Smakbit: A Court of Thorns and Roses

Jisses vilken dag gårdagen blev. Jag körde från Malmö till Lund för att hälsa på lillebrorsan som är nere från Växjö, och motorn ven hela tiden. Suckade lite och tänkte på att bilservicen fick komma tidigare i år. Träffade familjen, fick veta att min 96-åriga farmor har lunginflammation. Sen avlöste de dåliga nyheterna varandra med diverse sjukdomar och andra, mindre allvarliga problem. Det blev en improviserad släktmiddag i Malmö, och när jag körde hemåt började diverse lampor att lysa. I den sista korsningen vid hemmet tvärdog servostyrningen, och det var med nöd och näppe jag kunde parkera bilen. Höll på att börja gråta av ren frustration.

Jag vill inte ens veta hur dyrt det kommer att (eventuellt) laga bilen, men imorgon får jag väl ringa närmaste bilverkstad och fråga. Att jag sen hade behövt bilen den kommande veckan (eller kommande tiden, om man ska vara ärlig) får vara ett senare problem.

Idag blir det småfix hemma innan det är föreställning och sen avtackning av kollega efteråt. Hade behövt en ledig vecka efter gårdagen, känns det som … Det blir i alla fall en kopp kaffe till!

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du lämna länk till en smakbit eller hitta andras länkar. Enda regeln är inga spoilers.

Jag började läsa om A Court of Thorns and Roses av Sarah J Maas igår. Det blev månadens 14e bok (varav 13 avslutade). Det är första boken i en fantasyserie med samma namn och brukar på engelska förkortas som ACOTAR. Hela serien har även kommit ut på svenska om jag inte misstar mig.

Detta är som sagt en omläsning, för jag minns ingenting av den här boken men vill gärna läsa vidare i serien, som jag har stående i hyllan. Den har fått mycket beröm på Instagram, så får se om jag gillar den lika mycket som alla andra verkar göra.

Smakbiten kommer från kapitel 17:

I jerked awake in the middle of the night, panting. My dreams had been filled with the clicking of the Suriel’s bone-fingers, the grinning naga, and a pale, faceless woman dragging her bloodred nails across my throat, splitting me open bit by bit. She kept asking for my name, but every time I tried to speak, my blood bubbled out of the shallow wounds on my neck, choking me.

Hoppas att ni får en trevlig dag!

En smakebit på søndag: Lady Midnight

Egentligen är smakbitarna livsfarliga, för listan med böcker som jag vill läsa bara växer och växer. Men man vill ju så gärna hitta nya trevliga böcker, så jag är så tacksam för biblioteken och BookBeat som gör att jag faktiskt kan läsa stora delar av böckerna på den evigt långa listan!

I år har jag tagit beslutet att läsa mina hyllvärmare, så varje månad väljer jag ut fem böcker ur hyllan som jag SKA läsa under månaden. Oftast tillkommer sedan några böcker i form av lån eller e-böcker, men det är skönt att styra upp och mer och mer få läst undan alla böcker i bokhyllan.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199 En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du lämna länk till din smakbit eller hitta andras smakbitar.

I dag läser jag Lady Midnight, första boken i serien The Dark Artifices av Cassandra Clare. Den utspelar sig i samma värld som The Mortal Instruments. Förra året läste jag knappt på engelska, så i år försöker jag läsa minst en bok på engelska i månaden. Lady Midnight tillhör februari månad, så jag ska försöka ”blåsa igenom” den återstående 465 sidorna … är just nu på sidan 200.

Smakbiten kommer från sida 208, början på kapitel 9:

No wonder Jace Herondale had once jumped at the chance to fly a motorcycle, Emma thought. It was a completely different vantage point on the world.

Trevlig söndag, allihop! Själv ska jag jobba, men först se slutet på Vasaloppet …

Progress

Igår läste jag äntligen ut Sagan om de två tornen av J R R Tolkien. Det tog bara sex veckor 😱🙄

Förlåt alla Tolkien-fan, men snacka om att bok 2 bara är ett enda långt promenerande för alla karaktärerna! Visst, det händer många viktiga saker, men allt gående tillsammans med en oerhörd mängd miljöbeskrivningar … Tolkien hade aldrig blivit utgiven idag med alla de där beskrivningarna staplade på varandra!

Men tydligen har jag inte fått nog (eller vill avsluta serien) för jag gick på tredje boken, Sagan om konungens återkomst, direkt. Snart är jag klar med hela serien! Har redan läst en dryg tredjedel. 😊

Hurra för envishet!

Helgfrågan: genrer

Okej, jag har ett nytt guilty pleasure: The Kardashians. Från att ha skytt dem som pesten fastnade jag framför ett program innan i veckan, och nu gillar jag dem! Okej, det är fortfarande ganska out there, deras liv är så himla over the top, men ändå rätt kul att se. Ikväll är jag dessutom gräsänka, vilket ger mig full kontroll över teven.

Jag har inte läst nästan en enda rad sedan förra veckan, så jag får försöka skärpa mig. Det har bara inte blivit av. Snart får jag väl börja lyssna mer på ljudböcker igen så att jag kommer någonstans. Lite grand har det med genre att göra, vilket för mig till veckans Helgfråga från Mias bokhörna.

img_3512Valet av genre, tycker du den ändrar sig med åren och i så fall varför? Bonusfråga: Har ni plockat bort julen än?

Mitt val av genre har absolut ändrat sig genom åren. Jag började med historiska romaner och fantasy, övergick till ungdomslitteratur och mer deckare, och nu läser jag faktiskt det mesta. Ju äldre jag blir väljer jag fler och fler romaner, men jag älskar fortfarande fantasy, ungdomslitteratur och även om jag inte älskar deckare, läser jag fler nu än tidigare.

Och julen är definitivt utplockad. Granen barrade hysteriskt, så det fick bli en snabb avyttring. Fyra blommor (en julstjärna, två röda blommor som jag totalt tappat namnet på och en amaryllis) återstår, men det är för att jag inte vill slänga blommor som fortfarande är fina. Annars finns det tulpaner och pasteller i mitt hem just nu.

fresh_tulips-wide

En smakebit på søndag: Sagan om de två tornen

Så blev det söndag och trettondagen. Julen är över för den här gången, själv har jag städat ut gran och jul redan i torsdags. Nu är det bara lite blommor kvar. 🙂 Har redan jobbat två dagar efter nyår, så nu är vårterminen igång igen.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199Men det är söndag, och söndag innebär En smakebit på søndag. Idag är det Flukten fra virkeligheten som står för länkarna.

Jag läser Sagan om de två tornen av J R R Tolkien, den andra delen i Sagan om ringen-trilogin. Den är så långsam! Men klart, det är en klassiker så jag SKA komma igenom alla tre böckerna. Fler som har känt likadant om de här böckerna?

Smakbiten kommer från kapitlet Den vite ryttaren:

– Jag fryser in i märgen, sade Gimli, slog åkarbrasa och sökte stampa sig varm om fötterna Gryningen hade kommit till slut, och i själva den första dagbräckningen hade vapenbröderna ätit frukost, så gott det nu låtit sig göra. I det tilltagande morgonljuset gjorde de sig åter redo att på nytt genomleta terrängen efter spår av hoberna.

Ha en trevlig söndag, och hoppas att ni kommer lätt och smidigt in i vardagen igen! 🙂

 

En smakebit på søndag: Sömnernas sömn

Idag börjar vintertiden. I sydvästra Skåne kom det till och med några snöflingor under förmiddagen, men det har inte lagt sig. Jag gillar snö, men det känns lite tidigt!

Själv skulle jag ha jobbat idag, men föreställningen har blivit inställd på grund av sjukdom så jag tillbringade förmiddagen i sängen med en kopp kaffe och de sista sidorna av Malou von Sivers Olycksbarnet. Jag tycker att omställningen till vintertid (och sommartid, för den delen) alltid är lite jobbig de första dagarna.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199 Söndag innebär En smakebit på søndag. Idag anordnas den av Mari på Flukten fra virkeligheten, där kan du hitta fler smakbitar och lämna länk till din egen.

Jag påbörjade nyss Sömnernas sömn av Elin Säfström, den tredje delen i ungdomsfantasy-serien En väktares bekännelser. Den handlar om 16-åriga Tilda som är väktare i Stockholm, och överallt dyker det upp tomtar, troll, älvor och andra övernaturliga väsen. Hon måste hålla ordning på dem och se till att ingen människa ser dem. Jag har tyckt mycket om bok 1 och 2, så jag har höga förväntningar på bok 3. 🙂

Smakbiten kommer från kapitel 1:

Dumpe och jag är ute på vår mer eller mindre schemalagda eftermiddagskissrunda när han på en sekund genomgår en total personlighetsförändring. I stället för den grånade pensionärshund han är för det mesta, är han plötsligt den hypersnabba överträdelsespårare som gör honom så oumbärlig för mig som väktare.

Trevlig söndag allihop!

Recension: Drakviskaren

Under sommaren 2018 försöker jag läsa alla de recensionsexemplar som jag har fått från författare och förlag under våren 2018. 

I december 2017 fick jag en förfrågan från författaren själv om jag ville läsa debutboken Drakviskaren av Lovisa Wistrand, något så sällsynt som svensk fantasy. Jag sa ja, och fick boken strax före jul. Började läsa i januari, kom ca 250 sidor in (av 600) och sen lade jag den åt sidan för jag kände att jag aldrig kom in i den. Den har gett mig dåligt samvete sen dess.

Igår kväll plockade jag upp den igen eftersom den ingår i den samling recensionsexemplar som jag försöker läsa mig igenom under sommaren. Just den här har jag som sagt haft dåligt samvete för länge, så därför tog jag upp den.

Och idag är den utläst. Jag vet inte om det helt enkelt berodde på att jag har läsflyt nu, eller om boken har fått ligga till sig. Men jag tog mig igenom den förvånansvärt snabbt.

Från Adlibris om Drakviskaren: Hämnd. Kärlek.Drakviskaren Förbjuden magi. Och en tusenårig kraft som väcks till liv igen.Vid 21 års ålder får alla kvinnliga solalver en förmåga. Men Iszaelda får ingen. Hon är annorlunda. Utstött. Passar inte in. När byn attackeras och bränns till marken, ger sig Iszaelda av efter hämnd. Ödet tar henne från den frost-klädda skogen Valeanrae, till Gorgoroths djungler och ruinerna av den underjordiska staden Sumetra. Fiendens ledare måste dö, och hon ska bli den som dödar honom. Men så får hon känslor för en man. En man vars kärlek skulle förstöra allt. Och medan en uråldrig kraft väcks till liv, en kraft som alla trodde var utdöd, kastas Iszaelda in i en farlig kamp, där gränsen mellan det goda och det onda är vingtunn. Allting har ett pris och ingenting är gratis. Hur mycket är Iszaelda villig att offra? Kan hon viga sitt liv åt krafter som ingen borde lita på? Och kan hon döda den hon älskar?

Däremot har boken såklart fortfarande kvar några av de saker som jag störde mig på redan i januari, och därför vill jag ta upp dem. Det är inget stort, och säkert sånt som andra läsare inte har stört sig på. Men:

Det är alltid svårt att bygga en fantasy-värld. Ju större, desto svårare. Jag vet inte om jag till 100 procent kan säga att Wistrand har lyckats. Hon är konsekvent när det gäller att byta ut vissa ord (en sekund kallas istället för en gnista, en vecka en månskära osv) vilket är extremt störigt eftersom jag inte vill lägga tid på att hela tiden gå tillbaka och kolla vad ordet betyder. Likadant med alviskan och demoniska, ibland behöver jag översättning och där saknas en. Ibland blir det lite för mycket show and tell i berättandet, ibland lite för högtravande dialog. Jag förstår att det är en del av världsbygget men det stör mig trots allt.

Och sen: snälla Whip Media, även om boken är lång nog med sina 600 sidor, kan ni inte öka storleken på typsnittet något? Ibland kändes det som om jag behövde förstoringsglas för att kunna läsa.

Trots detta gillar jag boken, den får 4/5 stjärnor på Goodreads och jag kan tänka mig att läsa fortsättningen, Demonviskaren. Det är ju svensk fantasy.

Game of Thrones

OMG! Kapitulerade slutligen och ser just nu allra första avsnittet av Game of Thrones. Jag har läst böckerna (har ungefär halva femte boken kvar) men har aldrig orkat med tv-serien. Jag gillar inte riktigt krig och blod på tv. 😂 Har kvar mitt HBO-konto i nån vecka till, så jag hinner nog se första säsongen om jag vill.

Har bara två avsnitt kvar av andra säsongen av The Crown. Den är alltså riktigt förbaskat bra. Rekommenderas starkt!

Lyssnar just nu på Annabelle av Lina Bengtsdotter. Den går ovanligt snabbt. Bra bok, än så länge. Ännu en deckare! Man kan ju undra vad jag håller på med, jag som inte ens gillar deckare. Ändå är detta typ femte deckaren för i år.

Vi får se hur det går med Game of Thrones

En smakebit på søndag: Drakviskaren

Det är söndag! Solen skiner, det är kallt och klar blå himmel. Det är nästan så att man inte tror det är sant! Igår städade jag ut julen, nu finns det bara en julstjärna (blomma) kvar i vardagsrummet och en adventsstjärna (lampa) i sovrummet. Det var skönt att få byta ut sakerna mot en bukett tulpaner istället. Jag älskar julen, men det kändes rätt att städa ut den igår.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199

Söndag innebär också att En smakebit på søndag är tillbaka! Det är Astrid Terese som numera håller i tyglarna, så där kan ni hitta länkar till smakbitar och lämna egna. Enda regeln är inga spoilers.

Igår påbörjade jag Drakviskaren av Lovisa Widstrand, ett recensionsexemplar från Whip Media som anlände i början av december men som jag inte haft möjlighet att påbörja innan. Det är en koloss, 600 sidor, och det har tagit ungefär 70-80 sidor att komma in i historien. Har läst drygt 100 sidor nu, hoppas på att det ska lossna ännu mer snart. Det är fantasy, med alver!

Smakbiten kommer från början av kapitel 16, sida 96:

När jag ser skuggan är det tidigt på dagen. Så tidigt att inte ens bönen har hunnit starta och inte ens hararna och rådjuren har hunnit visa sig. Dimman ligger tät. De första gråsparvarna kvittrar medan gryningsljuset strilar genom trädtopparnas virrvarr av blad och kvistar. Det luktar nygjort bröd. Doften får mig att smacka med läpparna och längta efter någonting att äta. Lukten blandar sig med oset av rök och den kalla, knappt märkbara essensen av köld och istappar.

drakviskaren

Hoppas att ni får en trevlig söndag!

Det börjar bra!

Läste idag ut årets tredje bok, Ester Karlsson med K av Christina Olséni och Micke Hansen. Den var otroligt lättläst, jag som inte gillar pusseldeckare tyckte att den var väldigt bra. Småmysig. Att den dessutom utspelar sig i min hemstad är roligt. Årets första  e-bok!

Jag har bläddrat igenom Simon Skölds bok Träning för latmaskar, eftersom jag har börjat träna igen. Kul med inspiration till träningen.

I bilen går ljudboken Slutet på sommaren av Anders de la Motte, som (hör och häpna!) var en julklapp från Skånetrafiken. Årets första ljudbok och årets andra deckare.

Nu ska jag ta mig an Drakviskaren av Lovisa Wistrand. Årets första fantasy. 600 sidor, så årets första tegelsten också. Och årets sjätte bok!

Måste välja ut 12 hyllvärmare till utmaningen #hyllvärmare2018 som går runt på Instagram. Spana in taggen ni också! Det går ut på att läsa minst en hyllvärmare (en bok som har stått i hyllan i mer än ett år) i månaden.

Hoppas att ni har en trevlig trettonhelg. Nu ska jag och ljudboken ta en promenad bort till gymmet!

Sagan om *gäsp* Ringen

Är snart halvvägs igenom Sagan om Ringen, den är bättre än vad jag minns – men nästan 500 sidor av ”backe upp och backe ner” är lite mycket. Den ålderdomliga stilen, som fanns i Bilbo också, stör lite men det beror mer på mig än på författaren. Är väl helt enkelt van vid moderna fantasyberättelser med ett rappare språk!

Så nu väntar jag på att Tolkien ska släppa lös ordentligt, men det dröjer nog några sidor till. Just nu tror jag att tycker bättre om filmerna än böckerna … 😂

Men den ingår i min TBR-lista för oktober, och har dessutom varit en hyllvärmare i ungefär 15 år. Och som klassiker måste jag hinna med fyra till innan nyår, så det är bara att fortsätta läsa! 😎

Läsplaner inför 2018

Tittar i min bokhylla och försöker planera läsningen framöver. Förutom att försöka läsa Sagan om ringen-trilogin fram till jul och att läsa en Outlander-bok i månaden tills serien är slut (påbörjar bok 5 den här månaden) har jag lite andra serier som jag vill avsluta (Den unga eliten var en av dem) innan 2017 är slut. Typ Game of Thrones. Där är jag en tredjedel genom femte boken. George R R Martin – om någon – skriver massiva böcker …

Med tanke på att jag har läst 110 böcker fram till nu är det nog möjligt att tänka sig 125 böcker för 2017, kanske någon mer om jag får en del lästid i december.

Men det gäller ju att planera lite för 2018 också. Då vill jag läsa alla Jussi Adler Olsens böcker om avdelning Q, fortsätta läsa alla Gabaldons böcker, läsa fler klassiker (vilket tycks vara ett evigt mål för mig!) och så överväger jag att dra igång en massiv satsning och läsa hela The Wheel of Time-serien av Robert Jordan, eller Sagan om drakens återkomst som fantasy-serien heter på svenska. Den innehåller 14 böcker på engelska, men på svenska finns det långt över 20 stycken, eftersom man har delat upp de massiva böckerna i flera delar i översättningsarbetet. Jag har ägt den första boken på engelska i ungefär 10 år, men aldrig kommit till skott. Kanske blir 2018 året då det händer?

Har någon läst serien? Är det värt det?