Blogg100 #24: Namnbry

De senaste veckorna har det börjat klia i fingrarna på mig. Jag längtar efter att skriva, men jag är för trött för att sätta mig ner och få ner vettiga meningar i ett dokument. Mitt huvud är liksom någon annanstans just nu, och så är det i lite mer än en vecka till. Sen, efter 1 april, när föreställningarna på Flagermusen är över, kan jag börja skriva igen.

Dessutom vacklar jag mellan två olika skrivprojekt. 4an, som jag måste skriva om från 3e person till 1a, har jag problem med att få namnet att passa. Tidigare har huvudpersonen hetat Elina, med smeknamnet Ellie. Eftersom den manliga huvudpersonen heter Elias, tänkte jag att det blev lite väl mycket kaka på kaka, så jag tänkte byta så att hon heter Ebba Linnea Jakobsson med smeknamnet Lea eller Nellie. Jag googlade namnet nyss och fick en chock. Det finns en tjej i samma ålder som min karaktär, med exakt samma namn (lite annan stavning bara). Jag har inte vetat om detta tidigare och nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Så nu behöver jag hjälp. Elinas lillebror heter Isak, så inget i den stilen. Vännerna heter Isabella, Malin och Anna, så de är också ute. Elias har en lillebror, Gabriel, och en kompis som heter Oscar. Inga Josefin eller Anja heller, tack.

Vad låter bäst?

1. Ebba Linnea Jakobsson
2. Siri Linnea Jakobsson
3. Astrid Linnea Jakobsson
4. Olivia Linnea Jakobsson
5. Li/Liv Jakobsson

Det här är så svårt! Hur gör föräldrar när de väntar barn? Hur väljer man namn?

Det andra projektet är Tess & Tristan som drar i mig. De vill avsluta sin resa snart, de tycker att 6 1/2 år räcker. Jag ber om ett tag till… Manuset är ju inte klart än.

Hjälp! POV-problem deluxe!

Jag har, i mina försök att komma ur en POV-härva, försatt mig i en ännu större knipa än tidigare.
(POV – point of view, engelsk term för berättarperspektiv.) 4an har visat sig vara en källa till besvär.

I ett tidigare inlägg (från i förrgår, eller nått) skrev jag att jag i ett försök att begränsa historien lite grann valt att låta bara FMC Elina berätta. Alltså skulle alla scener där Elina inte själv är med bort. Sen skulle allt som är från MMC Elias perspektiv bort också. Eftersom storyn ursprungligen är skriven ur bådas perspektiv blir det märkligt att se texten från en sida. Därför brottas jag nu med tanken om jag i stället ska vända på steken och skriva allt i första person i stället (jag-form, alltså)?

Fördelen blir att jag inte lockas till att låta Elias prata. Nackdelen blir att alla scener som jag gillar och som förklarar för läsaren vad kom ”egentligen” hände men där Elina ju inte är med måste bort. Rubbet. Suck.

Och detta kommer jag på 80 sidor in i redigeringen (av totalt 265) – i andra redigeringsvändan och efter tre år med manuset. Herrejesus. 4 000 ord av 73 000 strukna, och fler lär det bli. Jag får nog pröva den nya ”rösten” i morgon, på typ ett eller två kapitel mitt inne i smeten.

Och jag leker med tanken att Elina får heta Olivia Jakobsson i fortsättningen. Med smeknamnen Lia (Elias, mamma & pappa, bästa kompisen Amanda) och Ollie (i skolan, med Adam och tjejerna). Vad tycks? Är Elina en Olivia?

Suck, alla dessa frågor och funderingar. Önskar att någon hade alla svar i ett facit.

Det där med POV

Sedan jag kom hem från England har jag återupptagit redigeringen av 4an. Jag redigerar i Pages på min iPad, för jag har (efter cirka 15 års skrivande) upptäckt funktionen ”ändringsspårning”, vilket gör redigering på skärm riktigt trevligt. Och inte behöver jag internet till det heller. 🙂 Tunga manus no more! I alla fall inte i redigeringsvända 2 eller 3.

I går stötte jag på problem. I 4an har jag alldeles för många POV, alltså point of view. Jag dyker in i huvudet på alla mina karaktärer. Det finns ett fint ord för det, men det reder vi ut i ett annat inlägg lite senare i veckan. Nu får läsaren veta vad alla mina personer känner, i stället för bara Elina. Jag har satt parentes runt allt som Elias ”tänker” eller vad han ”känner”. Från och med nu blir det bara Elinas syn på saken och vad hon känner. Det gör att vissa scener försvinner, tyvärr, så jag blir mer och mer osäker på mitt byte, men det heter ju kill your darlings så om jag låter Elias göra och säga saker som bara Elina ser (alltså att läsaren ser saker från Elinas perspektiv hela tiden) kanske manuset inte blir så fruktansvärt långt! Just nu (på 50 sidor) har jag strukit nästan 3 000 ord. Om manuset är +250 sidor blir det en herrans massa ord som försvinner.

Gah! Vet inte. Får ta en kopp kaffe, städa huset lite och fundera på saken. Eller vad tycker ni? Bir en berättelse bättre av flera POV eller ”räcker” det med FMCs POV?

Hjälp! Tjejnamn sökes

Jag har under de senaste tre åren stört mig på att mina karaktärer ofta får förnamn som börjar på samma bokstav. Ex: Tristan och Tess. Elina och Elias.

Nu har jag kommit fram till att det inte går att Elina heter just Elina Johansson. Hon måste byta namn, för flera gånger när jag redigerar läser jag Elias eller Ellie i stället för Elina och om jag blir förvirrad, vad blir då inte läsaren? Jag har försökt komma på ett namn, men förgäves. Allt låter dumt. Så nu ber jag om hjälp. HJÄLP!!!!

Elina är sexton år gammal, kommer från en liten stad i Mellansverige och älskar teater. Hon har en lillebror som heter Isak. När hon börjar gymnasiet blir hon vän med Bella, Anna och Malin och får smeknamnet Ellie (och smeknamnet spelar stor roll i berättelsen, så det måste gå att göra ett riktigt fjortissmeknamn av namnet). Elina är en försiktig (nästan lite mesig) tjej som hamnar i kläm mellan starkare personligheter i tjejgänget. Hon blir ihop med snyggingen Adam men är kär i Elias (som INTE ska byta namn). I gänget finns också Josefin, Henke, Oskar, Amanda, Maria och Joel.

Det får gärna vara ett lite ”äldre” namn, men inte Gunvor eller något sådant. Hon är född på 1990-talet. Tänk på en person som smälter in i bakgrunden så mycket att hon nästan inte märks. Där har du Elina.

Okej. Några idéer?

Är jag helt ute och cyklar?

När jag läste igenom senaste numret av Tidningen Skriva i dag fastnade jag för ett uttalande i en av artiklarna. Det handlade om att man skulle inse när man var helt fel ute och våga börja om.

Det kändes som att få en spann kallt vatten över sig. Är jag ute och cyklar när det gäller 4an? Det har hela tiden funnits något som inte har fungerat (om ni läser lördagens inlägg (2 mars 2013) blir det nog ganska klart) och jag kan inte låta bli att tänka på att jag kanske borde spola den idén och skriva om 4an till det den verkligen är –  en kärlekshistoria. Jag skriver nog inget annat än kärlekshistorier …

Men jag vet att jag kan få 4an att fungera, jag måste bara få in rätt vinkel på berättelsen. Och det har visat sig vara svårare än vad jag har trott. Än så länge står redigeringen still, för jag har inte vågat börja. Jag måste veta vart berättelsen är på väg innan jag sätter saxen till manuset (eller rödpennan, i det här fallet). Så många val, så många val …

Har ni någonsin haft ett manus som ni vet kan bli fantastiskt om ni bara hittar vad det är som gör det där lilla extra?

En snabb genomläsning senare

I går snabbläste jag hela 4an (det är bara 265 A4-sidor) och till min förvåning fungerar det mesta av det jag hade tänkt ta bort. Klart att där är en del saker som måste fixas till – ibland känns det som om jag har hoppat över flera scener i min iver att bli färdig med manuset förra gången jag gick igenom det. Där är också en del stavfel, meningar som saknar ord, m.m. Jag tänker ta nästa vecka (då har jag lov, nämligen) och gå igenom allt från början till slut. Framför allt måste Elina och Elias sluta bråka, de bråkar typ igenom hela manuset och inte ens jag kan följa med i vilken av gångerna de bråkar. Men det går att fixa till – allt går att fixa till. Det finns några stora saker som måste ändras på:

• Bella måste bli en riktig person. Storyns elaka tjejkompis har blivit endimensionell utan ens ett riktigt motiv till varför hon är en bitch. Anledningen? Eh, skilda föräldrar och en mamma som beter sig som om hon också vore tonåring. Elina får veta det av Malin och får också se det när hon är hemma hos Bella några gånger. Oftast är tjejerna inte hemma hos Bella utan hos Anna eller Malin. 
• Elina måste hålla fast i sin personlighet – Ellie är en person som Bella och Adam tvingar henne att bli, men hon behöver inte vara sådan alltid. Ibland tar Ellie över, det är inte bra. Elina ska inte ligga runt, utan det är bara Adam och Elias (och situationen med Oskar) som händer. Resten är alltså bara rykten. (Adam sprider rykten om henne när de gör slut och det urartar totalt.)
• Elias måste antingen ha en död lillebror, eller vara ensambarn. Det här med att vela runt i planeringen är inte en bra idé. Och om Elias lillebror har funnits, måste han väl för guds skull vara med i berättelsen också?! Och Elias kan väl bestämma sig – vill han bli civilingenjör eller läkare?
• Elinas kompis Amanda ska inte förekomma i storyn, inte som fysisk person i alla fall.
• Elina kan inte hålla på att bråka med Elias så som hon gör. Det blir inte bra, de bråkar nonstop hela manuset igenom och det fungerar inte. Varför skulle Elias ta tillbaka Elina efter att hon har svikit honom så som hon gör?

Många frågor, inte så enkla svar. Men jag ger manuset mars ut – om jag inte är färdig då struntar jag i redigeringen tills i sommar. Nu måste det hända något och 4an är det manus som nästan är klart. Så kan jag få en avvisning före sommaren. 😉 Det här blir första manuset som jag skickar in till förlag sedan sommaren 2007. Spännande, minst sagt. 🙂

Och medan Elina och Elias får sig en rejäl omgång ligger Tristan och Tess tysta. De är fortfarande sura på varandra, så det kommer ta ett tag att reda ut den röran. Om 8an är färdigskriven sommaren 2014 är jag nöjd.

Ibland blir man aldrig klar med manuset

Jag läste igenom bloggarkivet för en stund sen, mest för att se vad det är jag har bloggat om egentligen det senaste året. Mycket har det handlat om 4an, mycket om serien Och sedan föll regnet och mycket om … eh, allt annat. (Mitt liv, typ. Detta är INTE en renodlad skrivblogg, även om jag försöker hålla den till det. Nåja. Vi återkommer om detta någon annan gång.)

Hursomhelst, jag trillade över det här gamla inlägget från 20 juni 2012 där jag stolt förklarade att nu var 4an klar! Redo att skickas in till förlag. Status åtta månader senare?

Inte inskickat. 

Varför? undrar till och med jag. Det är ju klart. Redigerat och omskrivet. Läst om och om igen i jakt på stavfel. Så varför har jag inte  gjort något åt det? Problemet är att jag inte har haft lust. Redan i juni kände jag att det saknas något i manuset. Något … ganska stort. Ett ”varför sker det här?”-stort. Häromdagen började jag tänka på det igen. Kanske är Bella så jobbig för att hon är avundsjuk på Elina? Kanske är Bellas situation hemma inte lika stabil som Elinas? Och varför tycker Elias fortfarande om Elina efter att hon har varit en total bitch? Kan man verkligen vara SÅ kär?

Jag har länge känt att det saknas några scener i manuset. Nu har jag fått nog, nu SKA jag skriva ut allt igen och redigera om det. Ett förlag ska få manuset innan påsk.

4ans status: klar!

Jag har bokstavligt talat precis blivit klar med 4ans första redigering. Jag vet inte vad jag ska göra nu, om jag ska skriva ut och skicka till förlag eller om jag ska fortsätta redigera efter en längre paus (typ en månad eller två). Vad tror ni? Jag misstänker, som jag tidigare har sagt, att det blir Rabén & Sjögren som får manuset först, men vi får se. Det måste skrivas ett följebrev innan dess.

Men om man struntar i det just nu … 4an är klar! Det har tagit nästan exakt två år, från 10 juli 2010 till 20 juni 2012. Det tog ett år att skriva, ett år att redigera. Jag dansar inte på moln precis, inte än, i alla fall, för jag är för trött för det. Men när jag har skickat in manuset till ett förlag, så ska jag dricka ett glas vin och bara njuta av några dagars ledighet. 🙂

 

Status på 4an: klar

Arbetstid: 10/7-2010 – 20/6 2012

Antal ord: 73 087 (om man jämför med råmanusets 56 499 ord är det en ökning med 16 588 ord)

Antal kapitel: 38 (om man jämför med råmanusets 23 kapitel har 4an alltså fått 15 nya kapitel)

Totalt har 4an ökat med 30 % under första redigeringen.

 

 

Jag firar med att lyssna på den här låten ( Panetoz – Dansa Pausa ) och återgår till att packa. Ska bara springa ner till Netto först och köpa en Cola för att fira. Om det är så här man känner sig när man har precis lämnat in sina romaner till tryck hoppas jag att jag någonsin kommer så långt – för hörni, känslan att ha blivit färdig är otroligt skön! 🙂

Men alltså, bloggen kretsar ju inte bara om 4an, även om det har känts så ibland. Om ett tag tar jag tag i 2an. Haha, det ska bli kul! (Och krävande.) 😉

Problem med tidslinjen

4an gör inget annat än skapar problem för mig. Har nu kommit fram till kapitel 18 (den gamla numreringen) och bestämde mig i dag för att ta tag i tidslinjen. Eftersom berättelsen utspelar sig mellan september och juni kan jag inte ha för många ”Två veckor senare …” för då hamnar jag i november till slut, och inte juni. Har gått igenom allt från början och har fixat en del tidsluckor, men nu kommer det svåra. Det är slutet som krånglar till det, för där finns det många scener som SKA utspela sig på ett speciellt datum. Så frustrerande!!!! Men det måste ju göras.

Till nästa roman ska jag ha ett stenhårt tidsschema. Bara så att ni vet. För just nu känner jag mig lite som den här killen:

Hooked!

Jag vet att jag brukar vara väldigt mycket om wordcount och sidantal när jag pratar om 4an. Det blir så när jag redigerar. Så det här inlägget är inte (nåja, nästan inte) fullt med uppgifter och siffror på 4an. I stället måste jag, till min stora glädje, meddela att jag är fullkomligt hooked på redigeringen! Jag vill redigera hela tiden, men får nöja mig med några sidor här och där. Nu är jag halvvägs igenom råmanuset och det känns bra! Det flyter på, jag upptäcker luckor i tidsförloppet och fyller i dem (men glömmer konsekvent att skriva ner dem, till min stora förtret) och skriver kompletterande scener där det behövs.
Med andra ord flyter det på som det ska och jag är ganska säker på att jag kan hinna skriva in hela råmanuset innan midsommarafton. På midsommardagen reser jag till Frankrike och tar visserligen med datorn, men inte råmanuset. Papper väger, kan jag berätta för er. 😉

Men just nu måste jag ta en paus tills imorgon eftermiddag. Vill egentligen inte lämna datorn, men var illa tvungen för att åka till Sverige och fira finaste systeryster med en liten släktmiddag.

Det ska bli kul att skriva en synopsis för 4an. Att skriva tidslinjer. Att skriva följebrevet. Att skicka in till förlag. Mindre kul att vänta på refuseringen. Jag hoppas ju på det bästa, men man ska ha stor tur för att bli antagen av ett bokförlag. Speciellt om det är något av de stora, som Rabén & Sjögren, som är det jag först och främst vill till. Visserligen är jag söndagsbarn, men får ju finnas någon måtta på turen. 😉

123 av 230 sidor renskrivna

Har nu renskrivit 123 av 230 sidor och det går stadigt framåt, både med scenerna, kapitlen och mitt wordcount. Det låg någonstans på 61 000 ord när jag stängde dokumentet för en minut sedan. Nu är klockan 01:15 och sängen väntar. I morgon kan jag ta sovmorgon, och det tänker jag göra. Sedan blir det väl att renskriva en del, bland annat kapitel 12c innan jag åker till Sverige en snabb sväng för att fira systeryster.

Det är så skönt att kommit igång med 4an igen. Den har legat på is ett tag, förutom när jag skrev Valborgsscenen då, men det är kul att se hur storyn vecklar ut sig igen. Det finns hela tiden nya detaljer att upptäcka, nya saker som ska förbättras/plockas bort. Jag tror att jag är hårdare nu när jag renskriver än när jag bara redigerar – ordupprepningar försvinner, styckesindelningen blir annorlunda … Dokumentet har ju blivit några sidor längre sedan jag startade, så styckena hamnar inte precis likadant. Och dessutom börjar jag upptäcka en sida av Adam, Elinas pojkvän, som är lite mjukare än vad jag trodde tidigare. Samtidigt som Elias inte blir så skenhelig som han var från början. Och Elina … hon bjuder på spännande saker varje gång hon öppnar munnen!

Det ska bli så kul att få skriva ut allt igen och skicka in till förlag! Att få en refusering, att eventuellt få kritik. Jag tror att Rabén & Sjögren ska få vara första ”offret” för mitt manus. Vi får prata följebrev i ett annat inlägg. =P

Kul fakta: Jag läser Johanna Lindbäcks blogg och hon skrev idag att hon hade lämnat in manuset på sin sjätte bok till tryck nu. Den var ”bara” 55 000 ord lång. Jag andades ut när jag läste det. Det innebär att 4an behöver inte vara uppemot 80 000 ord lång, det räcker om den landar någonstans på 65-70k. Då skulle jag vara nöjd i alla fall. =)

+624 ord

Så mycket har 4an ökat med hitintills. Det går långsamt, i snigeltakt, men efter sista examen i morgon (piano, om någon undrade) ska jag bara skriva på kvällen, och lite på lördag, en del på söndag och sedan har jag måndag-onsdag nästa vecka som är i stort sett tomma. Massa trevligt arbete framför mig nu! Målet är att ha skrivit in hela manuset innan fredag nästa vecka. Det borde gå, tror ni inte det? Jag har redan kommit en fjärdedel trots att jag knappt har haft tid att sitta vid datorn, så om jag lägger ner lite tid borde det ju gå. =)

Det är en del som måste fixas, ändras och så vidare, men det är ju bara småsaker i det stora perspektivet. Jag har kommit fram till att jag egentligen inte tycker illa om Adam, Elinas pojkvän. Han är ju faktiskt en ganska okej kille, men en stackars kille som blir sårad.

Men nog om det. Tillbaka till arbetet! Genast! Eller om fem minuter … =P

(Jag har börjat leta efter nya sånger till 4ans playlist på Spotify. Det finns otroligt mycket bra låtar därute! Kika in på listan (du hittar den under fliken ”Musik” uppe i menyn) och se om du hittar något trevligt och nytt att lyssna på.)