i garderoben. Fyllt kylskåpet igen. Köpt nya blommor. 

Just nu läser/lyssnar jag på Paula Hawkins ”Kvinnan på tåget”. Jag har bara kommit 1/5 in i boken, men det är en svår bok att lyssna på. Det är svårt att hålla isär personerna som pratar. Angela Kovacs är uppläsare, och det är något med hennes röst som stör mig en aning. Jag vet inte vad det är, men det är en spännande bok så jag har 80% kvar av boken att lista ut varför jag stör mig. 😉

Snart följer en minirecension på Anna Janssons ”Ödesgudinnan på salong d’Amour”. 🙂 

Senaste ljudboken

Jag lyssnar på ungefär en ljudbok om året. I år blir det nog några fler, för jag reser mycket och min telefon väger mindre än ett ton böcker i resväskan. 

Nu lyssnar jag på Liane Moriartys Öppnas i händelse av min död. Och den är så ruskigt bra! Kerstin Andersson är uppläsare, och hon är perfekt. Det blir kapitel efter kapitel, jag kan inte sluta lyssna. Men med knappt hälften kvar har jag börjat leta efter nya böcker att lyssna på. Det blir nog Kate Atkinsons Liv efter liv. 🙂 

#blogg100 inlägg 75

Snabb utvärdering av ljudbok

Jag har i ett par dagar prövat att lyssna till en ljudbok medan jag jobbar. Jag har valt Wolf Hall av Hilary Mantel att lyssna på, och det har sina ups and down att jag har valt den boken.

Wolf Hall är en bok som hoppar tidsmässigt, som använder sig av olika röster och en massa årtal för att hålla styr på berättelsen. Lägg sedan till att den utspelar sig under en av de rörigaste perioderna i engelsk historia (Henrik VIIIs hov när han skiljer sig från drottning Katarina och gifter sig med hovdamen Anne Boleyn). Rösten tillhör Thomas Cromwell, en av kardinal Woolseys medhjälpare. Förvirrande och intressant på samma gång.

Utvärdering: det är en intressant bok, och jag lyssnar mycket på den. Den har 152 spår och jag är ”bara” på nr 29. Hela ljudboken är över 26 timmar lång, så jag har mycket lyssnande kvar. 🙂

Ljudbokens återkomst

För ett par år sedan lyssnade jag på ljudböcker medan jag jobbade. Jag gjorde ett ganska repetitivt jobb och behövde inte tänka speciellt mycket. Att lyssna på ljudböcker blev ett sätt att komma undan dussinmusiken på radion. Jag gav tyvärr upp efter ett par böcker, för jag insåg att det inte var ett medium för mig.

Men nu tänker jag ge den ett försök till. Jag jobbar återigen på samma jobb, med liknande uppgifter. Därför ska jag lyssna på Wolf Hall av Hilary Mantel (på svenska), eftersom den är med i min sommarläsning och det var en av de få ljudböcker under 100 kr som verkade intressant nog för att underhålla mig på jobbet. (Ja, jag är kräsen. Ljudböcker ska vara bra om jag ska orka med dem, och om uppläsaren inte passar mig … ) Den här gången har jag inte lånat från biblioteket, utan köpt via Dito.se. Dito (eller Nya Dito, som appen kallas) har både ljudböcker och e-böcker, och jag fick köpt både Wolf Hall och två noveller av Sylvia Day på dagens shoppingrunda. Det är dags att jag försöker mig på e-böcker också, kanske. Det underlättar läsningen av svenska böcker när jag är i Danmark. Synd bara att jag älskar att ha en fysisk bok i handen …
Med andra ord ska jag försöka mig på ljudbokslyssnande igen. Önska mig lycka till – jag återkommer med resultatet senare i sommar. 🙂

Blogg100 #71 & Bokbloggsjerka: Ljudboken

Det är helg! Förutom att det innebär Eurovision-final i Köpenhamn (med demonstrationer i centrum ovanpå det) innebär det också jobb och lite bokläsning. (Har äntligen läst ut Ann Grangers Mud, muck and dead things, mer om den i morgon.) Men det innebär ju också bokbloggsjerka! Annika är snäll den här helgen och kommer med en otroligt lättbesvarad (för mig i alla fall) fråga:

20140321-104841.jpg

Hur ställer du dig till ljudböcker och vilken är den bästa ljudboken som du har ”läst”?

Jag ”läser” inte ljudböcker. Det är inte ett medium som passar mig. Jag läser mycket snabbare än uppläsaren läser och jag klarar inte av att koncentrera mig så länge att jag får med alla detaljer.

Jag har försökt i flera omgångar, dock. När jag bodde i Vadstena och gick långa promenader försökte jag ha en deckare (Raymond Khourys Den siste tempelriddaren) i öronen. Jag lyssnade aldrig klart, trots att den var spännande. Jag köpte den i stället och läste ut den. Ett par bilsemestrar i Europa med familjen försökte vi lyssna på ljudböcker. Vi lyssnade på hela första boken i Sagan om Ringen-trilogin, nästan en hel Harry Potter-bok (har glömt vilken) på svenska och en Dickens-bok som min bror underligt nog fastnade för. Jag somnade prompt varje gång ljudboken gick igång.

När jag pendlade sträckan Lund-Köpenhamn i åtta månader försökte jag igen. Ett tag hade jag många ljudböcker på min iPod, men det gick inte. Jag övergick till sångarens motsvarighet och lyssnade på operor, gärna med partituret i handen.

Efter ett tag sket det sig också, om ni ursäktar uttrycket. Nu lyssnar jag då och då på radio, gärna P3 eller andra, lättsammare program när jag ska göra något (som att städa, köra bil osv). Jag lyssnar mycket, mycket hellre på musik eller eventuellt radio med lite snack.

Den stora nackdelen med ljudböcker är ju att det är så dyrt. Man måste lyssna på ett utdrag innan man köper den, för det finns så många dåliga uppläsare. Och sen är det batteritid osv. Nä, ge mig hellre en vanlig, inbunden bok.

Men, jag har trots allt detta två ljudböcker som jag vill tipsa om.

  • Harry Potter-serien (på engelska), som läses av Stephen Fry. Helt fantastiskt underbart. Ett måste för HP-fans (eller för Fry-fans).
  • Saker min son behöver veta om världen av Fredrik Backman, som läses av Martin Wallström. En riktigt söt bok med en bra uppläsare.

Och om man nu prompt ska ha tag i ljudböcker, så finns det på iTunes. Och i en app som heter Audioteka, som har många ljudböcker. Eller på biblioteket. Helt enkelt lite varstans. Jag hade kunnat tänka mig att pröva läsa in en text nångång. Men man ska väl ha talang för sånt där, kan jag tänka mig. 😛