Hej 2018!

Jag hoppas att ni har haft en trevlig nyårsafton och nyårsdag! Jag har verkligen haft det, med otroligt mycket mys, god mat och trevligt folk. Såg första avsnittet på säsong 4 av Bron igår, så sjukt spännande! Längtar tills söndag då nästa avsnitt kommer. 🙂

Känner dock att all mat och dryck under helgerna har varit tuffa för min stackars stressmage. Det är dags att återgå till rutinerna och träningen. Lite skönt med vardag trots allt – jag börjar jobba imorgon efter 13 dagars ledighet.

Årets första bok är utläst! Idag påbörjade jag och läste ut the sun and her flowers, en diktsamling av Rupi Kaur som gavs ut 2017. Den var inte lika fantastisk som hennes första, milk and honey från 2014, men fortfarande underbar och tänkvärd.

Gick direkt på Christoffer Holsts feel good-roman från 2017, För oss är natten ljus. Älskar titeln! Boken är kort och snabbläst, så den borde vara utläst imorgon. Någon som läst?

En smakebit på søndag: Kalla mig Amanda

Glad första advent, allihop! I Lund har det regnat hela förmiddagen, men idag är det dags för julbak och julmusik! Ska hem till mina föräldrar och joina min kära moder i adventstraditionen att baka lussekatter. 🙂

Har äntligen börjat på decembers bokhög (var tvungen att läsa ut tre som tillhörde november först)! Först ut är Kalla mig Amanda av Josefine Sandblom, en bok som jag har hört mycket gott om. Därför är det också från den boken som jag ger en smakbit idag.

En smakebit på søndag hålls av Astrid Terese, och hos henne kan du hitta fler smakbitar och länka till din egen.

Kalla mig Amanda är Josefine Sandbloms debutbok, som utkom på Bokförlaget Sol under hösten 2017.

Jag har knappt öppnat boken, därför kommer smakbiten från bokens allra första stycke:

Naken, men högst besmyckad. När dörrklockan ljöd genom lägenheten gick Lilly omkring så som hon skrikande anlänt till världen knappt trettio år tidigare. Med långa och svajande silvertrådar från örsnibbarna skyndade hon ut i hallen, fångade en fuktig handduk i farten och höll upp den i ett försök att dölja kroppen. Hon slängde ett öga i det något för högt placerade titthålet, såg Marie och Caroline utanför. Förvåningen över att vännerna inte gått rakt in dämpades när hon förstod att dörren var låst.

Ska bli kul att se hur boken utvecklar sig! Jag måste hitta lite julböcker att läsa, har alldeles för få böcker med jultema hemma. Får göra en räd i mammas bokhylla. 😉

Måste faktiskt bestämma vad jag ska läsa i december, förutom de biblioteksböcker som jag har liggande. Om jag har tur hinner jag lyssna klart på Hagfors-serien före jul, jag har den sista boken kvar men eftersom det är min bilbok är det tveksamt om jag hinner …

Har ni några tips på julböcker?

Sagan om *gäsp* Ringen

Är snart halvvägs igenom Sagan om Ringen, den är bättre än vad jag minns – men nästan 500 sidor av ”backe upp och backe ner” är lite mycket. Den ålderdomliga stilen, som fanns i Bilbo också, stör lite men det beror mer på mig än på författaren. Är väl helt enkelt van vid moderna fantasyberättelser med ett rappare språk!

Så nu väntar jag på att Tolkien ska släppa lös ordentligt, men det dröjer nog några sidor till. Just nu tror jag att tycker bättre om filmerna än böckerna … 😂

Men den ingår i min TBR-lista för oktober, och har dessutom varit en hyllvärmare i ungefär 15 år. Och som klassiker måste jag hinna med fyra till innan nyår, så det är bara att fortsätta läsa! 😎

Stress, stress och stress

Jag är så trött på det här gråa vädret. Evigt regn, kallt, genomgrått. Minns inte när jag senast såg solen. Jag har inte trott på höstdepression (för egen del, alltså) innan, men i år märker jag hur vädret påverkar mig. Det i kombination med jobbstress gör att jag verkligen måste sköta sömn, delar av mitt sociala liv och min återhämtning, för annars riskerar jag sjukdom och kanske den berömda väggen i miniformat.

Igår läste jag De förjagade av Mikael Strömberg. Sen försökte jag läsa vidare i Kelly Rimmers Jag utan dig, men jag kommer verkligen inte igenom den. Det är något med sättet den är skriven på som inte fungerar för mig, tror jag. Den får ligga kvar på nattduksbordet ett tag till. Tur att jag kan låna om den på biblioteket.

Dessutom kom jag på att jag måste läsa Sagan om ringen (första boken) i oktober om jag ska hinna med hela trilogin före jul. Den är skapligt lång och kommer att ta ett tag, så jag får väl börja med den nu.

Och egentligen vill jag bara sitta i bilen och köra långt, för jag är inne på sista fjärdedelen av Ninni Schulmans Flickan med snö i håret (som ljudbok) och det är fruktansvärt irriterande att behöva stänga av den mitt i ett spännande kapitel bara för att man är framme vid sin destination! Jag blir i alla fall klar med boken innan veckan är slut.

Hoppas att ni får en fin tisdag. Jag ska ta en kopp te och läsa lite innan jag ska köra till jobbet. Innan jobbet blir det en snabb fika med dejten, längtar! 🙂

 

Ibland vill man skratta och gråta samtidigt

Den här dagen har känts otroligt lång, och då är klockan bara 17 på eftermiddagen! Förhoppningsvis ska kvällen kännas lite bättre.

Jag har fått gjort en del idag, bokat lite tråkiga saker som bilbesiktning, däckbyte och lite annat smått och gott. Tvättstugan fick också ett besök, där jag för ungefär miljonte gången fick felanmäla torktumlaren till hyresvärden. Det telefonsamtalet fick mig nästan att skratta! Jag bor i ett Riksbyggen-hus som är mindre än ett år gammalt. För det mesta fungerar det smärtfritt, men den där torktumlaren! Tydligen har inte bara jag felanmält den (surprise, surprise) och tjejen som satt i växeln lät totalt förbryllad. ”Men herregud, här är hur många felanmälningar som helst sen en månad tillbaka, men det verkar som att vi inte ens har haft någon där att titta på maskinen … Nä, vet du, det här går jag vidare med direkt, så kan ni ju inte ha det!”

Ibland får folk en att skratta. Jag ville nästan gråta lite samtidigt men tjejen i växeln var så trevlig och förstående att jag nästan glömde irritationen. Men det är fortfarande väldigt störigt att torktumlaren inte fungerar. Fick trösta mig med att köpa fyra e-böcker för 40 kr styck på Adlibris, då kändes det genast lite bättre. Det blev ett par böcker ur Outlander-serien, som jag håller på att ta mig igenom.

Jag har packat upp två fantastiska bokpaket idag, och väntar på ett till från Lind & Co. Det första paketet var en bokbox från Annorlunda förlag, och innehöll Anna Jakobsson Lunds senaste bok Equilibrium. Förutom boken innehöll boxen ett doftljus, ett bokmärke, en liten gnuggistatuering, en karta, en anteckningsbok med penna, te och mycket mer. Så fin bokbox! Väldigt nöjd med denna min allra första bokbox.

Det andra paketet kom från Anne-Lie Högberg, som säljer inbundna exemplar av sin bok ”Väck mig när det är över” för 70 kr och skänker pengarna till Cancerfonden. En fin bok och pengarna går till ett gott syfte.

Nu ska jag läsa lite i Tjänarinnans berättelse och försöka packa en väska. Jag ska till Oslo imorgon kväll, så jag får försöka samla mina hjärnceller!

En smakebit på søndag: The Handmaid’s Tale

Det är söndag! Det är också dagen efter en operapremiär för mig, så jag är mer än lite trött i huvudet. Inte för att dagens uppdrag blir så värst avancerat – förutom att jag ska hämta ut en bokbox i eftermiddag ska jag baka kanelsnäckor hemma hos föräldrarna. Måste öva lite också, men jag tänker att det blir efter bullbaket. 😉 Tänkte passa på att lyssna på ljudbok under baket, så det blir lite Birgit Nilsson på cd under tiden. Måste lyssna klart på den!

Men det är ju söndag! Det innebär att det är dags för En smakebit på søndag. Det är den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som arrangerar. Du delar med dig av det du läser just nu och/eller ser vad andra läser just nu. Enda regeln är inga spoilers!

Jag har precis börjat läsa The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood, eller Tjänarinnans berättelse som den heter på svenska. Jag läste den när jag gick på gymnasiet, fast då på engelska. Det är ungefär 12 år sen (jisses!) och jag minns inte så mycket mer än att jag tyckte om den och länge har tänkt läsa om den. Nu passar det ju bra att man kan se tv-serien på HBO när man läst färdigt boken.

Smakbiten kommer från sida 21, kapitel 1:

Vi trånade efter framtiden. Hur lärde vi oss den, denna förmåga till omättlighet? Den låg i luften; och den låg fortfarande i luften, i efterhand, när vi försökte sova, i de militära fältsängar som hade ställts upp i rader, med mellanrum så att vi inte kunde prata. Vi hade lakan av bomullsflanell, som barnlakan, och arméfiltar, gamla, på vilka det fortfarande stod U.S.

Någon som läst? Jag tycker att omslaget är så jäkla snyggt!

Läsplaner inför 2018

Tittar i min bokhylla och försöker planera läsningen framöver. Förutom att försöka läsa Sagan om ringen-trilogin fram till jul och att läsa en Outlander-bok i månaden tills serien är slut (påbörjar bok 5 den här månaden) har jag lite andra serier som jag vill avsluta (Den unga eliten var en av dem) innan 2017 är slut. Typ Game of Thrones. Där är jag en tredjedel genom femte boken. George R R Martin – om någon – skriver massiva böcker …

Med tanke på att jag har läst 110 böcker fram till nu är det nog möjligt att tänka sig 125 böcker för 2017, kanske någon mer om jag får en del lästid i december.

Men det gäller ju att planera lite för 2018 också. Då vill jag läsa alla Jussi Adler Olsens böcker om avdelning Q, fortsätta läsa alla Gabaldons böcker, läsa fler klassiker (vilket tycks vara ett evigt mål för mig!) och så överväger jag att dra igång en massiv satsning och läsa hela The Wheel of Time-serien av Robert Jordan, eller Sagan om drakens återkomst som fantasy-serien heter på svenska. Den innehåller 14 böcker på engelska, men på svenska finns det långt över 20 stycken, eftersom man har delat upp de massiva böckerna i flera delar i översättningsarbetet. Jag har ägt den första boken på engelska i ungefär 10 år, men aldrig kommit till skott. Kanske blir 2018 året då det händer?

Har någon läst serien? Är det värt det?

Ljuset vi inte ser

Hade egentligen tänkt vara med i En smakebit på søndag igår, men det blev inte så. Jag var för trött för att lägga in en smakbit. Men det var kul att se vad alla andra läser just nu!

Jag läste ut Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr för en dryg halvtimme sedan. Har redan plockat upp David Levithans Världens viktigaste kyss och räknar kallt med att kunna plocka upp ytterligare en ny bok innan sängdags, för Världens viktigaste kyss är 200 sidor lång. Detta blir min första Levithan-bok, har höga förväntningar!

Men jag skulle skriva om Ljuset vi inte ser. Den utspelar sig i Europa, främst i Tyskland och Frankrike, mitt under ett brinnande världskrig. Två tonåringar, Marie-Laure och Werner, lever två vitt skilda liv i varsitt land. Ungefär lika gamla, men med två helt olika liv. Slumpen vill att deras historier länkas samman och de korta kapitlen går mellan Marie-Laures perspektiv och Werners, med några andra personer som sticker emellan då och då.

Jag hade höga förväntningar på den här boken. En del har liknat den vid Boktjuven av Markus Zusac, och även om jag förstår vad de menar håller jag inte riktigt med. Svårt att förklara utan att spoila någon av böckerna, men om någon har läst båda kanske ni förstår vad jag menar? Jag gillar egentligen inte böcker som utspelar sig under världskrigen, så kanske var den här boken lite dömd på förhand, men jag ville ge den en chans. Ett cover buy, både på grund av omslaget men också den vackra titeln! På engelska heter den All the light we cannot see, vilket är lite vackrare än Ljuset vi inte ser.

Doerr har ett vackert målande språk och historien drivs framåt. Slutet är oväntat, liksom resten av boken. Slutresultatet är en nästan 600 sidor tjock bok, som får en fyra i betyg (av fem möjliga). En stark historia, om än – som de flesta historier om krigen – sorglig. Rekommenderas!

Ljuset vi inte ser var bok 103 i ordningen och dessutom en hyllvärmare, då den prytt min hylla sedan januari eller februari. Den stod på min TBR-lista för september, och frågan är om jag hinner med de sista två böckerna också innan månaden är slut …

Nu ska jag läsa vidare i Världens viktigaste kyss och försöka ha en lugn måndag. Jag har lite saker att göra (tvätt, städning och räkningar att betala), men jag tänker ta det lugnt och lyssna på min kropp och göra vad den har lust att göra. Kanske blir det en film ikväll, kanske lite skrivande. Det blir i alla fall en promenad i stan och en tur till biblioteket för att hämta ut två böcker. #älskadittbibliotek

Hoppas att ni får en trevlig måndag!

Yxmannen

Läste just ut Yxmannen av Ray Celestin. Jag brukar normalt inte gilla historiska deckare, men något med den här boken fängslade mig. Det var definitivt ett cover buy, alltså ett snyggt omslag som lockade mig. Yxmannen blev bok 102 i årets Goodreads-utmaning.

Titel: Yxmannen (The Axeman’s Jazz)

Författare: Ray Celestin

Sidor: 473 (pocket)

Förlag: Kalla Kulor Förlag, nuvarande Southsid3stories

År: 2014 (först publicerad), i svensk pocket 2017

Genre: Kriminal, historisk deckare

Betyg: 4/5

Yxmannen utspelar sig i New Orleans 1918-19. En person yxmördar delar av stadens befolkning och det orsakar panik i denna mångfacetterade stad. Alla skyller på alla, och tre olika personer får det som sitt uppdrag att lösa fallet.

Michael Talbot arbetar på mordroteln i stadens poliskår. Han har ett skamfilat rykte efter att ha satt dit Luca D’Andrea, sin fd. partner, för samröre med maffian. Han har allt att vinna på att sätta dit Yxmannen, men också allt att förlora om någon börjar luska runt i hans familjeförhållanden.

Luca D’Andrea har precis kommit ut från fängelset Angola när hans gamla kontakter inom maffian ber honom att leta upp Yxmannen åt dem. Luca behöver pengarna till att starta ett nytt liv och vad gör ett fall mer eller mindre?

Ida Davies arbetar som sekreterare för en privatdetektiv. Hon tror att hon kan lösa fallet själv, med lite hjälp från Lewis, hennes vän.

Alla tre dras in i härvor och ända fram till slutet är det hela väldigt spännande. Det ska komma en uppföljare på svenska, Mafioso, som jag tror kan bli riktigt bra om Yxmannens sista sidor är något att gå efter.

Det är otroligt spännande att lära känna New Orleans i slutet av 1910-talet. All segregation som rådde, misstänksamheten de olika grupperna emellan … och musiken! Jazzen, som börjar blomstra i södern och sakta gör sitt intåg i resten av USA. En annan spännande detalj är att Lewis, Idas vän, är Louis Armstrong, den store musikern.

Den tog mig ungefär en dag att läsa. Det är 473 sidor med driv! Rekommenderas starkt, speciellt om man är intresserad av amerikanska södern på tidigt 1900-tal.

Vilken b-helg det blev

Det skulle ha blivit Kulturnatt i lördags, men det satte kroppen stopp för. Istället blev det soffa och film, vilket kan anses vara nästan lika bra. Minus magkatarren då.

Igår lyckades jag ta mig iväg både till biblioteket för att lämna tillbaka tre böcker men inte låna några (och kom hem med fem nya, vad är det för fel på mig egentligen?) och sen till vallokalen. Det tog mig 45 minuter att rösta, men lyssnar man på Morgonekot inser jag att min röst har gjort nytta. Alltid något. Lyckades dessutom läsa ut Holding up the universe av Jennifer Niven. Den fick mig inte att gråta, för den var inte sorglig, men den var heller inte någon fantastisk bok. Dock glad att jag läste den, för det där med ansiktsblindhet visste jag inte hur det fungerar. Ny kunskap = winwin.

Efter röstningen gick jag hem för att laga mat. Stort misstag, det där med mat. Sedan kl 19 igår kväll har jag och min säng varit bästa vänner. Smärtorna är olidliga, för ingen sovställning fungerade och man är illamående och känslig för beröring. Lyckades till slut somna vid midnatt bara för att vakna vid fyra igen och sen somna om vid fem. Klockan må bara vara 11 idag, men jag har tagit mig till soffan och det får anses vara dagens bedrift. Överväger att skippa tvättiden, för blotta tanken på att bära tvätt upp och ner till tvättstugan får mig att vilja krypa ihop till en liten boll.

Nu hoppas jag bara att min kropp väljer att samarbeta med mig så att jag kan jobba resten av veckan (tisdag kväll – söndag). Hurra för lediga måndagar!

Ska påbörja Yxmannen av Ray Celestin. Någon som läst? Jag är ca halvvägs igenom min planerade läslista för september, men det känns som att jag skulle behöva dra upp tempot för att komma någonstans i närheten av hur många böcker jag vill läsa varje månad. Lyxproblem, javisst!

Nu ska jag läsa lite och sedan se om magen håller för att dricka något …

Lördag!

Idag är det Kulturnatt i Lund. Jag sitter och tittar igenom programmet och inser att det finns alldeles för mycket spännande för att kunna bestämma sig! Det lär nog bli någon konsert, men annars går jag nog bara runt och njuter. Det ska ju bli lite kallt, runt 10 grader, så man får väl ta på sig en jacka.

Min stackars mage mår lite som den vill. Jobbigt att inte veta hur man mår från timme till timme, men medicineringen har redan börjat hjälpa lite. Heja Losec och fy för magkatarr!

Läser just nu bok 101, vilket blev Jennifer Nivens Holding up the universe. Jag tvekade lite, för hennes förra bok, All the bright places, gjorde ont i hjärtat att läsa. Den är så sorglig! Förhoppningsvis blir det annorlunda med denna.

I övrigt står det bara lägenhetsstädning på schemat – och så kyrkovalsröstning imorgon. Njuter av en lugn helg i vetskapen om att nästa vecka blir lång och slitsam.

Ha en trevlig lördag!

Helgfrågan v 37

Jag är ca 3/4 genom Trummornas dån av Diana Gabaldon, den fjärde boken i Outlander-serien. Det är en gigantisk bok på 908 sidor, men jag läser den som e-bok så det går bara en smula långsamt mellan procenten. (Enda nackdelen med Kindle Paperwhite, man kan inte få den att visa traditionella sidnummer. Annars är den faktiskt riktigt bra.) Gabaldons böcker är alltid så fulla av händelser att jag ibland blir lite trött i huvudet av allt jag ska hålla reda på. Med den sista fjärdedelen att ha mig igenom hoppas jag att bli färdig med boken imorgon eller på söndag, och då är jag klar med bok 100 för i år! 😀 Och då ska jag välja en ny hyllvärmare!

I övrigt har jag troligtvis drabbats av magkatarr eller något liknande obehagligt. Är därför hemma på dagen för att kunna ha föreställning ikväll. Magen gör ont och musklerna är ömma, men det värsta är att inte våga äta något utan att få ont i magen. Hoppas på att vårdcentralens rekommendation på 14 dagars Losec ska lösa det värsta.

Men det är ju helg! Förutom kvällens föreställning är jag ledig i helgen, så det blir tre lediga dagar (lör-mån) då jag ska på Kulturnatt i Lund på lördag och rösta i kyrkovalet på söndag och ha en tvättid på måndag. Livet är bra glammigt, eller hur? 😉

Dags för Helgfrågan från Mias bokhörna!

Vad gillar du för bokligt event? Detta kan innebära alltifrån författarbesök till Crimetime Gotland. (Man kan även skriva vilket man skulle önska.)

Bonusfråga: Om du skulle sadla om, ja inte hästen utan jobb. Vilket yrke skulle du välja?

Jag älskar Bokmässan, men har inte varit där på flera år. Jag har alltid jobbat eller inte haft råd. I år har jag tekniskt sett heller inte råd, men jag funderar på att åka upp på lördagen … Vi får se. Har inte varit på något annat event, förutom tre releasefester, men det vore roligt att bo nära Stockholm och därmed kunna gå på fler event.

Och om jag skulle sadla om? Tja … författare, gärna, men jag hade väldigt gärna velat jobba inom förlagsbranschen. 🙂

Hoppas att ni får en trevlig helg!