1947

Läser Elisabeth Åsbrinks bok 1947 och undrar lite varför denna inte ingår i dagens historieundervisning på gymnasiet. Jag inser mer och mer hur lite jag vet om världen efter krigsslutet, och hur mycket jag tycker om Åsbrinks sätt att berätta det på.

Rekommenderas starkt!

Tjockdrottningen

Har precis läst ut Tjockdrottningen av Moa Herngren (Norstedts, 2017). Det tog drygt två dagar och jag måste säga att jag är kräkfärdig.

Tjockdrottningen handlar om Annie, som pga sin övervikt lockas till att vara med i tv-programmet Du är vad du väger. Hon manipuleras av produktionen till att bli ett tv-jippo, något som Sverige kan diskutera vid fikabordet. Hon blir bara siffrorna på vågen och om de inte visar en nedåtgående kurva är hon inget värd. Tänk Biggest Loser-format.

Samtidigt finns Camilla, som är tv-redaktör och som ligger bakom allt som händer med Annie under programmets gång. Och Johanna, den skuldsatta programledaren, som enbart gör det här för pengar. Jarmo, producenten, vars liv rasar ihop.

Någonstans måste jag ju erkänna att jag tar delar av den här boken personligt, det är därför den berör. Som en som själv räknas som plus size och som har blivit mobbad pga vikten är det fysiskt smärtsamt att läsa vissa bitar. Att få läsa alla orden som folk har sagt, ord som man själv har tänkt osv. Utan att vilja spoila tycker jag att Annies resa visar en felaktig bild – man får tydligen inte se ut hur man vill, man ska passa in i formen. Det verkar det som att Herngren också tycker, med tanke på slutet. Samtidigt älskar jag att vissa personer i berättelsen får vad de förtjänar, andra inte. Men jag önskar att någon skrev en bok där utseendet inte betydde så jävla mycket. Jag vet att det är en kommentar till dagens utseendefixerade samhälle, men jag blir förbannad.

Som sagt, det är inte en dålig bok – snarare tvärtom – men varför kan inte alla bara få se ut som de vill och få älska vem de vill?

Som var självupptagna nog att tro att det var just deras ställningstagande och åsikt om henne som skulle få Annie att vakna upp och inse att hon var tjock.

Va? Är det sant? Är jag tjock? Jag hade ingen aning! Tack du o goda samarit för att du berättat detta för mig så att jag nu kan förändra mitt liv och bli smal som en normal människa! 

ur Tjockdrottningen, s. 111

 

Saker ingen ser – Anna Ahlund

Titel: Saker ingen ser2017-08-22 22.06.50-1

Författare: Anna Ahlund

Antal sidor: 413

Förlag: Rabén & Sjögren

Utgiven: augusti 2017, recensionsdatum 2 september 2017

Betyg: 5+/5

Recension

Jag försökte verkligen. Jag läste så långsamt jag kunde, men Anna Ahlunds senaste bok Saker ingen ser höll ändå inte mer än en dag. 413 sidor av känslor åt alla håll, i alla fall mina känslor.

Som de flesta kanske vet, älskade jag Ahlunds debutbok Du, bara. Älskar den på ett sånt där ”vill läsa om direkt”-sätt.

Detta är inte en ny Du, bara. Det ska man ha klart för sig. Den är varken bättre eller sämre, bara precis lika bra – på ett helt annat sätt. Jag hade skyhöga förväntningar på Saker ingen ser, och på sätt och vis uppfyller Ahlund dem allihop.

Handling i korthet från Bokus: Det händer mycket i korridorerna på Sibylla allmänestetiska läroverk. Där finns Fride som är så kär i Miriam att hen inte kan tänka på annat. Yodit som målar och försöker ta plats i gänget. Johannes som läser Karin Boye och försöker få plats i livet. Aron, vars tvillingsyster Linn fick all talang. Och Linn, som undrar vad hon ska göra med den. Och så är det Sebastian, han som ska kyssa en ny person varje månad. Ett nyårslöfte som trasslar till saker för fler än honom själv.

Bara handlingen låter ju helt underbar. Och det tar inte många sidor förrän Ahlund har dragit med mig in i handlingen och sen släpper ut mig drygt 400 sidor senare. Då är jag ett känslomässigt vrak. Vad gör du med mitt hjärta, människa? Johannes är en sån där person jag bara vill dricka te med och prata om livet och Boye och konst, och ge en stor kram. Fride verkar vara en helt underbar person, hade gärna tittat i hens garderob. 😉 Aron med The Cure, Linn med sin musik och sina klänningar, Sebastian med sina godisklubbor, som verkar vara naiv och lite störig men som växer under hela boken och till slut visar sig vara lika underbar som alla andra. Yodit, som älskar bibliotek och böcker och saffranskaka och Roibooste (den kombon och Maltesers måste jag prova nån gång!).

Det finns många fina scener i den här boken. Några som är smått obehagliga, som kvällen för Byllis-festen i slutet av boken. Några som är magiska, som slutscenen. Scenen med Yodit i biblioteket. Det finns så många att jag knappt kan komma ihåg alla! Och sexscenerna! Det är så uppfriskande att inte bara fastna i den heterosexuella normen utan att få läsa om kärlek i alla dess färger och nyanser. Låt alla älska vem de vill!

Som vanligt är det språket som jag är så imponerad av. Ahlund har ett sätt att skriva som får det att låta naturligt. Älskar också sättet hon har lagt in Boye-citat genom hela boken. Jag älskar Boyes dikter, så för mig var detta en extra karamell.

Formatet som Ahlund använder sig av är ganska intressant. Vi får träffa karaktärerna under 12 månader, januari till december. Varje avsnitt är indelade i små minikapitel, med datum, tid och gatuadresser. Jag antar att boken utspelar sig i Uppsala, så ni som bor i Uppsala eller har en bra koll på stan kommer att gilla den här detaljen med gatuadresser.

Själv tycker jag att det är kul att läsa en bok med det här formatet. Jag har själv funderat och skrivit lite i det här formatet, och det är kul att se hur det fungerar för läsaren.

Till slut måste jag bara tacka Anna Ahlund och Rabén & Sjögren för recensionsexemplaret! Det var så vackert inpackat, i guldpapper (lite Fride), med en blå godisklubba (hej Sebastian), en tepåse Roiboos (Yodit) och ett underbart Boye-citat (Johannes). Citatet jag fick med i mitt paket finns med i boken på sida 307, om någon är nyfiken.

Ser fram emot Ahlunds nästa bok. Under tiden får jag nog läsa om Du, bara och Saker ingen ser ett par gånger. 🙂

Happy autumn, everybody!

Hur blev det första september, egentligen? Vad hände med sommaren? Nu är det tydligen höst, enligt kalendern, och vädret har hängt med kalendern. Redan nu börjar lite löv falla. Jag älskar hösten, så mig gör det inget. Tända ljus, dricka te, gosa med filtar och läsa böcker är ju jättemysigt!

Det är också dags att börja svara på veckofrågor och sånt igen. Därför hoppar jag på Helgfrågan från Mias bokhörna.

fotoflexer_photo4

Veckans fråga:
Hur går det med läsningen/bloggandet?

Ja, hörni, det går egentligen sisådär med läsningen/bloggandet/instagrammandet just nu. Augusti gick kasst, jag fick bara läst sex böcker, varav bara en var riktigt bra. Bloggandet gick lite långsamt och Instagram gick marginellt bättre. Men nu i september ska jag skärpa mig!

Har lagt upp en bild på Instagram på min TBR (to be read) för september. Det blir lite blandad kompott, några svenska och några utländska, en del gamla och en del nya. Jag vet redan att jag har glömt några på bilden, men den där listan stämmer aldrig helt ändå.  Böckerna på listan är:

  • Trummornas dån av Diana Gabaldon (med i Serieåret 2017)
  • Holding up the universe av Jennifer Niven
  • Court of Mist and Fury av Sarah J. Maas (med i 3×3-utmaningen)
  • Saker ingen ser av Anna Ahlund (med i 3×3-utmaningen)
  • Yxmannen av Ray Celestin
  • Simma med de drunknade av Lars Mytting
  • Bilbo av JRR Tolkien (en klassiker)
  • Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr

Sedan vill jag lägga till Vi mot er av Fredrik Backman, för den skulle ha varit med på bilden men jag glömde den när jag fotograferade. Som ni ser är en del av de valda böckerna delar av utmaningar, för det är dags att komma vidare med dem.

Och snart är jag uppe i 100 böcker! Hade hoppats att nå fram till 100 innan september, men livet kom i vägen. Men jag är glad ändå, jag trodde inte att jag skulle hinna läsa så mycket i år så alla böcker över 52 (motsvarande en i veckan) är ren lycka. 🙂

 

Ett litet liv (varning för spoilers!)

Läste nyss ut Ett litet liv av Hanya Yanagihara och är, ärligt talat, lite lätt vimmelkantig av upplevelsen. Lite smått illamående också, efter att ha läst nästan hela boken på fem dagar. Det är en mäktig läsupplevelse, men den borde ha en stor varningsflagga på omslaget.

Det blir ingen recension, det här, för jag vet inte var jag skulle börja ens. Mitt hjärta brister gång på gång – för Jude, för Willem, för Andy, Harold och JB. 💔

I slutändan vill jag inte vara utan den här läsupplevelsen. Den kan mycket väl vara den starkaste på hela året.

Nu är jag klar med de nominerade till Årets bok, med sex dagar kvar till deadline. Det har tagit lång tid (maj -augusti) men så många spännande böcker jag har fått läsa och upptäcka. På bokmässan i Göteborg berättas vem som vunnit.

Jag velar lite fram och tillbaka – vilken bok har jag tyckt mest om? Det står nog mellan Ett litet liv och Björnstad av Fredrik Backman. Tur att jag har några dagar till på mig att bestämma mig!

VARNING FÖR SPOILERS!!!

Varför mitt hjärta brister gång på gång?

För Jude, för att han inte kan älska sig själv ens för en sekund. För att han skadar sig, för att han hela tiden tänker så äckligt destruktiva tankar om sig själv. För att han försöka avsluta sitt liv och sättet som han till slut gör det på. På sättet han får och sedan, brutalt, mister Willem.

För Willem, som inte gör annat än älskar Jude, som vän, som partner. Som får ta del av alla dessa destruktiva tankar, som kämpar, som står maktlös. Men som ändå fortsätter kämpa till den dag han dör.

För Andy, Harold och JB – för att de försöker, desperat, och till slut misslyckas.


Nu ska jag gå vidare till en ny bok. Kanske en chicklit eller något. Behöver rensa huvudet lite, känner jag!

Ett litet liv var bok 92 i min Goodreads-utmaning för 2017. Målet var att nå 100 innan 1 september, men det känns lite tufft med tanke på att vi är halvvägs in i augusti. Vi får se, kanske hittar jag lättlästa böcker som bara svischar förbi! 😎

Semesterns sista dag

Såhär på semesterns sista dag åskar och regnar det. Det är dags att köra sista tvättmaskinen, betala julis sista räkningar och njuta av den sista dagen i frihet innan jobbet tar överhanden i ett helt år till. Jag älskar mitt jobb, men jag har ingen möjlighet att påverka när jag har min semester, vilket innebär att jag har avverkat hela årets semester i ett svep nu. Lite trist men det blir som det blir.

Å andra sidan hämtade föräldrarna sin nya katt, en ragdollhane som är något av det sötaste som existerar på denna jord. Än så länge också den chillaste kattunge jag nånsin mött. Han hoppade upp i soffan och låg sen i alla familjemedlemmarnas knän. Perfekt läspartner. ❤

Just nu läser jag två olika böcker, Hemmet av Mats Strandberg och Flickan med gåvorna av M. R. Carey. Hemmet är läskig och Flickan med gåvorna går lite trögt, trots en bra historia.

Hoppas att ni andra har en bra semester! Eller i alla fall en bra söndag, med aningens bättre väder än här!

Läser just nu

Vilken är den bästa känslan: att läsa de första sidorna i en ny bok och känna att det här kan bli riktigt bra, eller att läsa de sista sidorna och veta att det har varit en riktigt bra bok?

Jag får alltid en känsla när jag avslutar en riktigt bra bok. Man vill inte avsluta, men samtidigt måste man ju veta! Vissa böcker är så underbara att jag bara ler när jag är färdig. Vissa böcker, som så ofta på sistone, har varit meh. Det är så tråkigt, när man är likgiltig och bokens avslutning inte direkt betyder något.

Men de där böckerna när man läser de första sidorna och känner det i magen att det här, detta blir bra. Det är då man ignorerar trötthetskänslan och läser några kapitel mitt i natten. 😊

Har precis, på rekommendation från en kollega, påbörjat Flickan med gåvorna av M. R. Carey. So far, so good! 👍

Halvårsutvärdering

Idag är det 30 juni, och i sann svensk sommaranda ösregnar det och är typ 15 grader ute. Det är inte utan att man blir lite matt av det här vädret. 🙄 Men oavsett vad vädret säger har vi nu kommit till halvårsgränsen! Halva året har passerat och det är dags att göra en grundlig utredning över hur det står till med läsandet! 

Goodreads Reading Challenge – 77 böcker

Jag har inte bara läst mina 52 böcker, utan slängde in 25 till. I den här takten borde 100 inte vara några problem, och då är frågan: ska man sikta på 150? Läser jag så här (10-15 böcker i månaden) hinner jag fint! 

Kaosutmaningen, Författarfemman och Boktolvan

Är alla tre avklarade! Jag fortsätter att fylla på med antalet nya författare för i år (i Boktolvan), än så länge uppe i 50 totalt, tror jag!

Serieåret 2017

Gud bevare oss väl, här går det inte bra! Okej, vissa serier är fortfarande under produktion, men ändå! Dags att ta itu med det och i alla fall läsa ut några av trilogierna. 

Årets bok 2017

Här går det bättre! Har läst 9 av 12, ska läsa resten under semestern! Har knappt två månader på mig nu att läsa de återstående tre böckerna. Ett litet liv är den jag fasar för, för den ser ut som en riktig tegelsten. Ferrante ska bli intressant att läsa, jag fastnade aldrig för första boken men det kan ju vara kul att läsa fortsättningen och se om jag faller för serien till slut. 

3×3 2017

Här får jag nog läsa lite mer Sarah J Maas om detta ska gå vägen. Har läst så mycket ungdomslitteratur på sistone att fantasy kanske är vägen att gå nu? 

Och resten … 

Är bara mina egna småutmaningar. Jag har inte någon riktig sommarutmaning i år, vilket är rätt skönt, ärligt talat. Jag läser det jag läser! (Sen är det ju praktiskt om böckerna passar in i resten av utmaningarna, men det är inget krav.) 

Jag fick köpa nya hyllor till mina Billy-hyllor! 😂 Jag har helt klart alldeles för många böcker! (Eller har köpt för många, bara att välja … )


Resten av året får gärna gå lika enkelt när det gäller läsandet. Ärligt talat, kommer jag bara över 100 böcker är jag nöjd! 😊

Hur går det för er? Går läsandet bra? 

En smakebit på søndag: Du glädjerika sköna

Söndag igen! Jag läser och läser och läser, det är skönt med semester! Igår var jag i Köpenhamn för att träffa två kompisar, och med tågresa dit och hem blev det mycket läst. Sedan fortsatte jag när jag kom hem, för inget på tv eller Netflix lockade. Så igår kväll läste jag ut Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg. Jag har följt hennes blog Holavedsbrudar i många år och mer och mer övergått till att följa henne på Instagram. Kul att få läsa den bok som jag hört och sett så mycket om på nätet! En historisk feelgood-bok som var ganska mysig.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199

Sen övergick jag till en biblioteksbok som behövde få lite uppmärksamhet. Du glädjerika sköna av Sara H Olsson. Den utkom förra året men verkar ha fått en upputsning då den getts ut på nytt av samma förlag i år. En feelgood-historia som jag inte är så förtjust i, av olika skäl. Men det blir veckans smakbit!

En smakebit på søndag kommer från den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Där hittar du fler smakbitar och kan lämna en länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers!

 

2017-06-18 12.55.542017-06-18 12.56.00

Trevlig söndag!

Måndagsmys

När man är van vid att vara ledig måndagar känns det som om hela veckan är vänd på huvudet bara för att man jobbar en måndag! Å andra sidan har dagen varit ganska slapp, så det kändes inte alltför betungande. 😉

Ska läsa lite i Det opålitliga hjärtat av Morgan Larsson ikväll, tänkte jag, bläddra igenom det senaste numret av Skriva och sedan ringa ett samtal till en kollega angående ett nytt projekt. Känns som en lagom ansträngande kväll. Dessutom är det så tråkigt väder ute, så det känns helt okej att kura ihop sig i soffhörnan och läsa lite. 🙂

 

Törst, Blybröllop och Mãn

Igår kväll läste jag ut Tröst av Jo Nesbø. Den var betydligt mer skrämmande de sista sidorna än de första 500. Men fortfarande en helt okej bok. Dock inte vad jag hade röstat på som Årets bok. Nu har jag bara 5 böcker kvar att läsa av årets 12 nominerade böcker. Några sparar jag med flit till sommarsemestern, men jag måste läsa några innan dess, kan inte vänta! 

Direkt påbörjade jag Blybröllop av Sara Paborn. Bara 230 sidor, så den blev utläst redan i förmiddags. Den var komisk på ett lågmält sätt, och man är hela tiden med Irene, som väljer att blyförgifta sin man istället för att skilja sig efter 39 års äktenskap. 

Nuvarande läsning är Mãn av Kim Thúy. Jag har aldrig läst något av henne och jag är kanske väldigt trött efter dagens audition, men av 70 sidor har jag hängt med i ungefär 7. Låt oss hoppas att det blir bättre imorgon! 

Hoppas att ni får en bra vecka! 

Restid är lästid

Sitter på ett tåg mellan Aarhus och Köpenhamn och väntar på att få komma vidare till Malmö. Genrep ikväll, premiär på lördag. 👍 Totalt blir det sju timmars tågresa på två dagar … 

Och restid utnyttjas bäst till läsning! (Och podd-lyssning, men det är en annan femma.) Har äntligen påbörjat A Court of Thorns and Roses av Sarah J Maas, och är ca 80 sidor in. Har ännu inte fastnat sådär jättehårt, men eftersom hela serien älskas på Instagram får jag väl ge boken en chans och läs lite till! 😂 Någon som läst? 

Har för första gången på länge försökt mig på en tbr-lista, alltså en planering på vad jag ska läsa i maj. Än så länge går det bra! 😉