En smakebit på søndag: Den röda adressboken

Idag är det mulet och lite blåsigt i Lund, vilket är en skön kontrast mot värmen och den tryckande fuktigheten som jag har fått stå ut med i New York tidigare i veckan. Idag blir det final i fotbolls-VM och bara mys med familjen. Hejar ni på Frankrike eller Kroatien i finalen?

Men först blir det en smakbit! Trots allt jag har försökt hinna med på resan så hade jag ju en del restid, så jag hann läsa ganska mycket i mitt evighetsprojekt 4321 av Paul Auster och påbörja samt läsa ut Den röda adressboken av Sofia Lundberg.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker och där kan ni hitta andras smakbitar samt lämna en länk till era egna.

Den röda adressboken handlar om 98-åriga Doris, som bor ensam i en lägenhet i Stockholm. Hennes enda levande släkting, systerdotterdottern Jenny, bor i USA med sin familj. Det enda Doris har kvar är sina minnen, och sin röda adressbok från 1928, i vilken hon har skrivit upp namnen på alla som hon har mött under sitt liv.

Smakbiten kommer från sida 10:

När hon kommer fram till adressboken hejdar hon handen och låter den vila där. Hon har inte öppnat den på länge. Nu vänder hon upp pärmen och möts av namnen på första sidan. Alla är överstrukna. I marginalen har hon skrivit det flera gånger. Ordet. DÖD.

Hoppas att ni får en trevlig söndag!

En smakebit på søndag: Papperssjälar

Imorgon är det måndag igen, och då sticker jag till New York! 😀 Känns skumt att åka, det är bara en kort resa men gott om tid att läsa. Har laddat upp med två ljudböcker, två låneböcker och en del annat läsmaterial, men vi får se hur mycket jag kommer orka läsa på flyget.

Men idag fyller min fina mamma 62 år, så vi ska fira med våfflor och mys i trädgården. Tack och lov för fint väder! Av mig får hon en blomma och förhoppningsvis hittar jag något trevligt i New York till henne också.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199En smakebit på søndag ordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du lämna länk till dina egna smakbitar och hitta andras.

Förra söndagen läste jag Papperssjälar av Emma Johansson. Det är en ungdomsroman och utgavs 2017 på Vox, som är ett imprintbolag till Opal. Den är en fruktansvärt sorglig historia som syskon, kärlek och hur man hanterar några av livets stora frågor, som död och sorg. Den rekommenderas varmt (tillsammans med ett par näsdukar)!

Smakbiten kommer från sida 7, ur prologen:

Tåget kommer hela tiden närmare järnvägsöverfarten som saknar bommar. Närmare och närmare tjejen på cykeln som är på väg mot spåret i en rasande fart.

Trevlig helg!

Recension: Inte för nära

Under sommaren 2018 försöker jag läsa alla de recensionsexemplar som jag har fått från författare och förlag under våren 2018. 

Någon gång i slutet av februari fick jag ett recex från LavenderLit. Det var Inte för nära av Colleen Oakley, en feel good-roman. Jag plockade upp den i fredags, och sträckläste den. Så fin historia! Den påminner vagt om Ingenting och allting av Nicola Yoon, men det är bara positivt.

Från Adlibris: Jubilee Jenkins har en ovanlig åkomma: hon är allergisk mot andra människor. Sedan en nära döden-upplevelse som tonåring har hon därför isolerat sig i sitt hem. Men när hennes mamma dör tvingas Jubilee lämna sin trygga exil och ge sig ut i verkligheten igen. Som den stora bokälskare hon är lyckas hon få jobb på det lokala biblioteket och där möter hon Eric Keegan och hans adopterade son, Aja. Eric har precis flyttat till stan och kämpar med att få vardagen att gå ihop samtidigt som han oroar sig för Aja, som två år tidigare förlorade sina biologiska föräldrar i en flygolycka. En varm vänskap växer snart fram mellan dem alla tre, och mellan Jubilee och Eric väcks känslor ingen av dem hade räknat med.

Inte för näraOmdöme: Det här är en söt, hjärtskärande historia om kärlek och sorg. Jag önskar att man hade fått veta lite mer om Jubilees mamma, men annars har jag inget att anmärka. Vill bara ge Aja en kram (inte för att han skulle vilja ha den, men ändå), ruska vett i Eric och prata böcker med Jubilee.

Trodde först att slutet hade en ovanlig twist, men nej, jag fick det slut jag hade förväntat mig. Väldigt mysigt.

Inga tårar från mig dock, till skillnad från Ingenting och allting av Nicola Yoon. Kan bero på att den här berättelsen inte berör på samma sätt som Ingenting och allting, men jag gillar den verkligen. Rekommenderas! Kanske i solstolen, eller i höst, när stormarna viner och man vill ha en hjärtevärmande historia.

Helgfrågan v 27: CR och restips

Veckorna går så snabbt när man har semester, hur kan det redan vara fredag?? Är just nu halvvägs igenom min semester, och jag har inte hunnit med hälften av allt jag skulle vilja göra då jag har väntat på att min pojkvän skulle gå på semester (det gör han idag). Men jag har hunnit läsa en hel del, så skönt att kunna lägga tid på läsningen igen. När jag inte packar eller irrar runt som en huvudlös höna. Hur många böcker behöver man ha med sig på resa, egentligen?

img_3512Helgfrågan från Mias bokhörna kommer att vara samma under v. 27-31.

Vad läser du nu?

Bonusfråga: Har du något restips?

Jag läser just nu Inte för nära av Colleen Oakley. Jag fick den som recex av LavenderLit tidigare i våras och har läst ungefär en fjärdedel av den (100 sidor). Tycker jättemycket om den än så länge.

Restips får bli New York City, specifikt Manhattan. Ska själv till NYC en sväng nästa vecka, ser fram emot det så mycket! Har ni aldrig varit är det definitivt värt att åka dit någon gång. Det må vara ruskigt dyrt att åka dit, men det är en upplevelse man sällan glömmer!

Trevlig helg!

Recension: Drakviskaren

Under sommaren 2018 försöker jag läsa alla de recensionsexemplar som jag har fått från författare och förlag under våren 2018. 

I december 2017 fick jag en förfrågan från författaren själv om jag ville läsa debutboken Drakviskaren av Lovisa Wistrand, något så sällsynt som svensk fantasy. Jag sa ja, och fick boken strax före jul. Började läsa i januari, kom ca 250 sidor in (av 600) och sen lade jag den åt sidan för jag kände att jag aldrig kom in i den. Den har gett mig dåligt samvete sen dess.

Igår kväll plockade jag upp den igen eftersom den ingår i den samling recensionsexemplar som jag försöker läsa mig igenom under sommaren. Just den här har jag som sagt haft dåligt samvete för länge, så därför tog jag upp den.

Och idag är den utläst. Jag vet inte om det helt enkelt berodde på att jag har läsflyt nu, eller om boken har fått ligga till sig. Men jag tog mig igenom den förvånansvärt snabbt.

Från Adlibris om Drakviskaren: Hämnd. Kärlek.Drakviskaren Förbjuden magi. Och en tusenårig kraft som väcks till liv igen.Vid 21 års ålder får alla kvinnliga solalver en förmåga. Men Iszaelda får ingen. Hon är annorlunda. Utstött. Passar inte in. När byn attackeras och bränns till marken, ger sig Iszaelda av efter hämnd. Ödet tar henne från den frost-klädda skogen Valeanrae, till Gorgoroths djungler och ruinerna av den underjordiska staden Sumetra. Fiendens ledare måste dö, och hon ska bli den som dödar honom. Men så får hon känslor för en man. En man vars kärlek skulle förstöra allt. Och medan en uråldrig kraft väcks till liv, en kraft som alla trodde var utdöd, kastas Iszaelda in i en farlig kamp, där gränsen mellan det goda och det onda är vingtunn. Allting har ett pris och ingenting är gratis. Hur mycket är Iszaelda villig att offra? Kan hon viga sitt liv åt krafter som ingen borde lita på? Och kan hon döda den hon älskar?

Däremot har boken såklart fortfarande kvar några av de saker som jag störde mig på redan i januari, och därför vill jag ta upp dem. Det är inget stort, och säkert sånt som andra läsare inte har stört sig på. Men:

Det är alltid svårt att bygga en fantasy-värld. Ju större, desto svårare. Jag vet inte om jag till 100 procent kan säga att Wistrand har lyckats. Hon är konsekvent när det gäller att byta ut vissa ord (en sekund kallas istället för en gnista, en vecka en månskära osv) vilket är extremt störigt eftersom jag inte vill lägga tid på att hela tiden gå tillbaka och kolla vad ordet betyder. Likadant med alviskan och demoniska, ibland behöver jag översättning och där saknas en. Ibland blir det lite för mycket show and tell i berättandet, ibland lite för högtravande dialog. Jag förstår att det är en del av världsbygget men det stör mig trots allt.

Och sen: snälla Whip Media, även om boken är lång nog med sina 600 sidor, kan ni inte öka storleken på typsnittet något? Ibland kändes det som om jag behövde förstoringsglas för att kunna läsa.

Trots detta gillar jag boken, den får 4/5 stjärnor på Goodreads och jag kan tänka mig att läsa fortsättningen, Demonviskaren. Det är ju svensk fantasy.

Recension: Rökridå

Under sommaren 2018 försöker jag läsa alla de recensionsexemplar som jag har fått från författare och förlag under våren 2018. 

Någon gång i februari fick jag ett mail från förlaget Southside Stories (fd Kalla kulor förlag) om jag ville läsa en debutant. En spänningsroman. Jag gillar Southside Stories utgivning och tackade ja. Fick Krysten Ritters Rökridå (originaltitel: Bonfire) i brevlådan. Recensionsdatum var tidigt i mars men mitt läsande har inte gått så bra under våren så därför kommer recensionen först nu.

Från Adlibris om Rökridå: Tio år har gått sedan Abby Williams senast besökte sin hemstad. Hon har försökt lämna allt som hände där bakom sig. Nu bor hon i Chicago och har en framgångsrik karriär som miljörättsjurist. Men ett rättsfall tvingar henne att återvända till den lilla staden Barrens i Indiana, och det dröjer inte länge förrän hon upptäcker oväntade kopplingar till en tio år gammal skandal, som kulminerade i att tonårstjejen Kaycee Mitchell försvann. Men i sina försök att ta reda på vad som egentligen hände med Kaycee börjar Abby tvivla på sina egna minnen. Vad är sant och vad är inte? Och när hon snubblar över en ännu värre hemlighet en obehagligt väletablerad företeelse som kallas Tävlingen går det upp för henne att det i det lilla samhället gömmer sig ett mörker som är större än någon tidigare anat.

Den här boken påminner mig lite om filmen Erin Brockovich, eller det jag minns av filmen i alla fall. Tyvärr händer sånt här (alltså miljögifter i framförallt vattendrag som leder till sjukdomar osv) alltför ofta i verkligheten, ofta i just USA. I Rökridå får det förflutna ta en stor roll, både i Abbys tankar och i historien. Det hela knyts ihop på ett snyggt men oväntat sätt. En bra debut! Jag började läsa igår och det var tur att den bara var 300 sidor lång för jag kunde inte sluta läsa, jag var tvungen att läsa ut den innan jag somnade.

2018-02-21 18.08.51

En smakebit på søndag: Pastor Viveka och Glada Änkan

Söndag! Igår förlorade Sverige med 1-2 till Tyskland i fotbolls-VM. Hoppas att det går bättre mot Mexiko på onsdag. Oavsett så var det en spännande match!

Jag mår äntligen bättre, det gör min kille också. Vad vi än fick i oss på midsommarafton så var det inte jätteroligt. Och nej, inte alkoholens fel! Idag desinfekterar jag lägenheten och byter sängkläder och handdukar och wettex-dukar, allt för att känna mig fräsch igen. Det är som när man är riktigt förkyld och börjar bli bättre, man vill bara rengöra allt runtomkring sig. Har knappt orkat läsa något, så igår blev det fotboll för hela slanten. Idag blir det säsong 10 av The Big Bang Theory och kanske en film ikväll.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199

En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker. Där hittar du fler smakbitar eller kan lämna en egen.

Jag har precis börjat läsa The Hate U Give av Angie Thomas, men söndagstipset är Pastor Viveka och Glada Änkan av Annette Haaland. Detta är tredje boken i serien om pastor Viveka, och jag har lyssnat på dem alla tre. Uppläsare Anna Maria Käll. Rekommenderas! De är ganska mysiga att lyssna på.

Smakbiten kommer från bokens första sida, kapitel 1:

Fotot blev fint, konstaterar Viveka, där hon sitter på tunnelbanan med näsan i tidningen. De står uppställda under den nya skylten, sju glada figurer i mössor och halsdukar. /–/ De är på första sidan i lokaltidningen, som talar om för alla att det nu finns en biograf på Stockholmsvägen i Enskede igen.

Hoppas att ni har en trevlig söndag!

En smakebit på søndag: Bara du

Det är söndag, jag har officiellt gått på semester, tittar på fotbolls-VM och har börjat dagen med att läsa ut/lyssna klart på två böcker. Den ena är Bara du av Ninni Schulman och den andra är Pastor Viveka och Glada Änkan av Annette Haaland. Jag har lyssnat på alla Pastor Viveka-böckerna med Anna-Maria Käll som uppläsare, det är riktigt vilsamt. Rekommenderas!

I Lund är vädret lite lynnigt, soligt och molnigt om vartannat, men inte mer regn sen i natt. Hade det bara slutat blåsa så hade det varit riktigt skönt väder. Men det får bli läsning och kaffe inomhus idag.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199 En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta fler smakbitar och lämna en länk till din egen.

Men idag tipsar jag om Bara du av Ninni Schulman. Den är väldigt bra, och precis som Hagfors-serien är den läskig och spännande på samma gång. Detta är dock en fristående bok med helt nya karaktärer, för den som undrar. Smakbiten kommer från sida 5, bokens allra första sida.

Pål

Jag ligger på Karolinska sjukhuset i Solna, kirurgiska avdelningen, rum E. Utanför mitt fönster kan man se en lerig innergård och några lönnar som än så länge är kala. /—/ I flera veckor hade läkarna försökt rädda mitt vänstra ben, men till slut fick de ge upp.

Hoppas att ni får en riktigt skön söndag!

En smakebit på søndag: Norra Latin

Underbara väder! Jag vet att det är brandrisk pga torkan, att tåg blir inställda och att ventilationen inte fungerar på diverse ställen. Men att ha mellan 25 och 30 grader i nästan två veckor, eller ja, varmt i hela maj, egentligen – det är bra ovanligt! Det känns som sommar! Hoppas bara att det blir hyfsat väder när jag har semester också. 😉 Bara två veckor kvar nu, längtar!!

slappa_njut_51ffb810ddf2b34a76ec06a6

En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker och där kan du lägga till din egen smakbit eller hitta andras. Enda regeln är inga spoilers.

Just nu håller jag på att avsluta Kvinnan i fönstret av AJ Finn som ljudbok, så dagens smakbit blir Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren. Den utkom 2017 på Rabén & Sjögren. Det fantastiska omslaget är gjort av Lina Neidestam.

Smakbiten kommer från sida 9, bokens allra första stycke:

CLEA

”Jag kommer att ställa några frågor nu.”

Hon är polis i uniform och sitter på huk framför mig, försöker få mig att möta hennes blick. Mörka ögon, ljusbrun hy, svart hår. Hennes röst är lugn och trygg. Hon pratar med mig. Ställer frågor. Jag vet inte vad jag svarar, om jag svarar. Jag minns inte ens när hon lade filten över mina axlar. Var det ens hon som gjorde det?

Hur kom jag hit?

Trevlig söndag på er!

Läser just nu

Måndag igen! Har ägnat stora delar av helgen att gå på Lundakarneval, umgås med familjen och pojkvännen, titta på ishockey-VM (guld åt Sverige!) och heja på MFF mot Häcken där MFF vann med 2-0.

Men jag har också läst en massa. Började med att läsa ut Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe i lördags kväll. Öppnade Husdjuret igår morse, läste ut den igår eftermiddag, plockade upp Anna Fredrikssons nya, Mellan himmel och hav, och läste ut den under ishockey-finalen. Det blev alltså drygt 850 sidor lästa igår. Höll på att få en chock när jag lade ihop sidantalen, för jag har inte läst så mycket på en dag någonsin förr.

Idag läser jag Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt. Det är en klassiker från 1929, som jag tycker att man ska ha läst någon gång i livet. Dessutom blev månadens klassiker avklarad, så två flugor i en smäll.

Håller ju på att beta av Årets bok-nomineringarna, så efter På västfronten intet nytt ska jag läsa Skrik tyst så inte grannarna hör av Karin Alfredsson. Den har jag lånat som e-bok på bibblan, skönt att inte ha en fysisk bok att släpa runt på när man vill fortsätta läsa. 😉

 

Onsdagstankar

Ytterligare en vecka som går snabbt. Imorgon är det redan torsdag, hur gick det till? Bara två dagar till helg! Det är dags för Lundakarneval, så i helgen är det full fest i stan. Ska bli roligt att ta en tur, det är ju bara karneval vart fjärde år. Ska försöka få med mig pojkvännen på en sväng.

Efter Gröna fingrar sökes av Annika Estassy läste jag Barnvagnsblues av Ester Roxberg. En kortroman om hur det är att ha fått sitt första barn, en ganska neutral bok. Den sa mig ärligt talat inte så mycket.

Just nu läser jag Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe, för jag vill läsa Husdjuret för Årets Bok 2018 (den är nummer två i serien) och jag vill inte läsa en bok mitt i en serie. Det gjorde jag med Törst av Jo Nesbø förra året och det var väldigt störigt.

Men just nu är lägenheten städad, jag är nyduschad och jag har en bra bok att läsa. Jag ska laga en klänning som jag ska ha imorgon och sen ska jag sova. Ibland är onsdagar ganska trevliga.

Läser just nu

Den senaste veckan har jag läst 1793 av Niklas Natt och Dag och påbörjat Mischling av Affinity Konar. Med andra ord är jag inne på min tredje bok av de tolv nominerade till Årets Bok 2018.

1793 tyckte jag var en smula obehaglig. Den var spännande, men jag tyckte att slutet föll lite. Tråkigt, för den är välskriven med mycket detaljer.

Mischling har jag bara kommit ca 100 sidor i, men den är välskriven, otäck och – precis som de flesta böcker om andra världskriget och förintelsen – ännu mer otäck eftersom man vet att det verkligen hände.

Funderar på vilken bok jag ska ta härnäst. Kanske Kvinnan i fönstret av AJ Finn som ljudbok? Måste läsa en annan biblioteksbok emellan, hatar snabblån (7 dagar) men ibland är det ju smidigare eftersom böckerna verkligen blir lästa.

Har på sistone funderat över ljudboks- och e-bokstjänsterna Storytel, Bookbeats, Nextory och allt vad de heter. Är nyfiken på framförallt Storytel. Någon som använder? För- och nackdelar?