En smakebit på søndag: Chain of Iron

Den här veckan har flugit förbi! Har jobbat på plats 4 dagar av 5, nytt rekord! Det ska ju tilläggas att vi har ganska strikta regler osv och inte har jobbat på plats sedan december, så det är så himla skönt att göra det nu. Även om dagarna max är 4 timmar långa.

Jag läser så otroligt dåligt just nu. Vet inte varför, har nog en liten läsdipp efter förra årets läsmaraton. Vilar lite med ljudböcker, de behöver man ju inte läsa lika aktivt som en fysisk bok. Skönt för ögonen när man är trött. Annars har jag snöat in på Disney+ och klassiska Disney-filmer. Också väldigt skönt när man är trött.

En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta andra smakbitar och kan lämna länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers!

Men jag ska såklart bjuda på en smakbit, för lite läser jag trots allt. Idag blir det en smakbit ur Chain of Iron, Cassandra Clares senaste fantasyroman. En tegelsten på drygt 570 sidor, men utgåvan jag läser har så luftig text att man lätt hade kunnat pressa in hela romanen på drygt 430-450 sidor om man ändrade formateringen. Chain of Iron är andra boken i serien The Last Hours, som utspelar sig i London åren runt år 1900. Första boken heter Chain of Gold, om någon är intresserad. Jag gillade den skarpt och man behöver inte ha läst någon annan serie av Clare för att hänga med. Här kan ni läsa mer om Chain of Iron, men varning för spoilers då det som sagt är del 2.

A smoky winter fog had settled atop the city of London, reaching its pale tendrils across the streets, wreathing the buildings in dull tinsel. It cast a gray pallor over ruined trees as Lucie Herondale drove her carriage up the long, neglected drive toward Chiswick House, its roof rising from the fog like the top of a Himalayan peak above clouds.

Ur Chain of Iron av Cassandra Clare (2021), kapitel 1.

Hoppas att ni har haft en trevlig helg!

En smakebit på søndag: Queen of Shadows

Det är söndag, och jag hämtar mig sakta från min förkylning. Den som blev tillräckligt mycket av en förkylning för att jag ska vara trött och en smula ofokuserad samt oförmögen att träna något som ger mig högre puls, men inte tillräckligt för att vara hemma. Störigt när man försöker etablera nya rutiner.

Jag har lyssnat på ganska mycket ljudböcker på sistone, bland annat Kastanjemannen av Søren Sveistrup och just nu The Rosie Result av Graeme Simsion, vilket är den tredje delen om Don Tillman. Den är rolig, frustrerande och på engelska, vilket gör att jag får fokusera extra mycket om jag inte ska tappa bort mig.

Förra året läste jag inte tillräckligt mycket på engelska, tycker jag. Det blev bara 20, visserligen en massiv uppgradering från enbart 4 engelska titlar under 2018, men fortfarande inte tillräckligt mycket. År 2017 läste jag 24. Tanken är att jag ska läsa runt 20% av mitt årliga läsmål på engelska, bara för att hålla igång språket. Det försvinner så snabbt annars.

Därför är min smakbit den här söndagen ur en engelskspråkig bok.

En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du  hitta länkar till andras smakbitar och lämna en länk till din egen.

Min smakbit den här veckan kommer från fantasyserien Throne of Glass av Sarah J. Maas. Boken, nummer 4 i ordningen, heter Queen of Shadows. Det är en tegelsten på ca 650 sidor, Maas’ böcker har en tendens att bli tjockare och tjockare ju längre serien håller på. Men de är som regel väldigt bra!

Smakbiten kommer ur kapitel 1:

There was a thing waiting in the darkness.

It was ancient, and cruel, and paced in the shadows leashing his mind. It was not of his world, and had been brought here to fill him with its primordial cold. Some invisible barrier still separated them, but the wall crumbled a little more every time the thing stalked along its length, testing its strength.

He could not remember his name.

Hoppas att ni får en trevlig söndag! (Själv ska jag jobba …)

En smakebit på søndag: Traitor to the throne

Söndag! Denna ljuvligt lediga söndag ägnas åt läsning i mängder, att tvätta maskin eller maskin med känsliga plagg som alltid blir liggande i tvättkorgen annars, att planera maten inför nästa vecka, städa lite, se snooker-final och så förstås ett sprillans nytt avsnitt av The Crown eftersom säsong tre släpptes idag. Igår hade jag premiär, så fokus ligger verkligen på lathet idag.

Jag velade länge vilket som skulle bli min smakbit idag. Har ägnat dagen åt att läsa Ewa Klingbergs senaste bok i Huskvarna-sviten, Sprucket läder och svikna löften. Hennes böcker är alltid lika mysiga, så den rekommenderas varmt.

Jag håller på att lyssna på Min historia av Michelle Obama. Vilken kvinna! Den hade jag först tänkt ge en smakbit ur, men det kommer kanske nästa vecka. Det enda jag kan säga är wow. Läs den!

Men jag kom till slut fram till vilken bok jag skulle ge min smakbit ur, och det blev en hyllvärmare.

En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Där kan ni hitta andras smakbitar och lämna länkar till din egen.

Traitor to the throne av Alwyn Hamilton är bok 2 i fantasyserien Rebel of the sands. Den handlar om Amani, som hamnar mitt i ett krig om makten över öknen.

Den korta smakbiten kommer från kapitel 8, sida 80:

Last time I’d seen Jin had been a few heartbeats before I was shot in the stomach.

En smakebit på søndag: Blynätter

Igår var en sån där lugn dag då jag städade lägenheten och till kvällen njöt av ostbricka och ett glas vin. Idag blir det lite mer fart då jag ska städa bilen, träffa föräldrarna och sen träffa ett par kompisar på fika. Full rulle hela dagen, därför kommer smakbiten lite tidigare än vanligt.

En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du lämna länk till din egen smakbit eller hitta andras länkar. Enda regeln är inga spoilers.

I fredags fick jag en trevlig överraskning i brevlådan. Det är Anna Jakobsson Lunds senaste bok, Blynätter. Älskar svensk fantasy! Detta är den första boken i en ny serie, och den har inte ens haft recensionsdag än (26 augusti är recensionsdag) så jag delar bara med mig av ett utdrag som Anna själv har lagt ut som teaser inför släppet. En full recension kommer när 26/8 har passerat.

Smakbiten kommer från prologen på sida 9:

En ny folkdomares första dom lockade alltid en stor publik, men Jeroen undrade om det verkligen brukade vara så här många. På torget nedanför rådhuset kunde ungarna som sålde brända mandlar knappt ta sig fram mellan arbetare och borgare.

Vill ni läsa resten av prologen i väntan på boksläpp, kan ni göra det här.

Och visst är omslaget skitsnyggt??

Trevlig helg!

Smakbit: A Court of Thorns and Roses

Jisses vilken dag gårdagen blev. Jag körde från Malmö till Lund för att hälsa på lillebrorsan som är nere från Växjö, och motorn ven hela tiden. Suckade lite och tänkte på att bilservicen fick komma tidigare i år. Träffade familjen, fick veta att min 96-åriga farmor har lunginflammation. Sen avlöste de dåliga nyheterna varandra med diverse sjukdomar och andra, mindre allvarliga problem. Det blev en improviserad släktmiddag i Malmö, och när jag körde hemåt började diverse lampor att lysa. I den sista korsningen vid hemmet tvärdog servostyrningen, och det var med nöd och näppe jag kunde parkera bilen. Höll på att börja gråta av ren frustration.

Jag vill inte ens veta hur dyrt det kommer att (eventuellt) laga bilen, men imorgon får jag väl ringa närmaste bilverkstad och fråga. Att jag sen hade behövt bilen den kommande veckan (eller kommande tiden, om man ska vara ärlig) får vara ett senare problem.

Idag blir det småfix hemma innan det är föreställning och sen avtackning av kollega efteråt. Hade behövt en ledig vecka efter gårdagen, känns det som … Det blir i alla fall en kopp kaffe till!

En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du lämna länk till en smakbit eller hitta andras länkar. Enda regeln är inga spoilers.

Jag började läsa om A Court of Thorns and Roses av Sarah J Maas igår. Det blev månadens 14e bok (varav 13 avslutade). Det är första boken i en fantasyserie med samma namn och brukar på engelska förkortas som ACOTAR. Hela serien har även kommit ut på svenska om jag inte misstar mig.

Detta är som sagt en omläsning, för jag minns ingenting av den här boken men vill gärna läsa vidare i serien, som jag har stående i hyllan. Den har fått mycket beröm på Instagram, så får se om jag gillar den lika mycket som alla andra verkar göra.

Smakbiten kommer från kapitel 17:

I jerked awake in the middle of the night, panting. My dreams had been filled with the clicking of the Suriel’s bone-fingers, the grinning naga, and a pale, faceless woman dragging her bloodred nails across my throat, splitting me open bit by bit. She kept asking for my name, but every time I tried to speak, my blood bubbled out of the shallow wounds on my neck, choking me.

Hoppas att ni får en trevlig dag!

En smakebit på søndag: Lady Midnight

Egentligen är smakbitarna livsfarliga, för listan med böcker som jag vill läsa bara växer och växer. Men man vill ju så gärna hitta nya trevliga böcker, så jag är så tacksam för biblioteken och BookBeat som gör att jag faktiskt kan läsa stora delar av böckerna på den evigt långa listan!

I år har jag tagit beslutet att läsa mina hyllvärmare, så varje månad väljer jag ut fem böcker ur hyllan som jag SKA läsa under månaden. Oftast tillkommer sedan några böcker i form av lån eller e-böcker, men det är skönt att styra upp och mer och mer få läst undan alla böcker i bokhyllan.

 En smakebit på søndag anordnas idag av Flukten fra virkeligheten. Där kan du lämna länk till din smakbit eller hitta andras smakbitar.

I dag läser jag Lady Midnight, första boken i serien The Dark Artifices av Cassandra Clare. Den utspelar sig i samma värld som The Mortal Instruments. Förra året läste jag knappt på engelska, så i år försöker jag läsa minst en bok på engelska i månaden. Lady Midnight tillhör februari månad, så jag ska försöka ”blåsa igenom” den återstående 465 sidorna … är just nu på sidan 200.

Smakbiten kommer från sida 208, början på kapitel 9:

No wonder Jace Herondale had once jumped at the chance to fly a motorcycle, Emma thought. It was a completely different vantage point on the world.

Trevlig söndag, allihop! Själv ska jag jobba, men först se slutet på Vasaloppet …

Progress

Igår läste jag äntligen ut Sagan om de två tornen av J R R Tolkien. Det tog bara sex veckor 😱🙄

Förlåt alla Tolkien-fan, men snacka om att bok 2 bara är ett enda långt promenerande för alla karaktärerna! Visst, det händer många viktiga saker, men allt gående tillsammans med en oerhörd mängd miljöbeskrivningar … Tolkien hade aldrig blivit utgiven idag med alla de där beskrivningarna staplade på varandra!

Men tydligen har jag inte fått nog (eller vill avsluta serien) för jag gick på tredje boken, Sagan om konungens återkomst, direkt. Snart är jag klar med hela serien! Har redan läst en dryg tredjedel. 😊

Hurra för envishet!

Helgfrågan: genrer

Okej, jag har ett nytt guilty pleasure: The Kardashians. Från att ha skytt dem som pesten fastnade jag framför ett program innan i veckan, och nu gillar jag dem! Okej, det är fortfarande ganska out there, deras liv är så himla over the top, men ändå rätt kul att se. Ikväll är jag dessutom gräsänka, vilket ger mig full kontroll över teven.

Jag har inte läst nästan en enda rad sedan förra veckan, så jag får försöka skärpa mig. Det har bara inte blivit av. Snart får jag väl börja lyssna mer på ljudböcker igen så att jag kommer någonstans. Lite grand har det med genre att göra, vilket för mig till veckans Helgfråga från Mias bokhörna.

Valet av genre, tycker du den ändrar sig med åren och i så fall varför? Bonusfråga: Har ni plockat bort julen än?

Mitt val av genre har absolut ändrat sig genom åren. Jag började med historiska romaner och fantasy, övergick till ungdomslitteratur och mer deckare, och nu läser jag faktiskt det mesta. Ju äldre jag blir väljer jag fler och fler romaner, men jag älskar fortfarande fantasy, ungdomslitteratur och även om jag inte älskar deckare, läser jag fler nu än tidigare.

Och julen är definitivt utplockad. Granen barrade hysteriskt, så det fick bli en snabb avyttring. Fyra blommor (en julstjärna, två röda blommor som jag totalt tappat namnet på och en amaryllis) återstår, men det är för att jag inte vill slänga blommor som fortfarande är fina. Annars finns det tulpaner och pasteller i mitt hem just nu.

En smakebit på søndag: Sagan om de två tornen

Så blev det söndag och trettondagen. Julen är över för den här gången, själv har jag städat ut gran och jul redan i torsdags. Nu är det bara lite blommor kvar. 🙂 Har redan jobbat två dagar efter nyår, så nu är vårterminen igång igen.

Men det är söndag, och söndag innebär En smakebit på søndag. Idag är det Flukten fra virkeligheten som står för länkarna.

Jag läser Sagan om de två tornen av J R R Tolkien, den andra delen i Sagan om ringen-trilogin. Den är så långsam! Men klart, det är en klassiker så jag SKA komma igenom alla tre böckerna. Fler som har känt likadant om de här böckerna?

Smakbiten kommer från kapitlet Den vite ryttaren:

– Jag fryser in i märgen, sade Gimli, slog åkarbrasa och sökte stampa sig varm om fötterna Gryningen hade kommit till slut, och i själva den första dagbräckningen hade vapenbröderna ätit frukost, så gott det nu låtit sig göra. I det tilltagande morgonljuset gjorde de sig åter redo att på nytt genomleta terrängen efter spår av hoberna.

Ha en trevlig söndag, och hoppas att ni kommer lätt och smidigt in i vardagen igen! 🙂

 

En smakebit på søndag: Sömnernas sömn

Idag börjar vintertiden. I sydvästra Skåne kom det till och med några snöflingor under förmiddagen, men det har inte lagt sig. Jag gillar snö, men det känns lite tidigt!

Själv skulle jag ha jobbat idag, men föreställningen har blivit inställd på grund av sjukdom så jag tillbringade förmiddagen i sängen med en kopp kaffe och de sista sidorna av Malou von Sivers Olycksbarnet. Jag tycker att omställningen till vintertid (och sommartid, för den delen) alltid är lite jobbig de första dagarna.

 Söndag innebär En smakebit på søndag. Idag anordnas den av Mari på Flukten fra virkeligheten, där kan du hitta fler smakbitar och lämna länk till din egen.

Jag påbörjade nyss Sömnernas sömn av Elin Säfström, den tredje delen i ungdomsfantasy-serien En väktares bekännelser. Den handlar om 16-åriga Tilda som är väktare i Stockholm, och överallt dyker det upp tomtar, troll, älvor och andra övernaturliga väsen. Hon måste hålla ordning på dem och se till att ingen människa ser dem. Jag har tyckt mycket om bok 1 och 2, så jag har höga förväntningar på bok 3. 🙂

Smakbiten kommer från kapitel 1:

Dumpe och jag är ute på vår mer eller mindre schemalagda eftermiddagskissrunda när han på en sekund genomgår en total personlighetsförändring. I stället för den grånade pensionärshund han är för det mesta, är han plötsligt den hypersnabba överträdelsespårare som gör honom så oumbärlig för mig som väktare.

Trevlig söndag allihop!

Recension: Drakviskaren

Under sommaren 2018 försöker jag läsa alla de recensionsexemplar som jag har fått från författare och förlag under våren 2018. 

I december 2017 fick jag en förfrågan från författaren själv om jag ville läsa debutboken Drakviskaren av Lovisa Wistrand, något så sällsynt som svensk fantasy. Jag sa ja, och fick boken strax före jul. Började läsa i januari, kom ca 250 sidor in (av 600) och sen lade jag den åt sidan för jag kände att jag aldrig kom in i den. Den har gett mig dåligt samvete sen dess.

Igår kväll plockade jag upp den igen eftersom den ingår i den samling recensionsexemplar som jag försöker läsa mig igenom under sommaren. Just den här har jag som sagt haft dåligt samvete för länge, så därför tog jag upp den.

Och idag är den utläst. Jag vet inte om det helt enkelt berodde på att jag har läsflyt nu, eller om boken har fått ligga till sig. Men jag tog mig igenom den förvånansvärt snabbt.

Från Adlibris om Drakviskaren: Hämnd. Kärlek. Förbjuden magi. Och en tusenårig kraft som väcks till liv igen.Vid 21 års ålder får alla kvinnliga solalver en förmåga. Men Iszaelda får ingen. Hon är annorlunda. Utstött. Passar inte in. När byn attackeras och bränns till marken, ger sig Iszaelda av efter hämnd. Ödet tar henne från den frost-klädda skogen Valeanrae, till Gorgoroths djungler och ruinerna av den underjordiska staden Sumetra. Fiendens ledare måste dö, och hon ska bli den som dödar honom. Men så får hon känslor för en man. En man vars kärlek skulle förstöra allt. Och medan en uråldrig kraft väcks till liv, en kraft som alla trodde var utdöd, kastas Iszaelda in i en farlig kamp, där gränsen mellan det goda och det onda är vingtunn. Allting har ett pris och ingenting är gratis. Hur mycket är Iszaelda villig att offra? Kan hon viga sitt liv åt krafter som ingen borde lita på? Och kan hon döda den hon älskar?

Däremot har boken såklart fortfarande kvar några av de saker som jag störde mig på redan i januari, och därför vill jag ta upp dem. Det är inget stort, och säkert sånt som andra läsare inte har stört sig på. Men:

Det är alltid svårt att bygga en fantasy-värld. Ju större, desto svårare. Jag vet inte om jag till 100 procent kan säga att Wistrand har lyckats. Hon är konsekvent när det gäller att byta ut vissa ord (en sekund kallas istället för en gnista, en vecka en månskära osv) vilket är extremt störigt eftersom jag inte vill lägga tid på att hela tiden gå tillbaka och kolla vad ordet betyder. Likadant med alviskan och demoniska, ibland behöver jag översättning och där saknas en. Ibland blir det lite för mycket show and tell i berättandet, ibland lite för högtravande dialog. Jag förstår att det är en del av världsbygget men det stör mig trots allt.

Och sen: snälla Whip Media, även om boken är lång nog med sina 600 sidor, kan ni inte öka storleken på typsnittet något? Ibland kändes det som om jag behövde förstoringsglas för att kunna läsa.

Trots detta gillar jag boken, den får 4/5 stjärnor på Goodreads och jag kan tänka mig att läsa fortsättningen, Demonviskaren. Det är ju svensk fantasy.

Game of Thrones

OMG! Kapitulerade slutligen och ser just nu allra första avsnittet av Game of Thrones. Jag har läst böckerna (har ungefär halva femte boken kvar) men har aldrig orkat med tv-serien. Jag gillar inte riktigt krig och blod på tv. 😂 Har kvar mitt HBO-konto i nån vecka till, så jag hinner nog se första säsongen om jag vill.

Har bara två avsnitt kvar av andra säsongen av The Crown. Den är alltså riktigt förbaskat bra. Rekommenderas starkt!

Lyssnar just nu på Annabelle av Lina Bengtsdotter. Den går ovanligt snabbt. Bra bok, än så länge. Ännu en deckare! Man kan ju undra vad jag håller på med, jag som inte ens gillar deckare. Ändå är detta typ femte deckaren för i år.

Vi får se hur det går med Game of Thrones …