En smakebit på søndag: Bara lite till

Det känns underligt att skriva 2020, men det är ju redan 5 januari, så det är väl definitivt 2020 nu. Just nu sitter jag och tittar på det sorgliga spektakel som är vår julgran, och inser att imorgon får jag nog städa ut julen. Kommer att sakna ljuset! Fördelen med att ha katt är att alla blommor utom julgranen är av plast, så de kan stå hur länge som helst.

Jag har läst ut årets första bok! Det blev ABC-morden av Agatha Christie, så nu är läsåret igång på riktigt! Antagligen kommer jag att bli färdig med årets första ljudbok idag (eller möjligtvis imorgon), nämligen Bergens stjärnor av Jojo Moyes. Det är inte min favorit bland Moyes böcker, men den har varit trevlig att lyssna på ändå. Får se vad jag lyssnar på sen. Kanske Nickelpojkarna av Colson Whitehead?

En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du lämna länk till din egen smakbit eller hitta länk till andras smakbitar. Enda regeln är inga spoilers.

Men årets första smakbit kommer från Simona Ahrnstedts Bara lite till. (Info om boken här.) Ahrnstedt är en av få författare som jag köper allt av. Hon skriver helt underbara romance-böcker. Rekommenderas varmt om ni inte har läst något av henne.

Smakbiten kommer från sida 39, kapitel 5:

Stella hade nog alltid utgått från att hon skulle bete sig värdigt vid en eventuell relationskris. Att hon skulle hålla huvudet kallt och vara chill. Fast mest av allt hade hon nog trott att hon inte skulle bli bedragen, tänkte hon, medan hon travade på i gräset efter Thor. Hon undvek att trampa i en komocka, sjönk ner i gräset, snavade och lyckades återvinna balansen. Hon slog efter en insekt. Naturen var blöt, smutsig och opålitlig, om hon fick ha en åsikt.

 

Trevlig helg!

Helgfrågan

Lördag! Jag fick äntligen min sovmorgon, även om den kändes alldeles för kort, jag fick även en kopp grönt te och lite tid att läsa i Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr. Ungefär halvvägs igenom den nu, den är lite tung att läsa tycker jag. Men bra!

Ljuset vi inte ser fick Pulitzerpriset 2015. Den handlar om Werner och Marie-Laure, två tonåringar som kämpar för att överleva i Frankrike i slutet av andra världskriget, och alla de händelser som lett fram till detta ögonblick. Detta är bok 103 för mig, och en som jag har haft i bokhyllan sen i februari! Så det blev ytterligare en hyllvärmare för mig den här månaden.

Igår var det höstdagjämning, och det är precis som att vädret har tagit det på allvar. Nu börjar träden skifta färg, det ligger mer och mer gula löv på marken och temperaturen har sjunkit lite. Idag är det grått ute, men i övrigt vindstilla. Jag älskar hösten, men hade gärna fått lite mer sol innan det gråa sänker sig över landet.

Helgfrågan från Mias bokhörna den här veckan handlar om bokmässan, som går av stapeln tors-sön nästa vecka:

Vilken författare skulle ni vilja träffa på bokmässan och varför? (Medverkande finns här; https://bokmassan.se/for-besokare/program/medverkande/)

Bonusfråga: Vilken bok längtar ni efter i höst som inte ännu kommit ut?

Jag hade gärna velat träffa Anna Ahlund, författaren till Du, bara och Saker ingen ser! Hon är på mässan torsdag-fredag, om någon annan är intresserad. Annars vet jag faktiskt inte vem jag hade velat träffa … kanske Susanne Ahlenius, som står i Hois monter.

Och jag har två böcker som inte kommit ut ännu som jag längtar efter: Equilibrium av Anna Jakobsson Lund (som jag har förhandsbeställt) och sen Simona Ahrnstedts nya, Allt eller inget. Båda släpps i oktober, min födelsedagsmånad, så det blir väl att unna mig en ny bok! 🙂

Hoppas att ni har en lugn helg framför er – själv har jag två föreställningar som jag ska ta mig igenom. Allt blir möjligt tack vare grönt te och Omeprazol!

 

Ahrnstedts nya bok får tummen upp!

Det var ett tag sedan den här bloggen handlade om något skrivaktigt. Det är mest litteratur nu för tiden, jag vet det. Och jag läser högt som lågt, bra som dåligt. En del blaha, blaha-litteratur.

Men jag har precis läst Simona Ahrnstedts nya roman, En enda hemlighet, och det är långt ifrån blaha-litteratur. Detta är het romantik (om än en smula förutsägbar här och var). Den är långt mer het och erotisk än hennes tidigare, vilket inte gör mig något. Det är kanske steget in i den ”moderna” världen som gör att Ahrnstedt tar ut svängarna mer. Det enda jag har emot den är att hemligheten som boken byggs upp på kanske inte är så stor som jag trodde att den skulle vara …

Med det sagt, så är boken väldigt bra. En 5a i betyg! Men man måste ha läst En enda natt, första boken i serien, för att förstå sammanhanget. Och det är världens snyggaste cover:

#blogg100 inlägg 88

Regn och rusk

Lång, seg kväll. Helt klart förskjuten arbetsdag när man börjar 16 och är på väg hem först 22. Vill hem till min torra, varma säng och läsa Simona Ahrnstedts nya roman En enda hemlighet. Så otroligt mysig och småputtrig romantik. Det behövs när det regnar så mycket utomhus. ❤

#blogg100 inlägg 79

Lucka 12

Det är fredag den 12 december och idag åker jag till Sverige över helgen för att ha lite Lucia-mys med familj och vänner. Vad gör ni på Lucia? 🙂 

Det är dags för den tolfte luckan i Blogg24-julkalendern. Jag lottar ut ett digitalt presentkort på Adlibris som en del av julkalendern. Vad som krävs för att delta i utlottningen? Varje dag kommer en ny ”lucka”/nytt inlägg med en ny fråga (t.ex: Vilken är den bästa romantiska boken?). Svara på frågan i kommentarfältet och du är automatiskt med i utlottningen. Du kan svara flera dagar, för varje dag får du en ny lott vilket såklart ökar dina chanser. Observera att du inte kan svara i efterhand, och heller inte mer än en gång per dag. I mellandagarna drar jag sedan den vinnande lotten. 🙂

Frågan i lucka 12 är:

Vilken är din favoritbok av din favoritförfattare?

I gårdagens inlägg konstaterade jag att min favoritförfattare är Simona Ahrnstedt. Och min favoritbok av henne är hennes andra bok, Betvingade, som också är nummer två i serien ”Slottet Wadenstierna”. Jag älskar den boken, antagligen för att den påminner mig om en annan bok, Min älskade falk av Kaari Utrio, som jag älskade jättemycket när jag var yngre. Men å andra sidan är Ahrnstedt en mycket bättre författare. 🙂 Och som jag sa igår – Simona har de snyggaste bokomslagen jag sett på länge!

Lucka 11

Det är torsdag den 11 december, och eftersom vi är två dagar från Lucia funderar jag på att baka lussekatter i kväll. Dricka lite glögg och sticka lite. 🙂 

Det är dags för den elfte luckan i Blogg24-julkalendern. Jag lottar ut ett digitalt presentkort på Adlibris som en del av julkalendern. Vad som krävs för att delta i utlottningen? Varje dag kommer en ny ”lucka”/nytt inlägg med en ny fråga (t.ex: Vilken är den bästa romantiska boken?). Svara på frågan i kommentarfältet och du är automatiskt med i utlottningen. Du kan svara flera dagar, för varje dag får du en ny lott vilket såklart ökar dina chanser. Observera att du inte kan svara i efterhand, och heller inte mer än en gång per dag. I mellandagarna drar jag sedan den vinnande lotten. 🙂

Frågan i lucka 11 är:

Vem är din favoritförfattare?

Okej, varför gör jag så här mot mig själv? Jag har riktigt svårt att komma på vem som är min favoritförfattare, för jag gillar verkligen, verkligen, verkligen många författare.

Bli nu inte arg, de författare som jag känner och vars böcker jag verkligen gillar. Men min favoritförfattare är Simona Ahrnstedt. Jag har läst hennes fyra romaner och jag såg verkligen fram emot den senaste när den kom. Så den läste jag på ett par timmar när jag väl fick köpt den i Sverige. 🙂 Och sen har ju Simona de finaste omslagen någonsin. Jag älskar framför allt omslaget till En enda natt, jag vill ha den där klänningen!

Läs mer om Simona Ahrnstedt här.

 

Bara ETT kapitel till!

Jag började läsa Champion av Marie Lu igår kväll. Kom ungefär 40 sidor innan jag insåg att en annan bok i hyllan lockade mer. En bok som jag bara var tvungen att börja läsa för att se om den är lika bra som författarinnans tidigare böcker.

Än så länge är En enda natt lika bra som Simonas tre tidigare böcker. Jag kan bara konstatera att hon kan skriva nutid lika bra som historiska romaner, och att det – precis som vanligt – finns lika många spännande frågetecken i varje kapitel som driver mig till att läsa vidare.

Det är också anledningen till att jag än så länge har läst 132 sidor när jag i stället borde vara effektiv på min lediga dag. Typ boka flygbiljetter osv. Men jag ska bara läsa ETT kapitel till …

#ImpossibleToStopReading #DenHärBokenKommerJagAttHaLästUtIdag #LedigDag

Septembers bokinköp

Jag skämdes nästan när jag tog den här bilden tidigare i dag. 17 böcker (varav en saknas på bilden) har jag köpt/fått hem under september månad. Men det finns så mycket bra böcker! Lite skumt att se att här bara finns engelska eller svenska böcker. Jag måste börja läsa på tyska och danska mer. Här finns blandade genrer, mest urban fantasy, men någon deckare, lite erotica och lite historiskt, någon feel good-roman och en memoar-liknande bok. Och ungdomslitteratur!

Vi tar det från toppen:

1. Längst upp i högen ligger Prodigy, nummer 2 i Legend-trilogin av Marie Lu. Påminner mycket om Divergent och har en väldigt bra uppdiktad värld. Rekommenderas varmt! Den är en del av min 3på3-utmaning.
2. I andra lagret till vänster ligger Donna Tartts Steglitsan, som har fått mycket publicitet sedan den kom ut i pocket i somras. Det råder delade meningar om denna tegelsten, men jag tycker att den låter superspännande! Ska bli intressant att se om jag tycker likadant när jag har läst den.
3. Gillian Flynns Gone Girl har också fått blandad kritik. Men nu har jag sneglat på den (fast som ljudbok) hela sommaren, så jag slog äntligen till.
4. Kristian Gidlunds I kroppen min vill jag läsa eftersom jag läste hans blogg medan han fortfarande levde. Det är inte en bok man läser snabbt, men jag vill verkligen läsa den.
5. I andra lagret till höger ligger En nästan vanlig man av Dan Buthler & Dag Öhrlund. Detta är faktiskt Helens på Läsa & Lyssna (som hade läst Erövraren i samma serie) fel. Hon fick serien att verka så intressant att jag inte kunde låta bli att köpa boken när den stod framför mig i hyllan på Pocketshop. 😛
6. Jag läste tidigare i somras Cirkeln, och nu fick jag fatt i Eld, bok 2 i Engelfors-trilogin. Det är Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren som ligger bakom trilogin. Det är inte min favoritserie, men spännande nog för att jag ska vilja läsa fortsättningen.
7. Stående längst ner till vänster finns sjätte och sista delen i Cassandra Clares urban fantasy-serie The Mortal Instruments, nämligen City of Heavenly Fire. Jag har ännu inte läst femte boken, så jag får längta efter den här sjuhundrasidorskolossen ett tag till. Så spännande!
8. Stående inte helt i ordning kommer sedan bok 3 i Divergent-serien, Allegiant av Veronica Roth.
9. Och bredvid står bok 2 i serien, Insurgent av Veronica Roth. Lite irriterande att sista boken i serien har ett annat format, men det har förekommit i flera andra serier (The Mortal Instruments, Beautiful Creatures, Twilight osv) så det verkar vara vanligt …
10. Dödlig åtrå är Susanne Ahlenius debut, och den har jag fått signerad direkt från Susanne själv! Det ska bli så spännande att läsa, hoppas på att ta tag i den när jag är klar med 3på3-utmaningen. 🙂
11. Eva Ludvigsen debuterade förra året med Lova, och det här är hennes andra bok, Här och nu. Också den signerad av författaren. Den ligger högt upp på min att-läsa-lista inför hösten!
12. The Maze Runner av James Dashner har premiär på bio om bara några dagar, så här ligger den i min läshög. Tänkte se den på bio i höst.
13. Simona Ahrnstedts En enda natt har jag dreglat över ett bra tag nu. Och äntligen har jag fått tag i den! Vill helst läsa den just nu, men måste läsa ut Prodigy först …
14. Paper towns eller Pappersstäder som den heter på svenska är en bok av John Green, författaren bakom The Fault in Our Stars som jag älskade! Paper towns var med i min Sommarutmaning 2014, men jag hann aldrig läsa ut den innan sommaren tog slut (kom bara 25 sidor, så jag hann knappt börja). Nu är det dags!
15. Gayle Formans If I stay hade biopremiär i augusti. I och med det fick boken ett uppsving bland bloggarna och jag blev sugen på att läsa den.
16. Sista boken på bilden är Mari Åbergs Löftet, andra boken i trilogin som påbörjades med Och kvar stod en röd resväska. Boken är signerad av författarinnan själv, då jag var på releasefest den 6 september.

Boken som saknas på bilden är del 3 i Legend-trilogin av Marie Lu, Champion, som kom med posten i dag. Det är den avslutande delen och sista boken i min 3på3-utmaning, så den är efterlängtad! Antagligen kommer jag att köpa Stöld av babian av Anna Carolina (som e-bok) i september också. Den verkar spännande!

Så, höstläsningen verkar vara klar. Nu ska jag bara ha tid att läsa också! Tack och lov ska jag resa en del i oktober, så då får jag väl tid att läsa. 🙂

JAAAAA!!!

… var min reaktion när jag i dag fick veta att briljanta Simona Ahrnstedt släpper en ny bok i veckan.

Och nej, jag överdriver inte. Gjorde en liten spontan glädjedans i tunnelbanan (mycket liten, bör erkännas, men ändå dans) och insåg att höstens läsning kommer att bli sweet! Romantik i nutid. Eftersom jag älskar hennes tidigare böcker har jag höga förhoppningar på den här. Den heter En enda natt, har nästan 500 sidor och tydligen början på en serie. 😀

Och omslaget är ju så snyggt! (Önskar att jag hade den där klänningen …)

Boken går att bevaka på Adlibris. 

Bokbloggsjerka: Författare vi beundrar

Fredag! Och helg, vilket innebär att det är dags för bokbloggsjerka igen! Den här veckan ställer Annika en sån där fråga vars svar kan pågå i evigheter. Så jag får väl begränsa mig lite. 😛

Finns det några författare som du tycker sticker ut (eller som du beundrar mer än andra) när det gäller deras sätt att skriva?

Ja, det finns ju en del att välja mellan. Jag har alltid läst i stora mängder och råkar ut för den ena bra boken efter den andra. Så här kommer helt enkelt de författare som jag inte kan leva utan (och jag ser till min förtvivlan att de är åtta stycken):

 

J. K. Rowling På den tiden hon skrev Harry Potter-böckerna var Rowling en av de allra bästa. Jag älskar fortfarande hennes böcker. Okej att hennes karaktärsutveckling kanske inte alltid är lysande, men sättet att kunna lägga ut ledtrådar och sedan lösa dem en efter en i de sista två böckerna och att in i det sista hålla osäkerheten uppe (vem ska vinna kriget?) gör att jag verkligen beundrar henne. Det är svårt att skriva en så stor serie och kunna svara på alla frågor som uppstår under tiden.

Diana Gabaldon Hennes historiska serie om Claire och Jamie fick mitt hjärta att bulta hårt för sisådär en tio år sedan när jag började läsa den. Det kommer fortfarande nya böcker och jag tycker fortfarande lika mycket om serien. Hennes sätt att beskriva handlingar på, personers rörelsemönster, att hela tiden få handlingen att rulla framåt, att få historien att kännas så levande…. Det är det jag beundrar mest hos henne. Hon rör sig i 1700-talets England så självklart. Det är nästan som om hon varit där.

Sara Kadefors Jag har bara läst Sandor slash Ida, men vilken ungdomsroman det är! Undermedvetet tror jag att detta är romanen som jag försöker efterlikna i mitt eget sätt att skriva. Jag älskar den, har läst den minst tjugo gånger och den är fortfarande lika bra. Så bra, att jag vågar inte läsa något annat av Kadefors med risk för att bli så fruktansvärt besviken.

Liza Marklund Här är det Annika Bengtzon som gäller. Marklunds sätt att driva handlingen framåt med korta, koncisa meningar har jag varit imponerad av sedan Sprängaren kom som pocket. Serien läser jag om med jämna mellanrum. Synd att det bara kommer en bok till (det ska bli elva böcker och Marklund har just släppt den tionde).

Hrm, bara kvinnor på listan än så länge….

Simona Ahrnstedt Tja, ni som läst bloggen på sista tiden kan ju inte ha undgått hur jag föll head over heels in love med Simonas böcker. Jag kan inte sätta fingret på vad det är jag älskar med dem – men det kan vara något med miljöerna, personbeskrivningarna, tempot … eller bara alltihop. Historisk svensk kärlek när den är som allra bäst.

Ayn Rand Ryskan som flyttade till USA och blev känd för sin filosofiska thriller Och världen skälvde (Altas shrugged) som kom 1957. Den handlar om hur kapitalismen tar över USA och sänder landet ut över ruinens kant. Ett monsterverk på 1220 sidor, men helt fantastisk. Alla hennes böcker är djupa som få men rysande bra.

En man på listan, kanske? När som helst nu…

Haruki Murakami Japanen som alltid står i kö till Nobelpriset i litteratur fick tyvärr finna sig i att Alice Munro knep priset från honom i år. Men hans böcker, en märklig blandning av sci-fi och övernaturliga element, är helt fantastiska. Kafka på stranden och Fågeln som vrider upp världen hör till mina absoluta favoriter.

Sylvia Day Med risk för att bli utbuad så kommer Day som den sista på listan. Med hennes serie Crossfire utmanade hon Fifty Shades of Grey-böckerna rejält. Crossfire-serien har allt – en historia, svindlande hett sex och djupa dalar. Där finns tre böcker än så länge, med löfte om fler.

Sedan älskar jag också George R. R. Martin, Charlaine Harris, Johanna Lindbäck mfl. Men jag kan ju inte fortsätta det här inlägget i all evighet. 😉

Recension: Simona Ahrnstedt – De skandalösa

(Precis som med gårdagens inlägg har jag läst boken för några veckor sedan men inte hunnit skriva en recension förrän nu.)

De skandalösa är Simona Ahrnstedts tredje bok i serien om slottet Wadenstierna. Boken utkom på Damm förlag tidigare i våras (2013). Böckerna kan läsas fristående. Betyg: 5 av 5.

Köp den här och läs mer om Simona Ahrnstedt här.

 

(Bild och baksidetext lånad från Adlibris.)

Året är 1685, barockens och stormaktens tid. Platsen är Wadenstierna, Sveriges mest praktfulla slott. Den syndigt attraktive greve Gabriel Gripklo har återvänt till hemlandet efter många år till havs. Med sig har han det svartaste av rykten. Det sägs att han inte har några skrupler vare sig det gäller sex, kvinnor eller andra nöjen. Nu letar han efter en hustru.
Fröken Magdalena Swärd är den eviga ungmön. Bildad men utblottad. Bedragen, skandaliserad och på ruinens brant tvingas hon att acceptera en anställning som sällskapsdam åt en ung friherrinna som planerar att snärja greven.
Med sin vassa tunga och strikta klädsel står Magdalena för allt som Gabriel ogillar hos kvinnor. Den dekadente greven representerar i sin tur allt det hon föraktar hos män. Men en avslöjad hemlighet, ett nattligt möte och ett galet vad leder till en passionerad och allt mer skandalös romans.

 

Jag fick De skandalösa med posten strax före midsommar, en liten gåva av Simona själv. Det gjorde den här boken lite mer speciell för mig, speciellt eftersom jag älskat de två första böckerna och verkligen, verkligen fick anstränga mig för att inte läsa den här boken på ett dygn. Jag lyckades dra ner det till tre dagar, men det var svårt. Jag älskar boken, historien, den känns levande. Den påminner mer om hennes debutroman i historien och det känns som om stilen sitter säkert vid det här laget.

Däremot fanns det saker i den här romanen som borde sänka betyget lite. Det är inget med språket, eller historien, eller något sådant. Nej, det är korrekturläsningen. Det saknas punkter, det saknas ord, det saknas bokstäver i ord. Det är slarvigt läst och jag, som har så svårt att överse sådant, blir galen på det. Hemskt ledsen, men det finns för många fel för att det ska vara helt okej. Trist att en sådan sak ska störa ett annars fantastiskt manus.

Men: snälla, rara, sötaste Simona. Det står på din hemsida att nästa bok planeras släppas 2014. Du kan inte ta bort ordet ”planeras” och byta ut det med ett ”kommer garanterat att släppas” 2014? För jag väntar redan otåligt.

Hälsningar,

ett stort fan (som ser att du ger kurser i romance och blir så sugen på att anmäla sig till en av dem fastän hon inte har tid…)

 

Recension: Simona Ahrnstedt – Betvingade

(Nu var det någon vecka sedan jag läste romanen, men jag har inte hunnit skriva en recension så här kommer den.)

Betvingade är alltså Simona Ahrnstedts andra bok i serien om Wadenstierna slott, den här gången är handlingen förlagd till 1349. Böckerna kan läsas fristående. Utgiven 2012 på Damm förlag. Betyg: 5 av 5.

Köp den här och läs mer om Simona Ahrnstedt här.

 (Baksidetext och bild lånad från Adlibris.)

En påtvingad relation mer passionerad än de kunnat ana.

Sverige 1349
En medeltid som du aldrig mött den förut.

En egensinnig kvinna
Illiana Henriksdotter. Hårt hållen och strängt fostrad. En intelligent ung kvinna av hög börd, skicklig på alla de örter som helar och dödar.

En ärrad krigare
Markus Järv. Räddad från död och tortyr som barn, traumatiserad och brutal som vuxen. Riddare och kungens närmaste man.

En passionerad resa
Olika som natt och dag, är Illiana och Markus bara överens om en sak: De vill inte ha med varandra att göra. Men ödet vill annorlunda och tillsammans tvingas de ut på en resa fylld av mod, återhållen åtrå och en livsfarlig fiende ur det förflutna. 

Precis som med Överenskommelser, Simona Ahrnstedts debutroman från 2010, har jag slukat den här godbiten på två-tre dagar, trots att jag försökte övertala mig själv att spara den till mörkare tider. Men jag var så nyfiken på den, dels för att jag älskade Överenskommelser men också för att jag länge har tyckt att den påminner om en av mina favoritböcker of all times, nämligen Kaari Utrios Min älskade falk från 2000.  Det finns många drag i Betvingade som påminner om Min älskade falk, men det gör snarare att jag tycker ännu mer om den. Trots likheterna är detta en roman som står helt för sig själv, en roman som driver sig själv framåt och slutet är osäkert ända fram till den sista skälvande sidan. En riktig bladvändare.

Betyget blir ju föga förvånande 5 av 5. Och vilken tur för mig att det finns en bok till att sätta tänderna i. 🙂