Smakbit: Med hjärtat som insats

Den här helgen har jag mest läst och sett tv-serier då jag är hemma med en förkylning. (Igår tog jag ett covid-test, så väntar på resultatet.) Tråkigt sätt att fira en födelsedag på, men jag har en väldigt fin sambo som har skämt bort mig hela helgen med god mat, vackra blommor och kärlek. Jag kan verkligen rekommendera Mrs. America som ligger på HBO Nordic, en helt fantastisk serie om E.R.A.-rörelsen i USA på 1970-talet. Och kan rekommendera The Plot Against America som också ligger på HBO, en filmatisering av Philip Roths roman med samma titel.

Jag har läst ut ett par böcker de senaste dagarna, bland annat X sätt att dö av Stefan Ahnhem (Fabian Risk #5), Vindarna viskar ditt namn av Anne-Lie Högberg och så tar jag mig långsamt genom 22/11 1963 av Stephen King tillsammans med en kompis. Men tidigare i veckan beställde jag Simona Ahrnstedts senaste roman, Med hjärtat som insats, i födelsedagspresent till mig själv.

En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du hitta andras smakbitar och lämna länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers.

Jag ska precis börja läsa Med hjärtat som insats (mer info i länken), och jag vet att jag kommer att få en riktigt härlig romance, så jag ska göra mig en kopp te och njuta ikväll. Ska bli spännande att se varför Dessie gör som hon gör i citatet nedan!

Smakbiten kommer från kapitel 2:

Nej!

Dessie Dickson böjde snabbt ner huvudet bakom datorskärmen och försökte låtsas som ingenting. Men hon visste att hon inte hade misstagit sig. Hon kände den mörkhåriga stora mannen som stirrade på henne genom fönstret till konferensrummet.

Det var han.

Dessie fortsatte att huka bakom datorn, för vad skulle hon annars göra?

Med hjärtat som insats

Hoppas att ni har haft en trevlig helg!

En smakebit på søndag: 22/11 1963

Idag är det kanelbullens dag, och hade tänkt baka egna, men jästen var slut i vår matbutik så det blev att köpa färdiga. Trist, men så är det. Får baka en annan gång. De smakar ju nästan lika gott ändå.

En smakebit på søndag anordnas idag av Betrakninger – tanker om bøker. Där kan du lämna länk till din egen smakbit och hitta länkar till andras. Enda regeln är inga spoilers.

Jag ska idag börja läsa Stephen Kings bok 22/11 1963, som handlar om mordet på JFK. Den blir därför veckans smakbit. Jag och en kompis ska läsa boken tillsammans, som en liten bokklubb. Ca 50 sidor per vecka, så vi lär bli färdiga söndagen före jul. Någon som vill hänga på?

Smakbiten kommer från s. 17, kapitel 1:

Harry Dunning tog examen med flaggan i topp. Jag varmed vid den lilla ceremonin för vuxenelever i skolans sporthall på hans inbjudan. Han hade verkligen ingen annan och jag gjorde det så gärna.

22/11 1963

Trevlig helg!

Smakbit: Jag är pilgrimen

Helgen har varit ganska långsam, vilket har varit skönt. Vi har mest varit hemma, gått någon promenad, lagat mat och njutit av varandras sällskap. Kan vara skönt inför en rätt hektisk vecka.

Jag har lyssnat och läst ut lite böcker, bland annat Sofie Sarenbrants första bok i serien om Emma Sköld, nämligen Vila i frid. Den var bra, men det ska bli spännande att se hur hon har utvecklat serien under åtta böckers gång. Den första kom 2012, den senaste nu i år (2020). Någon som har läst hela serien?

En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta andra smakbitar och lämna länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers.

Jag har haft en biblioteksbok liggande på mitt nattduksbord så länge att det börjar bli pinsamt nu. Det har bara inte blivit av att jag har plockat upp den, så det får det bli ändring på nu. Idag börjar jag läsa Jag är pilgrimen av Terry Hayes.

Jag är pilgrimen är en thriller som utkom på svenska redan 2015 och enligt baksidan handlar boken om en fd agent: ”Pilgrimen har dragit sig tillbaka. Underbarnet på den hemligaste organisationen inom amerikanska underrättelsetjänsten lever numera sitt liv som en vanlig man på Paris gator. Men han är den enda som ser sambanden mellan de bestialiska morden på olika platser i världen, när en perfekt plan rullas ut för att begå ett fruktansvärt brott mot mänskligheten.”

Smakbiten kommer från s.9:

Vissa platser kommer jag att komma ihåg så länge jag lever – ett rött torg och en het vind som drar över det, min mammas sovrum på fel sida av 8 Mile Road, den oändliga trädgården till ett tjusigt fosterhem, en man som väntar på att ta livet av mig bland några ruiner som kallas för Dödens teater.

Ska bli spännande att läsa den!

(Och skulle ni sakna tips till julläsningen kan ni redan nu gå in och titta på Julkalendern 2020, där samlar jag titlar på julböcker för alla åldrar.)

En smakebit på søndag: mysig feelgood

Just nu läser jag mest feelgoodböcker, mycket för att det i höst kommer ut mycket feelgood men också för att jag känner att jag behöver det. Lyssnar just nu på ”I hjärtats bibliotek” av Phaedra Patrick, har hört ca 1/3 av den. Den är mysig, men lite annorlunda feelgood. Men det är inte den som blir smakbiten den här veckan (för jag har så svårt att ge smakbit från en ljudbok, jag måste kunna se texten för att ge en smakbit).

En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där hittar du länkar till andras smakbitar och kan lämna länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers.

För någon vecka sedan läste jag Annie Darlings senaste bok om bokhandeln i London, ”Spirande kärlek i bokhandeln för ensamma hjärtan”. Den är precis lika mysig som första boken, ”Bokhandeln för ensamma hjärtan”, men den här handlar om Verity, en av medarbetarna i bokhandeln. Hon har tröttnat på vännernas försök till matchmaking och uppfinner istället den perfekta låtsaspojkvännen. Han visar sig vara en praktisk ursäkt att ha till hands, ända tills ett missförstånd leder till att hon träffar en verklig Mr Darcy…

Smakbiten kommer från kapitel 1:

Hur man än såg på saken så var Peter Hardy ett riktigt kap, den perfekte pojkvännen. Nu skulle dock Verity Love, som var dotter till en kyrkoherde och borde föregå med gott exempel, bli tvungen att ta kål på honom vid första bästa tillfälle.

Spirande kärlek i bokhandeln för ensamma hjärtan

Jag lovar, den är riktigt bra – och rolig! Rekommenderas. Däremot underlättar det om man läser den första boken innan denna, för då får man ännu mer ut av den. 🙂

Vad jag verkligen gillar med den är att Veritys favoritbok är Jane Austens Stolthet och fördom, och att det därför strösslas citat ur den genom hela boken. Jag gillar verkligen Stolthet och fördom, så det var riktigt härligt att läsa alla citaten – och se om jag minns vilka citaten handlar om.

Trevlig helg!

En smakebit på søndag: Den trettonde lärjungen

Det börjar bli dags att sammanfatta augusti och sommarens läsning, men på det stora hela har det gått rätt bra. Juni-augusti har jag läst 70 böcker, vilket är mer än vad jag trodde att jag skulle hinna med. Ska fundera lite mer på vad min läshöst ska bestå av, men mer om det nästa vecka.

Just nu läser jag, förutom boken som blir dagens smakbit, även Flugornas herre av Wiliam Golding och Vägen till äppelriket av Anna Fredriksson. Det blir lite blandad kompott på det sättet.

En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du hitta länkar till andras smakbitar och lämna länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers.

Jag läser just nu Den trettonde lärjungen av Christina Erikson, den tredje delen i Forsete, serien om polisen Elias och författaren Cornelia. Det är en deckare, och precis som de två första i serien är det snabblästa, spännande böcker.

Smakbiten kommer från kapitel 25:

Det slamrade till i hallen när Douglas slog igen ytterdörren. Beata ryckte till ytterligare en gång när dörren till Simons kontor drogs igen med en smäll.

”Vad ville de?”

Den trettonde lärjungen

Hoppas att ni får en trevlig söndag!

En smakebit på søndag: Flugornas herre

Det har inte kommit några smakbitar från mig på sistone, helt enkelt för att augusti månad mest har varit ljudböcker och jag gör inte smakbitar på ljudböcker, det är alldeles för omständigt. Men det har blivit en och annan e-bok och fysisk bok också.

En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta länkar till andra smakbitar och lämna länk till din egen.

Idag påbörjar jag månadens klassiker, Flugornas herre av William Golding. Det är en kort bok på ca 200 sidor, och handlar om en grupp pojkar mellan 6-12 år som efter ett flyghaveri kastas iland på en liten ö i Söderhavet. Den publicerades på engelska 1953 och kom på svenska året efter. (Detta kom som en överraskning för mig, jag trodde att den var äldre än så.)

Smakbiten kommer från kapitel 1:

Den ljushårige pojken hasade sig ner sista metern utför klippan och började försiktigt ta sig fram i riktning mot lagunen. Fastän han hade tagit av sig skolsweatern och gick och drog den efter sig satt den gråa skjortan klistrad på honom och håret smetade fast i pannan.

Flugornas herre

Ska bli spännande att läsa den. Hoppas att ni har en trevlig helg!

En smakebit på søndag: Den sista sommaren i Cornwall

Plötsligt var det sista semesterdagen, och det har regnat. Tog en tur till lokala shoppingcentret för att köpa en regnjacka, men där var lika mycket folk som vanligt en lönehelg. Inte konstigt att coronaviruset fortfarande sprids. Åkte därifrån med oförrättat ärende.

Imorgon börjar jag alltså jobba för första gången sedan mars. Ska bli skönt att ha ett schema, men det känns som att vi ändå kommer att jobba extremt lite och i mycket små grupper eftersom vi tillhör en arbetsgrupp med hög smittorisk. Oavsett är det bättre än att sitta hemma och bli deprimerad.

Jag har inte läst så mycket den senaste veckan, beror väl mest på att jag läser tegelstenar för tillfället och att hjärnan inte har hängt med. Har ingen bra ljudbok i gång för tillfället heller. Men jag har redan passerat 150 böcker för i år, så förhoppningsvis ska jag nå 200+ böcker under 2020. Drömmen vore 250.

img_1824

En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta andra smakbitar och lämna länk till din egen.

Jag läser Den sista sommaren i Cornwall av Liz Fenwick.

Från Adlibris: Författaren och historikern Hebe är 53 år gammal när hon får beskedet att hon lider av Alzheimers sjukdom och att sjukdomen dessutom är långt framskriden. När Hellwyn House i Cornwall bjuds ut till försäljning inser Hebe att hon måste fly London, köpa den gamla herrgården och tillbringa sina sista dagar där. Hebe erbjuder sin systerdotter Lucy att komma med för att hjälpa till med upprustningen av Hellwyn House i förhoppningen om att Lucy också ska ta hand om henne. Den sista sommaren i CornwallLucy tackar ja till erbjudandet eftersom hon hamnat på tabloidpressens alla förstasidor sedan hennes kärleksaffär med den gifte Labourpolitikern Ed blivit känd och hon är i stort behov av en tillflykt. Tillsammans hjälps de två kvinnorna åt att hantera varsin livssituation och en vänskap uppstår mellan dem. Lucy upptäcker att hon trivs väldigt bra med att vara avskuren från innekretsarna i London medan Hebe alltmer lever på sina minnen från den sista sommaren med sin tio år yngre älskare, då hon fortfarande var fullt fungerande.

Smakbiten kommer från kapitel 9:

Lucy

30 september 2016

Hon borde tycka att utsikten var vacker. Med den del av hjärnan som tänkte logiskt (och vad de än ansåg i hennes familj hade hon en hjärna som tänkte logiskt) visste hon att landskapet var hänförande. Fotografen i henne såg den blå himlen, det ännu blåare havet och Devons röda sand. Men snart skulle tåget korsa floden Tamar och fara in i Cornwall och då skulle det blir svårare att andas. Redan nu höll strupen på att snöras ihop så att det var svårt att få luft. Panik.

Upplägget (varannat kapitel mellan Hebe och Lucy och med Hebes tillbakablickar) funkar inte riktigt för mig. Väntar liksom på att berättelsen ska börja. Kan bero på att Hebes kapitel är sprängfyllda med poesi, det gör läsningen lite långsam. Vi får hoppas att den tar fart snart.

Trevlig söndag!

En smakebit på søndag: Blonde

Idag kör jag tvätt- och städdag hemma, och ska se en fotbollsmatch på tv (samtidigt!) så det blir en kort smakbit idag. Och ikväll blir det kantarellsmörgås till förrätt. Smarrigt!

img_1824En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du hitta länk till andras smakbitar och lämna länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers.

Jag har precis påbörjat Blonde av Joyce Carol Oates, som jag läser som #tegelstensläsning på Instagram, ledd av @kulturistanmia. Vi har precis börjat och ska läsa tills 6 september, så vill någon hänga på så gör ni bara det! Vi läser ca 100 sidor i veckan.

Blonde handlar om Marilyn Monroe. Boken är 862 sidor, så en riktig tegelsten. Oates har ett väldigt speciellt språk, tar ett tag att komma in i den. Någon som läst?

Smakbiten kommer från s. 27:

Ser du där? Den där mannen är din far.”

Detta hände en dag och det var på Norma Jeanes sjätte födelsedag, den första junidagen 1932, och det var en magisk morgon, förblindande och andlöst glittrande ren där i Venice Beach i Kalifornien.

Blonde

Trevlig söndag!

Smakbit: Brott och straff

Idag ska jag ha konsert utanför Båstad, så det blir ett kort inlägg! 🙂

img_1824En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Veckans inlägg har inte kommit upp än, men där kan man hitta länkar till andras smakbit och lämna länk till din egen.

Dagens smakbit kommer från Fjodor Dostojevskijs Brott och straff, som utkom 1866. Jag läste den på gymnasiet, och minns den som riktigt bra, men nu är det dags att läsa om den. Den är månadens klassiker och smakbiten kommer från första kapitlet:

I skymningen en mycket het dag i början av juli lämnade en ung man sin kammare, som han hyrde vid S-gränd, steg ut på gatan och började långsamt och nästan obeslutsamt gå bort mot K-bron.

Brott och straff

Ni får ha en trevlig söndag!

Smakbit: Kvinnorna på Flanagans

Vad hände med sommarvädret? I Malmö har det regnat och varit grått i flera dagar nu, lite tråkigt. Fast det brukar väl vara så, under de svenska somrarna.

Jag läser lite gott och blandat just nu, en deckare (Glasvinge av Katrine Engberg), två feelgood (Kvinnorna på Flanagans av Åsa Hellberg och Solsken på menyn av Debbie Johnson) och bläddrar lite i ett av Ellen Ekmans Lilla Berlin-seriealbum. Får snart sätta igång med en fantasy eller månadens klassiker, sådana brukar ta lite lästid.

img_1824En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du hitta fler smakbitar och lämna länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers.

Jag läser som sagt Kvinnorna på Flanagans av Åsa Hellberg, som är Hellbergs nyss utkomna del 2 i Flanagans-serien. Jag fick den som recex av förlaget, så tacksam!

Kvinnorna på FlanagansBaksidan: Vännerna Elinor och Emma har offrat allt för att Flanagans ska förbli framgångsrikt. Men priset har varit högt. De hemligheter som länge varit väl förborgade under lager av skuld och skam hotar nu att avslöjas. Hur stark är deras vänskap? Och kommer hotellet att överleva om sanningen om ägarna avslöjas? Frankie är Emmas 22-åriga dotter, en karismatisk ung kvinna som hatar sin mamma. Emma kämpar för att komma henne nära, men såren är kanske för djupa. Billie älskar sin mamma Elinor, ändå får kraven på perfektion henne att flytta till Uppsala.

Smakbiten kommer från s. 62:

Emma var rosenrasande när hon kom tillbaka till Flanagans och hon slängde av sig kappan i hörnet av sitt kontor, sedan skyndade hon in till Elinor för att beklaga sig.

Väninnan var inte där, det var däremot hennes man. Han hade dragit ner persiennerna, det var därför hon inte hade sett honom genom fönsterrutan. Fan också.

Jag har kommit lite mer än halvvägs i boken nu, och den är väldigt bra. Den utspelar sig på 1980-talet och med boken kom en påse med godis som var rena rama nostalgitrippen för mig och min sambo som är födda 1988 och 1989, vi växte upp med det godiset!

Jag märker att det är lite svårt att hålla isär de två familjerna i början, lite för mycket namn och info som svävar runt. Hade nog haft lättare för det om jag hade läst Välkommen till Flanagans, bok 1, igen innan jag läste tvåan. Men den är mysig och passar mycket bra som läsning i soffan tillsammans med en kopp te när vädret är dåligt. 🙂

Trevlig söndag!

En smakebit på søndag: Jamåhonleva

Äntligen! Som jag har väntat de senaste dagarna – nu öppnade himlen sig och dränkte Malmö i ett behövligt sommarregn. Ser fram emot att kunna andas inomhus igen, det har varit så erbarmligt varmt. Det enda sköna har varit att bada i havet på kvällarna.

Jag läser och läser just nu. Håller på med Winter av Marissa Meyer, sista delen i The Lunar Chronicles. Matar mig igenom sista tredjedelen av Tower of Dawn av Sarah J. Maas,  lustigt hur vissa av hennes böcker tar mig hundra år att komma igenom och andra flyger jag bara igenom … Håller också på med En sommar i Brighton av Lucy Diamond, som kom för några år sedan. Riktigt bra, och skönt med en ljudbok när man ska göra annat (eller är för lat för att lyfta en bok i värmen). Och så ska jag börja på boken som är veckans smakbit.

img_1824En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta andra smaktbitar och lämna länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers.

Veckans smakbit kommer från Jamåhonleva av Anders Roslund. Detta är den sista av de 12 nominerade böckerna till Årets bok som jag läser, skönt att ha kommit igenom dem på två månader. Vissa år får jag tvinga mig genom alla titlarna. Än så länge har jag bara en favorit, vet inte vilken som får min röst till slut. Kanske blir det denna? Däremot ingår den i en serie, avskyr när böcker i en serie blir nominerade. Känns fel att hoppa in mitt i en serie utan en aning om vad som pågår runt omkring. Men har jag tur upptäcker jag kanske en helt fantastisk serie, vem vet! Jamåhonleva

Baksida: En jättefin födelsedagstårta. Fem röda ljus. Förväntan. Inte kunde hon veta att den här dagen skulle förändra så många människors liv. Och långt senare förändra kriminalkommissarie Ewert Grens liv, och infiltratören Piet Hoffmanns liv. Allt Zana ville göra när hon fyllde fem år var ju att sjunga ”Jamåhonleva” och slippa se människor dö. Anders Roslunds nya thriller är en gastkramande berättelse om hämnd och förräderi när det förflutna under tre ödesdigra dagar exploderar i vår tid.

Smakbiten kommer från s. 11:

Grens väntar tills han är helt ensam innan han trycker en sista gång på ringklockan, aningen längre nu. När ingen öppnar böjer han sig ner för att vinkla upp brevinkastet, men hinner inte. Någon på andra sidan försöker vrida om låset. Någon som inte lyckas, som försöker igen, lätta dunsar mot ett parkettgolv.

– Polisen.

Dunsarna, som om någon hoppar.

-Polisen. Öppna dörren.

Trevlig söndag!

En smakebit på søndag: Jägarinnan

Så blev det söndag igen. Idag – liksom igår – är vädret lite ostadigt, så därför passar det bra med att titta på fotboll på tv (sambon) och läsa (jag). Vädret har varit så tryckande de senaste dagarna, lägenheten blir så varm och klibbig då. Skönt med lite sämre väder så att man kan vädra ut ordentligt och få lägenheten svalare igen. Om inte annat för kattens skull.

Jag håller på att läsa klart lite olika böcker just nu. Jägarinnan av Kate Quinn är tegelstensläsning hos @kulturistanmia på Instagram, är ungefär halvvägs nu. Mitt liv som råtta av Joyce Carol Oates är precis som Jägarinnan en Årets Bok-nominering, och den har jag snart kommit 2/3 i. Den är sjukt obehaglig, så det går liksom inte att läsa för mycket på en gång. Den handlar mycket om sexuella övergrepp. Båda dessa är ljudböcker, så Mitt liv som råtta blir fem minuter här och där medan Jägarinnan lyssnar jag på veckans kapitel i ett svep, oftast när jag städar.

Sedan läser jag Tower of Dawn av Sarah J. Maas. Det är en sån där mittemellan bok som aldrig tycks ta slut, men nu är jag äntligen halvvägs i den också så den borde bli utläst innan månaden är slut. Tidigare i veckan läste jag Glaskupan (The Bell Jar) av Sylvia Plath som månadens klassiker. Den var oväntat bra, men ett tungt tema (psykisk ohälsa). Och till sist försöker jag komma någonstans i The Lunar Chronicles-serien och ska påbörja bok 3 (Cress) idag.

Allt detta ovan gör att jag inte riktigt vet vad jag ska ge som smakbit den här veckan.

img_1824

En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du lämna länk till din egen smakbit och hitta länkar till andras smakbitar. Enda regeln är inga spoilers.

Veckans smakbit får nog bli Jägarinnan av Kate Quinn. Den verkar vara en bok som man antingen gillar eller inte, om man ska tro kommentarerna till tegelstensläsningen. Jag gillar det långsamma uppbyggandet, all bakgrundshistoria. Visst, 640 sidor är rätt mycket och man hade säkert kunnat skära bort en del. Men jag gillar det. Är ungefär halvvägs i den nu, och jag har ingen aning om vem jägarinnan är, även om jag har en misstanke. Det här är nog min favorit bland Årets bok-nomineringarna.

Sibirien, före kriget: När andra världskriget närmar sig sätter den våghalsiga stridspiloten Nina Markova allt på spel och ansluter till Natthäxorna, ett kvinnligt bombregemente. Men när hon hamnar bakom fiende- linjen, i händerna på den ökända mördaren, kallad Jägarinnan, tvingas hon uppbåda all sin styrka och list för att överleva. Köln, 1950: Efter krigsslutet lämnar den brittiska krigskorrespondenten Ian Graham journalistiken för att leta upp nazistiska krigsförbrytare. Ett mål kvarstår: Jägarinnan. För att hitta henne söker han upp Nina, det enda vittne som lyckats fly från henne levande. Boston, 1946: Sjuttonåriga Jordan McBride blir överlycklig när hennes pappa, som varit änkling under en lång tid, äntligen träffar en ny kvinna. Men snart märker hon att den milda tyskan döljer något. Jordan börjar gräva i sin nya styvmors bakgrund och inser snart att hela hennes familj bär på stora hemligheter.

Smakbiten kommer från prologen:

Hon reste sig och började planlöst promenera längt sjön. Den påminde henne smärtsamt mycket om Rusalkasjön, hennes paradis i Polen, för alltid förlorat för henne. Hon tvingade sig själv att vara i rörelse, sätta ena foten framför den andra. Hon visste inte vart hon var på väg, bara att hon vägrade lägga sig ner och ge efter för skräcken. För varje steg hårdnade insikten i henne.

Spring.

Göm dig.

Eller dö.

Jägarinnan

Trevlig helg!