Helgfrågan: Läser just nu

Idag är en sån där dag då jag vill hinna med en massa, men inte orkar mer än att läsa och se på skräp-tv. Det var likadant igår, men då skulle jag jobba på kvällen så det blev ändå lite gjort.

Och egentligen är det inget svårt som jag ska göra. Laga ett hål i ett linne, tvätta två tvättar, gå upp på vinden och sortera i ett par lådor, slänga papper, baka en kaka, laga mat, tömma diskmaskinen och sen se VM-kvalet mellan Sverige-Italien. Men det regnar. Det ligger papper överallt i min lägenhet. Mitt kök ser en smula kaosartat ut. Det går ingenting bra på tv. Jag har redan läst ut en bok i dag och påbörjat två nya. Skrivandet står still och jag funderar på om NaNoWriMo är något för mig i år, jag ligger 6 500 ord back och har ingen lust att plocka upp storyn. Vem vet, det är kanske inte meningen i år.

Jag får väl börja någonstans. Det regnar i alla fall inte på vinden. Men det är dags för Helgfrågan från Mias bokhörna:

Vad läser du nu? (Bonusfråga: Vad ska du göra i helgen?)

Just nu läser jag tre böcker. I bilen går Ninni Schulmans tredje bok i Hagfors-serien, Svara om du hör mig med Angela Kovács som uppläsare. (Riktigt bra serie, för övrigt.) På läsplattan har jag första boken om Harry Hole, nämligen Fladdermusmannen av Jo Nesbø. På soffbordet ligger Flora Banks förlorade minne av Emily Barr.

Igår läste jag ut Det flammande korset av Diana Gabaldon och kan bara konstatera att bok fem inte är den bästa i Outlander-serien. Tidigare idag läste jag ut Anna Janssons Kärleksdans i obalans, den tredje boken om Angelika och hennes frisörsalong på Gotland.  Den är bra, som resten av böckerna, men jag stör mig på sättet Jansson tar sig an ämnet bipoläritet. Jag kan inte förklara det, men det stör mig så mycket att jag faktiskt tycker att resten av boken är sämre på grund av det. Synd, för det är en bra serie! Jag väntar och ser om en eventuell fjärde bok gör den bra igen.

Vad jag gör i helgen? Jag har två föreställningar, ska städa lite, öva, läsa och träffa dejten. Det blir nog en fin balans av att göra allt och ingenting.

Hoppas att ni får en fin helg!

NaNoWriMo 2017

Okej, hoppsan, det blir visst NaNoWriMo i år. Jag har velat fram och tillbaka ända till 23:15 igår kväll, men det var bara att öppna ett nytt dokument när klockan slog midnatt och hoppas på att inspirationen slår.

Och det gjorde den. Typ.

Jag beslöt mig hastigt och lustigt att göra en omskrivning, en regelrätt rewrite, av en gammal ungdomsroman som jag skrev under Camp Nano sommaren 2011. Det är en story som jag gillar, karaktärer som är fina men en berättelse som inte har gått ihop riktigt. Huvuddragen har funnits där, men ändå inte.

Än så länge är historien i jag-form presens, en form jag hatar. Jag glider hela tiden över i tredje person presens, så vi får se vad historien slutar i till slut. Än så länge har den redan vänt upp och ner på vissa av grunddragen till originalberättelsen. 😂

Hur det än blir – jag har redan klarat av dagens skrivmål – 1 667 ord – men tänkte fortsätta skriva. Allt för att få ett försprång. Det kan vara så att läsningen blir lidande den här månaden … 🤔

När måndagar är guldkanten på veckan

Ända sedan jag började jobba i Malmö har måndagar seglat upp som veckans bästa dag. En dag då man kan hinna få saker gjorda, som att träna/betala räkningar/gå till doktorn/ringa telefonsamtal/springa till biblioteket/diska/tvätta/städa/se dålig dag-tv/läsa en bok/lyssna på en podd/sova/handla mat/äta/dricka kaffe. Kort sagt leva.

Sjukt otippat, om du frågar mig. Jag som aldrig har gillat måndagar något vidare. Tänk vad en ledig dag i början av veckan kan göra för resten av den!

Den här veckan är lite speciell eftersom jag har audition imorgon, är ledig dagtid men jobbar kväll de flesta dagar, ska ha gäster på lördag som en sen födelsedagsmiddag för mig men tidig för pappsen som fyller år på söndag. Också veckan då jag skriver, läser och går långa promenader med hunden, med vetskapen om att det inte blir så många till av den sorten. Jag är tacksam för att vädret håller sig i schack, så att nämnda promenader blir mysiga.

Nu ska jag dricka en kopp kaffe och läsa lite av Jojo Moyes senaste bok på svenska, Toner i natten, innan jag måste till biblioteket, affären och eventuellt gymmet. Jag skriver eventuellt, för även om det är skönt att träna är det ibland skönt att inte göra det också. 😉

Måste säga att Toner i natten är en ovanligt lättläst bok, även för att vara Moyes. Jag har blåst igenom 100 sidor på bara någon timme här på förmiddagen, och då läste jag ändå ut Birgitta Bergins Ett oemotståndligt begär först. Skönt med böcker som är så! Moyes blir bok 80 för i år. Under tiden halvläser jag i Chimamanda Ngozi Adichies roman Lila hibiskus, som är en av de sista böckerna i årets Kaosutmaning. Bara några få kvar nu!

Och när det gäller NaNoWriMo är jag i fas – äntligen! Är inne på dagens daily quota, och har tänkt mig skriva de där 1450 orden nu i eftermiddag. 🙂

Jobba, jobba, jobba!

Pluspoäng om ni sjöng rubriken! 😉

Föräldrarna håller fortfarande på med att sätta ihop en bokhylla. Det blir en del svärande och irritation och jag har flyttat mig från soffan till mitt gamla flickrum för att få lite lugn och ro. Det är dock ganska underhållande att lyssna på, för det är lite ”Sätt ihop bit A95 med Z23b …”över det hela.

Har skrivit en del idag och är äntligen inne på dagens daily quota, alltså de 1 667 ord som man ska skriva varje dag för att komma ifatt. Jag är uppe i 18.5k och ska upp i 20k innan jag ska till jobbet om 1 1/2 timme. Och scenen jag nyss skrev gjorde att en del detaljer föll på plats. Nu ska jag faktiskt skriva slutscenen! Visserligen väldigt mycket för tidigt, men det ska bli kul att få gjort det innan detaljerna som studsar omkring i huvudet försvinner på riktigt!

Nanowrimo, månadens bästa bok och oktober

Började dagen med att konstatera att vågen gått ner ett kilo, att jag – hör och häpna – har lite träningsabstinens för att jag inte hinner träna i dag som tidigare planerat (jag lovar och svär, jag är förvånad, jag som aldrig någonsin har velat träna förr, tänk att beslutsamhet kan göra så mycket!), att det är idag som påven är i Lund av alla ställen i världen och att det är ganska coolt, att jag äntligen fick beställt Outlander säsong 2 och att det råkade slinka med Karl-Bertil Jonssons julafton på dvd i beställningen, att kaffe är underbart och att jag har sånglektion i Köpenhamn i dag. Hurra!

Det är också idag man börjar planera novemberläsningen och sammanfattar oktoberläsningen. Jag har två (eventuellt bara en) böcker som hänger med in i november, och det är Backmans Björnstad. Jag känner mig som en dålig medmänniska när jag är långsam med en biblioteksbok som jag vet att många andra vill ha tag i, men det blir till att utnyttja tiden maximalt för att få läst ut den här boken. Den är riktigt bra, bara lite tyngre än vad jag är van vid att Backman skriver och det med bristande tid gör att det har varit lite tungrott.

Den andra boken som eventuellt hänger med in i november om jag inte hinner avsluta den på tåget idag är Anna Fredrikssons Avskedsfesten. Har lite mer än 120 sidor, men det ska vi nog klara av? Om jag gör det har jag hunnit med 75 böcker än så länge i år. 🙂 Ungefär 23 böcker mer än vad jag trodde att jag skulle hinna med! Vi får se hur det blir med läsningen i november med tanke på NaNoWriMo …

Månadens bästa bok har helt klart varit Askfödd av Sabaa Tahir. Ser fram emot att läsa fortsättningen i november. Tvåan heter A Torch against the Night. 

Annars har jag inte direkta läsplaner i november. Jag har några böcker i hyllan som har stått där ett tag, så jag kanske ska försöka spara pengar och läsa det jag har i stället för att kasta suktande blickar efter nya? 😉 Ett bokinköp har jag redan planerat, och det är manuskriptet till Fantastic Beasts and Where To Find Them. Hade väldigt svårt att hålla tassarna väck från den!

Men vad hände i oktober, egentligen? Månaden som har gått så oändligt långsamt och ruskigt snabbt på samma gång. Jag har jobbat, fyllt 28 år, läst 11 böcker, gått på bio, börjat träna, tittat på begagnade bilar, försökt vara ordentlig och planerande och lyckats sådär, fått gjort en hel del praktiska saker som jag gärna vill ta med mig in i november. Bob Dylan fick årets Nobelpris i litteratur. Har träffat trevliga människor och unnat mig lite egentid i form av tid på gymmet och massage.

Jag har däremot INTE varit så duktig gällande förberedandet av NaNoWriMo som jag hade önskat. Snart handlar allt om mitt wordcount! (Lovar att bloggen inte bara ska handla om det i 30 dagar!)

Om drygt 13 timmar kör vi! Någon som ska vara med? (Outlander säsong 2 sparar jag till 1 december!)

Den Stora Redigeringen™ äntligen igång!

Tja, jag vet inte vad som hände. Men en dag blev jag plötsligt intresserad av att redigera igen. Att nörda ner mig fullständigt i ett manus. Att orka ta itu med alla plot holes och faktamissar. Att bena ur den här historien tills den är ordentligt filéad.

2an är första delen i min ungdomsserie Och sedan föll regnet. Jag skrev den mellan 1 november 2010 och 21 juli 2011. Det är andra boken jag skrev i serien (vadå, okronologiskt?) och jag kände att den gick väldigt snabbt att skriva. Men sedan dess har den i stort sett legat i träda. Förra året skickade jag den till Bina, en bloggare som kunde tänka sig att läsa igenom den. Hon läste, och kommenterade. Jisses, vad hon kommenterade! Så mycket bra saker och så många saker att tänka på.

En av sakerna hon pratade om var att storyn började liksom för mycket från början. Att det kunde löna sig att börja mitt i, någonstans. Idéen fastnade i mitt huvud och nu gör jag ett försök att skriva om den. Att verkligen börja någonstans mitt i, där storyn makes sense.

Jag har börjat redigera ett kapitel mitt i, bara för att få upp lusten att redigera. Att börja från början när man inte vet var början är, är väldigt frustrerande. Så nu har jag hittat ett sätt att formulera mig, ett kortare, mer konkret sätt. Jag gillar min ”nya” stil. Kapitlet jag hade valt var ursprungligen 6600 ord. Jag har skurit ner det till 4500, och där finns möjlighet att ta bort ytterligare en del, kanske hundra ord eller så. Att tajta till språket. Det är fortfarande ett långt kapitel, men mer hanterbart.

Jag har då ett annat, angenämt problem. I hela serien finns det tre huvudpersoner (Tristan, hans kompis Adrian och Adrians lillasyster Tess). 2an handlar om Tess, och de andra böckerna i serien handlar lika delar om Tristan, Tess och Adrian, samt en kille som heter Anton.

Är det okej att Tess är den enda som pratar i första boken? Eller ska Tristan, som faktiskt spelar en stor roll i storyn, få prata också? Så att man inte får en chock när han börjar prata i bok två i serien.

Mitt mål är att:

• skriva om hela manuset till att det är bara Tess (kvinnliga huvudpersonen) som pratar (eller vad tror ni?)
• sortera ut vilka röster som tillhör vem
• skriva om berättelsen så att den börjar in medias res, alltså mitt i. Jag tror att jag har den perfekta första meningen, men vi får se. Jag måste först skriva det kapitlet. 😉
• få ordning på alla bipersoners motivation
• få ordning på ”dramaturgivalen”:

Eftersom manuset till 2an är på 96 000 ord ska det ner till ca 70 000-75 000. Normal ”ungdomsromanslängd”. Och om varje kapitel dras ner med ca en tredjedel (4 510 ord / 6 641 ord = 67,911459 %) borde det 75 % av 96 000 ord vara 72 000 ord. Och det är en helt okej längd. Jag vill inte gå under 70k, för det är för kort.

Jag lär behöva skriva nytt, och jag lär behöva skriva om 100 procent av det jag har skrivit. Men det är väl det redigering handlar om? Jag har som mål att ha kommit igenom hela manuset en första vända tills 1 oktober. Det är tre hela månader. Is it doable?

Heck yes!

Den Stora Redigeringen™ har börjat! Följ med på resan!

Och förresten – om någon vill läsa det där kapitlet som krympte med en tredjedel, hojta till. Det vore skönt att veta om jag är på väg åt rätt håll. 😛

Blogg100 #49: Skrivflow

Ah, den ljuva känslan av flow. Satte mig ner i onsdags och skrev ca 1500 ord. Fortsatte i går och skrev 1650 ord till. Totalt blev det ca 3200 ord i två korta sittningar. Det är mer än vad jag har skrivit skönlitterärt sedan i julas. Länge leve Camp NaNoWriMo!

Och det är så trevligt när ens karaktärer bestämmer sig för att vilja vara med och leka. ❤ ❤ Adrian & Simon

Blogg100 #48: Är det för sent?

I går kom jag plötsligt ihåg att det ju är Camp Nanowrimo i april! Till skillnad från det vanliga Nanowrimo, där målet är 50 000 ord, kan man i CampNano välja hur många ord man vill skriva. Eftersom det redan är den 17 april i dag är det ju lite mycket begärt att skriva 50 000 ord.

Men däremot tänkte jag kanske skriva … 10 000? Är det galenskap? Strunt samma, för jag anmälde mig igår till 10 000 ord. Det är mindre än 1 000 ord per dag, det ska jag nog klara. 😉

Jag har inte skrivit på länge, men jag skulle vilja kickstarta mitt skrivande igen. Och vad är då bättre än (Camp) Nanowrimo?

Återfunnet: 215 000 ord

I maj 2012 skrev jag ett inlägg om hur en av mina hårddiskar kraschat. Jag hade förlorat nästan 500 000 ord, utspridda på olika berättelser. Först och främst var det två fantasyhistorier som hade försvunnit totalt. Inte ens lite planering fanns kvar. Jag var så ledsen och blev trött på alltihop. Eftersom jag har en hel del andra manus kvar, Och sedan föll regnet, 4an och några andra. Men mina fantasymanus är för evigt väck. Kanske ett tecken på att jag inte ska skriva fantasy?

Sedan dess (2012) har jag hittat ett pappersmanus på drygt 95 000 ord. Det var mitt projektarbete i trean på gymnasiet. Redan då höll jag på att förlora hela manuset tre veckor före inlämning. Jag börjar tro att den där berättelsen inte tycker om mig …

Hur som haver. Påsken 2011 bytte jag dator. Jag förde över en hel massa dokument på en hårddisk, som senare kraschade. På så vis förlorade jag uppemot 500 000 ord på olika berättelser, skolarbeten, noveller, dikter mm. Jag blev så ledsen när jag upptäckte det i maj 2012. Sedan dess har jag hittat anteckningar på ett fantasymanus som jag skrev i november 2008.

Och i går – den 11 januari 2014 – hittade jag ett usb-minne. Jag tänkte använda det för något annat, men på usb-stickan låg en mapp som kort och gott hette ”Sara”. Jag blev glad – jag trodde att jag hade hittat delar av fantasymanuset från 2008. Men sån tur hade jag inte.

Jag hade större tur. I mappen låg tre stora mappar, som hette Härskarinnan av Mehjeno, Magikern från Benixor och Ödets krigare. Totalt fanns där 215 000 ord på mitt projektarbete, 215 000 ord på den stora fantasytrilogi som jag trodde att jag hade förlorat för evigt. Lyckan! LYCKAN! Inte för att det är det bästa jag har gjort, men det är tre manus som jag har skrivit från 2004-2007. I tredje person imperfekt. Att hitta en idé och ett manus som är tio år gammalt är helt underbart. Även om det inte är i närheten av klart, finns det ändå mycket som är bra. Och där fanns planeringar, information och karaktärsteckningar. Allt som behövs för att kunna fortsätta skriva. Det är makalöst. Ett manus som jag inte har rört sedan 2007, på sju år, och som jag kan börja skriva på i morgon om jag vill. Det är fördelen med ordentlig planering. Man har något att falla tillbaka på. 😉

Oavsett – 215 000 ord som jag trodde att jag hade förlorat ligger nu säkert på mitt Dropbox-konto, på ett usb-minne och på min dator. När jag har tillfälle ska jag läsa igenom allt. Vem vet. Kanske är fantasymanuset bättre än vad jag minns? Kanske är fantasy genren jag borde skriva i? Strunt samma – jag är överlycklig! Firade det hela med ett glas vin och en ny cykel. 😛

Dag 29 & 30 och privata mål

Ja, jag behöver kanske inte säga att jag inte har skrivit något de senaste två dagarna. Sedan jag gick i mål i torsdags kväll och validerade texten strax efter midnatt, kände jag inte något behov av att fortsätta skriva. Jag är trött i huvudet, kroppen är ännu tröttare och handlederna har tagit stryk. Mest är det tyvärr nacke och rygg som är trötta.

Jag tittade in på Nanowrimos forum i dag, och sidan var så seg att jag loggade ut igen. Det är alltid likadant – de sista två dagarna blir folk som galna och ska validera eller lösa något tekniskt problem. Det gör att forumen kraschar ibland. I år har jag inte varit med om att forumen har kraschat en enda gång, eller att de har behövt uppdatera hemsidan mer än någon enstaka gång. För några år sedan kraschade sidan gång på gång, och det berodde på att de behövde byta servrar. I år är de väl förberedda och allt har flutit på fint.

Eller så är det att jag har blivit van. Efter mitt sjunde år (och min sjunde vinst) kan jag meddela att det inte blir lättare. Snarare tvärtom. Det blir hårt, för man vet hur månaden funkar. Första veckan är man i sjunde himlen. Andra veckan är tuff som fan (det är också då många hoppar av eller börjar om). Tredje veckan passerar man 25 000-strecket och sedan blir det lättare. Fjärde veckan är panikslagen och när man når 45 000 är det bara underbart.

Men om några skälvande timmar är det slut för i år. Det är därmed dags att gå igenom mina mål för november och se hur det gick med det.

1. Skriva 50 000 ord. Ja, det låter väl ganska självklart, eftersom det är det som är själva utmaningen. Men ändå. Skriv 50 000 ord och sätt sista punkten för 8an. Min musa föreslår att jag sparar allra sista scenen till sist i månaden. I like the idea. Har jag (o)tur blir det mer än 50k. Om 8an blir klar före ordmätaren når 50k blir det ett nytt projekt som gäller (eller så skriver jag bara om 4an till jag-form, det går det också).

2. Skriva varje dag. Om det så är fem eller femtonhundra ord, skriv lite varje dag. Tappa inte gnistan. Målet är att skriva the daily quota (alltså 1667 ord/dag) varje dag, men av erfarenhet vet jag att det inte händer. Målet är att skriva minst 25 dagar av 30.

3. Nå 10 000 (eller mer) före söndag kväll. Jag har sådan lyx att jag är ledig fre-sön den här veckan (1-3 november) och jag tänker lägga en rejäl buffert för att inte få panik eller hamna efter nästa vecka. Helst 15 000 eller 25 000, men jag ska vara realistisk också. 2011 gjorde jag 10k på dag 1, det vore awesome om det gick i år också. 

4. Försöka vara strikt med PoV. Efter Binas testläsning fick jag verkligen upp ögonen för hur jag skuttar runt i PoV som en galning. Så jag tänker försöka vara superduperüberstrikt och inte låta texten springa i väg med mig.

5. Skriva i jag-form. Detta är en extra-utmaning, skulle jag välja att skriva om 4an till jag-form. Jag tror att det är vad manuset behöver, plus att det hjälper en del med PoV-problemen där också. 

1. Det klarade jag av. Tyvärr blev det inte mer än 50k, men det gör ingenting. 🙂

2. Det är 26 av 30 dagar jag har skrivit, eller 26 av 28, eftersom jag blev klar på dag 28. Inte så illa. Något år skrev jag inte på totalt en vecka. Det var hårt.

3. Nix. Det gick inte. Det blev bara 8k på den första helgen.

4. (Superduperüberstrikt. Vad sjutton är det för ord???) Nåja. Jag måste nog svara ja på det här. Jag har varit mycket mer noga med att det är EN karaktär som pratar i varje scen, eller att man i alla fall kan se väldigt tydligt när det byter.

5. Nej, det blev ju inte av det heller. Men det ska jag försöka i jul, tänkte jag. Om inte 9an tar all tid.

Så, totalt 3 av 5 i min egen lilla utmaning. Det är inte jättebra, men helt okej. 🙂

Därmed avslutar jag NaNoWriMo för detta året. Hoppas att jag har tid och ork att vara med nästa år också. Men då ska jag definitivt skriva en helt ny berättelse. Det var svårt att vara rebell.

(Och för er som läser bloggen i en vanlig webbläsare – nu är det jultema som gäller! Det var dags att uppgradera sig till jul, kände jag.)

Dag 28: 3667 ord, 50k & WINNER

Äntligen!

Det är nog det enda ord som beskriver NaNoWriMo-vinsten i år. Det har tagit 28 dagar, och nu har jag äntligen nått målet. Jag nådde målet dag 28, validerade strax efter midnatt dag 29 och tänker nu ta skrivpaus fram tills söndag allra minst. Jag vann! Jag klarade det!

I dag blev det 3 667 ord skrivna. Jag fick plocka fram min gamla laptop för att skriva i dag, jag orkade inte med mitt irriterande tangentbord som tappar N-tangenten varannan gång jag trycker på den. Det gick förvånansvärt snabbt i kväll. Nådde 50k strax runt 23:35, sedan fick jag samla ihop alla dokumenten som jag har skrivit i under november till ett enda stort. Där saknade jag plötsligt 1500 ord, men det visade sig att jag hade glömt att ta med en scen som jag skrev i går. 😛 Tror att jag börjar bli trött …

Enligt mina egna beräkningar fick jag ihop 50 030 ord. Enligt Pages 50 535. Enligt NaNoWriMos egen mätare? 50 699. Underligt. Jag undrar vem som har rätt. 😉 Men nu har jag validerat och blivit ”godkänd” i alla fall. Jag får räkna ihop mitt eget en annan dag.

Så. Det blir ett längre inlägg en annan dag, kanske söndag. Men jag klarade det minsann, för sjunde gången på raken! Det är jag rätt stolt över. 🙂 Det har varit annorlunda i år eftersom jag har varit rebell (skrivit på en redan påbörjad historia), lite svårare men ändå ganska intressant. Jag har skapat en femte bok i min ungdomsserie Och sedan föll regnet (nämligen (o)skyddad som femte delen heter). 8an, som nu är uppdelad i två, ligger för närvarande på 134 000 ord. Hela serien? 96 000 + 153 000 + 134 000 är … 383 000 ord. Och ännu inte klar. Men det är på fem böcker.

Så här såg det ut när jag hade validerat:

Och den här fina fick jag också:

Det har varit en lång månad. Ursäkta mig nu medan jag faller i säng och sover till december (eh, jag menar söndag)! 😀

Dag 27: 910 ord

Jag ligger nu på 46 363 ord. Efter dagens magra skörd på 910 ord (vilket enbart beror på den där irriterande N-tangenten) inser jag att jag får skriva resten (ca 3 600 ord) i morgon i stället.

Först måste jag eventuellt köpa ett nytt tangentbord …