En smakebit på søndag: Folk med ångest

Varför kan inte lediga helgdagar vara i en evighet? Idag ska jag jobba efter att ha varit ledig igår, hade varit så skönt att få lov att slappa idag. Började dagen med att baka scones, allt för att maximera de lediga timmarna innan föreställning.

Gårdagen var såklart påverkad av ishockey-VM (Sverige-Schweiz, Sverige vann med 4-3) och Eurovision Song Contest på tv. Den sistnämnda var en maratonsändning på fyra timmar som blev oändligt spännande i slutet. Tyvärr blev det antiklimax och Sverige slutade på sjätte plats. Det blev inte så mycket läst!

En smakebit på søndag anordnas idag av Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du lämna länkar till din egen smakbit och hitta andras smakbitar. Enda regeln är inga spoilers.

Egentligen läser/lyssnar jag fortfarande Järtecken av Christoffer Carlsson och An Ember in the Ashes av Sabaa Tahir, men jag har så smått påbörjat Fredrik Backmans nya, Folk med ångest, så det får bli en smakbit ur den idag.

Smakbiten kommer från kapitel 1, första sidan:

Ett bankrån. Ett gisslandrama. Ett pistolskott. En trappuppgång full av poliser på väg att storma en lägenhet. Det var enkelt att hamna här, mycket enklare än man kanske tror. Allt som krävdes var en enda riktigt, riktigt dålig idé.

Hoppas att ni får en trevlig söndag!

 

En smakebit på søndag: Du föll och jag för dig

Hur blev det söndag igen? Hur kan det redan ha gått 6 dagar av den här månaden? Tiden går så snabbt och ändå så långsamt, man blir ju smått galen av det! Jag hinner liksom ingenting av det jag har planerat. Vädret i Skåne är väl som november är  – grått, blåsigt, regnigt. Inget underbart väder, precis. Jag dricker obscena mängder kaffe och te, jobbar och jobbar. Läser lite. Skriver lite. Börjar snart lyssna på julmusik i ren protest mot det här skitvädret.

Jag har lyssnat klart på Elena Ferrantes Min fantastiska väninna som ligger ute som radioföljetong på SR play. Underbar uppläsare, Gunilla Nyroos, men boken var inte riktigt min stil. Som jag skrev till någon på Instagram, jag har inte fått Ferrante-feber. Men jag är glad att jag har läst den, nu vet jag vad all uppståndelse handlar om.

Men det är ju söndag, så det är dags för en smakbit! 🙂

En smakebit på søndag drivs av den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten och där kan du hitta fler smakbitar. Enda regeln är inga spoilers! 

Jag är inne på de sista skälvande 70 sidorna av Björnstad, och väljer därför att inte spoila något ur den. Istället blir det en liten smakbit från en annan bok som jag precis ska börja läsa, nämligen Lina Stoltz ungdomsroman Du föll och jag för dig, som utkom 2015 på Rabén & Sjögren. Den blir bok 78 som jag läser i år.

Smakbiten kommer från sida 7:

Två blå ögon som inte nöjde sig med att landa i hennes, utan som sögs som en virvlande tromb genom bröstet ända ner i maggropen.

En blick som gick rakt igenom henne och som på mikrodelen av en sekund rubbade henne totalt ur hennes stillsamma, bekväma omloppsbana.

En jordskredsblick.

Sedan fortsatte han gå. Var borta. Men det spelade ingen roll, hans ögon hade redan lämnat brännmärken i henne.

Ha en trevlig söndag!

Nanowrimo, månadens bästa bok och oktober

Började dagen med att konstatera att vågen gått ner ett kilo, att jag – hör och häpna – har lite träningsabstinens för att jag inte hinner träna i dag som tidigare planerat (jag lovar och svär, jag är förvånad, jag som aldrig någonsin har velat träna förr, tänk att beslutsamhet kan göra så mycket!), att det är idag som påven är i Lund av alla ställen i världen och att det är ganska coolt, att jag äntligen fick beställt Outlander säsong 2 och att det råkade slinka med Karl-Bertil Jonssons julafton på dvd i beställningen, att kaffe är underbart och att jag har sånglektion i Köpenhamn i dag. Hurra!

Det är också idag man börjar planera novemberläsningen och sammanfattar oktoberläsningen. Jag har två (eventuellt bara en) böcker som hänger med in i november, och det är Backmans Björnstad. Jag känner mig som en dålig medmänniska när jag är långsam med en biblioteksbok som jag vet att många andra vill ha tag i, men det blir till att utnyttja tiden maximalt för att få läst ut den här boken. Den är riktigt bra, bara lite tyngre än vad jag är van vid att Backman skriver och det med bristande tid gör att det har varit lite tungrott.

Den andra boken som eventuellt hänger med in i november om jag inte hinner avsluta den på tåget idag är Anna Fredrikssons Avskedsfesten. Har lite mer än 120 sidor, men det ska vi nog klara av? Om jag gör det har jag hunnit med 75 böcker än så länge i år. 🙂 Ungefär 23 böcker mer än vad jag trodde att jag skulle hinna med! Vi får se hur det blir med läsningen i november med tanke på NaNoWriMo …

Månadens bästa bok har helt klart varit Askfödd av Sabaa Tahir. Ser fram emot att läsa fortsättningen i november. Tvåan heter A Torch against the Night. 

Annars har jag inte direkta läsplaner i november. Jag har några böcker i hyllan som har stått där ett tag, så jag kanske ska försöka spara pengar och läsa det jag har i stället för att kasta suktande blickar efter nya? 😉 Ett bokinköp har jag redan planerat, och det är manuskriptet till Fantastic Beasts and Where To Find Them. Hade väldigt svårt att hålla tassarna väck från den!

Men vad hände i oktober, egentligen? Månaden som har gått så oändligt långsamt och ruskigt snabbt på samma gång. Jag har jobbat, fyllt 28 år, läst 11 böcker, gått på bio, börjat träna, tittat på begagnade bilar, försökt vara ordentlig och planerande och lyckats sådär, fått gjort en hel del praktiska saker som jag gärna vill ta med mig in i november. Bob Dylan fick årets Nobelpris i litteratur. Har träffat trevliga människor och unnat mig lite egentid i form av tid på gymmet och massage.

Jag har däremot INTE varit så duktig gällande förberedandet av NaNoWriMo som jag hade önskat. Snart handlar allt om mitt wordcount! (Lovar att bloggen inte bara ska handla om det i 30 dagar!)

Om drygt 13 timmar kör vi! Någon som ska vara med? (Outlander säsong 2 sparar jag till 1 december!)

Födelsedag + En smakebit på søndag

Idag blir jag 28 år gammal! Jag är dessutom född på en söndag, så jag är verkligen ”i fas” med mig själv. 😉

Födelsedagen firas med ledig dag (inte en självklarhet i mitt yrke), skitväder (regn och grå himmel), nybakade bullar och familjemys. Vi firar inte direkt i min familj, och med tanke på hur mycket vi alla flänger runt är det skönt att inte göra något speciellt idag. Min födelsedagspresent till mig själv är att jag ska på en timmes massage imorgon. 🙂 Av familjen fick jag inredningsprylar och en hushållsapparat från Bosch, vilket tas tacksamt emot nu när jag snart ska flytta igen. (1 december – nedräkningen kan börja!)

Så när det nu är söndag är det ju dessutom dags för en smakbit! Fler smakbitar hittar ni som vanligt hos Flukten fra virkeligheten, och där kan ni också lämna länkar till era egna. Enda regeln är inga spoilers! 

Men vad gör man på en ledig dag – jo, läser! Just nu läser jag Fredrik Backmans senaste roman, Björnstad, som tydligen är första boken i en serie. Än så länge har jag bara kommit 100 sidor in, men det märks tydligt att det här är en annan typ av bok än de som Backman skriver i vanliga fall. Den är mycket mer allvarlig i tonen och Backman använder sig av en allvetande berättarröst väldigt ofta. Det introduceras hela tiden nya personer, vilket gör det rörigt men jag har en känsla av att det här kommer att bli riktigt, riktigt bra.

Björnstad är alltså en riktigt bra bok. Den har också vad som mycket väl kan vara årets bästa öppningsfras (citat från sida 7):

Sent en kväll i slutet av mars tog en tonåring ett dubbelpipigt hagelgevär i handen, gick rakt ut i skogen, satte vapnet mot en människas panna och tryckte av.

Det här är historierna om hur vi hamnade där.

Alltså – hur spännande låter inte det där??

Nu ska jag gå och lägga mig och läsa lite! Årets födelsedag är avklarad och det känns ganska bra, faktiskt. 🙂

 

Lucka 5

Ja, det är fredag den 5 december och den här luckan är väldigt sent ute, för jag har haft en riktig lågenergi-dag för tredje gången den här veckan. Men, frukta inte – här kommer luckan! 

Jag lottar ut ett digitalt presentkort på Adlibris som en del av Blogg24-julkalendern. Vad som krävs för att delta i utlottningen? Varje dag kommer en ny ”lucka”/nytt inlägg med en ny fråga (t.ex: Vilken är den bästa romantiska boken?). Svara på frågan i kommentarfältet och du är automatiskt med i utlottningen. Du kan svara flera dagar, för varje dag får du en ny lott vilket såklart ökar dina chanser. Observera att du inte kan svara i efterhand, och heller inte mer än en gång per dag. I mellandagarna drar jag sedan den vinnande lotten. 🙂

Frågan i lucka 5 är:
Nämn en bok som gör dig glad. 😀

Mitt svar i dagens lucka är Fredrik Backmans Saker min son behöver veta om världen. En underbar bok om hur det är att bli förälder, om att åka till IKEA och fylld med Backmans oslagbara humor.

Vilken bok får dig att bli glad?

En smakebit på søndag: Britt-Marie var här

Det är söndag, och i Köpenhamn öser regnet ner, vilket passar mitt humör alldeles utmärkt efter de senaste dagarnas skit. Men det är väl upp på hästen igen som gäller, så här kommer En smakebit på søndag! Det är på initiativ från norska Mari Høe, som driver bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Du delar med dig en liten bit ur boken du läser just nu, men inte spoilers! Men just denna söndag har Mari skickat initiativet till vikarien Astrid Terese. Länka gärna till Astrid Tereses blogg, så att andra kan hitta dig också!

---

I födelsedagspresent fick jag Fredrik Backmans senaste bok, Britt-Marie var här. Och det krävs inte många sidor för att inse att Backman har gjort det igen. Han har vuxit i sitt författarskap och har här plockat fram ett riktigt original, Britt-Marie, samma sura tant som bodde i trappuppgången med maken Kent i Min mormor hälsar och säger förlåt. Boken finns bland annat att köpa på Bokus.

Smakbiten kommer från sida 153:

 Det är ljust när hon vaknar. Hon ramlar nästan ur sängen när hon inser det. Vakna efter gryningen, i januari! Vad ska folk tro. Hon är redan yrvaken på väg genom rummet mot sin kavaj och sin kappa när hon inser vad som väckt henne Det knackar på dörren. Det är rysligt förargligt, alltsammans, att vakna vid en tid då det faktiskt inte alls är ociviliserat att knacka på en dörr.

Bokbloggsjerka: Sommarläsningen

Hurra! Annika är tillbaka! Efter två månaders uppehåll känns det bra att få svara på en bokbloggsjerka igen. Då vet man att terminen och skolåret har startat på riktigt. 🙂 Som vanligt är jag sen på att svara, men därför är det ju bra att jerkan sträcker sig från fredag till måndag. 😉 Annika börjar med en relativt enkel fråga:

 Vad har du läst för spännande böcker i sommar?

Åh, jag har läst en massa bra böcker i sommar! Jag hade en lång lista (se titlarna i Sommarutmaningen 2014 här), men fick bara läst 14 böcker (plus tre påbörjade). De fyra bästa var (och det var svårt att välja bland alla bra):

Eleanor & Park av Rainbow Rowell (underbar! rekommenderas varmt!)

Än klappar hjärtan av Helena von Zweigbergk (så söt och så sorglig)

Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Bivald (perfekt för en kväll i soffan)

Saker min son behöver veta om världen av Fredrik Backman (hysteriskt rolig och ett måste för alla småbarnsföräldrar!)

Medan de två första här var inte alls bra, följt av två lite bättre …

Egenmäktigt förfarande – en bok om kärlek av Lena Andersson (nej, förstår verkligen inte storheten i den här boken)

Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn (en debut som tyvärr inte föll mig i smaken)

Analfabeten som kunde räkna av Jonas Jonasson (alltså … nä, Hundraåringen var tusen ggr bättre)

Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren (inte sommarens bästa läsning precis, recension följer)

---

Och sommarens insikt: Antingen har jag blivit bortskämd med bra litteratur eller så har mina krav ökat, för av de 17 böcker jag har läst/påbörjat i sommar är det bara två som jag har lagt ner igen. Tyvärr finns det ingen chans att jag börjar om, för de var inte alls min stil …

Dessutom har jag fått läst mycket nya genrer i sommar, vilket har varit trevligt. När jag gjorde min sommarlista tidigare i våras gick jag efter titlar som jag hade hört mycket om eller som jag själv var nyfiken på. Med andra ord fanns det en del som jag normalt inte hade tagit i bokhyllan, men det blev ganska bra. De böcker som jag inte hann läsa ligger fortfarande på min läslista, men kanske till jul eftersom jag inte har tillgång till svenska bibliotek tidigare (jag bor ju i DK). Jag är dock lite sur över att jag inte hann läsa Life after life av Kate Atkinson, men då har jag ju något att se fram emot i höst.

Sommarens ultimata läsupplevelse var utan tvekan Eleanor & Park. Alla borde läsa den någon gång. 🙂

 

Och inte nog med att Annika är tillbaka och sprider glädje i regnrusket, hon lottar dessutom ut en bokask (av eget val) från Nillas Handelsbod, i samarbete med Nilla själv. Skulle jag ha den stora lyckan att bli framlottad tycker jag väldigt mycket om den här asken: 😉

Note to self

Läs Fredrik Backmans blogg lite mer regelbundet. Den är faktiskt förbannat rolig. 

Och, note to self 2:

Kom för i helvete ihåg paraplyet nästa gång du går ut! 

Speciellt när det har regnat hela dagen.

 

Min mormor hälsar och säger förlåt

Min mormor hälsar och säger förlåt – Fredrik Backman

Min mormor hälsar och säger förlåt är Fredrik Backmans andra roman. Den har utgivits på Bokförlaget Forum i augusti 2013. Jag har läst den inbunden (447 sidor), lånad på bibliotek. Betyg: 4/5

Elsa är sju år gammal och rätt störig. Eller hon uppfattas i alla fall så eftersom hon inte är helt blåst i skallen och den gällande samhällsnormen är ju att sjuåringar ska vara det.
Mormor är hennes bästa vän. Hennes enda, faktiskt. Mormor brukade vara ett geni och jobba som kirurg, men nu kör hon bil utan körkort och står på balkongen med öppen morgonrock och skjuter på oanmälda besökare med paintballgevär.

Folk säger att hon är annorlunda. Galen. Men mormor har ett hemligt språk och ett eget kungarike, ”Miamas”, och där är allt annorlunda. Det är dit mormor tar med Elsa när Elsas föräldrar skiljer sig och när Elsa blir slagen i skolan för att hon inte är som alla andra sjuåringar. Miamas är deras frizon, tills mormor en dag blir sjuk och får veta att hon är döende.

Som ett sista äventyr ger hon då Elsa en serie brev, där mormor ber sina grannar om ursäkt. De leder Elsa till en trappuppgång fylld av militanta bostadsrättsivrare, fanatiska kaffedrickare, kamphundar, monster, fyllon och helt vanliga kärringar. Men de blir också upptakten på en historia där ett barn försöker lära sig acceptera att alla man älskar ska dö, och där hon bit för bit får veta sanningen om både kungariket Miamas och sin mormor.

från Bokus hemsida

Varför jag plockade upp den här boken: Jag älskade Backmans debutroman (En man som heter Ove) och tyckte att den här boken verkade mysig. Eftersom jag själv hade en mormor som var en fena på att berätta historier blev jag ännu mer nyfiken.

Motivering till betyget: Det blir bara en fyra. Missförstå mig inte, boken är riktigt, riktigt bra – men lite virrig. Backmans klassiska stil (som fungerar så bra i hans blogg och hans andra två böcker) har fått utlopp i den här romanen och ur sjuåriga Elsas synvinkel blir det nästan lite väl mycket virrighet. Men boken är otroligt lättläst och Backman är en mästare på att väva ihop människoöden. Dock lämnas jag med några få frågetecken i slutet. Sådant, som egentligen inte spelar någon roll, men som jag stör mig på. T.ex: vad är det hemliga språket för något språk egentligen? Var kommer Varghjärta ifrån? Men i slutändan spelar det väl inte så stor roll. Boken är bra i alla fall. Jag skrattar högt då och då och myser med Elsa. För att vara snart åtta är hon en ovanligt (kanske lite för mycket) klok flicka. Men varning – boken är inte en mysig och feelgood-roman. Den handlar om döden och om människor som har haft det svårt här i livet. Och hur de hamnade i samma trappuppgång.

Jag rekommendererar den här boken till alla som vill ha en tankeväckande och smått störig berättelse om en sjuåring vars mormor går bort. En berättelse om ovillkorlig kärlek och om sagor.

 

Saker min son behöver veta om världen

Saker min son behöver veta om världen: Fredrik Backman

Saker min son behöver veta om världen är Fredrik Backmans bok till sin son – eller till den som vill ha ett gott skratt. Den har utgivits på Bokförlaget Forum i augusti 2012. Jag har läst den i danskt band (201 sidor), lånad på bibliotek. Betyg: 5/5

”Till min son. Jag ber om din förlåtelse redan nu. För alla gånger jag kommer skämma ut dig. För charterresorna. Cowboyhatten. ”Riktiga män väger över 90 kilo”-t-shirten. För att jag gör min pappa-hade-rätt-och-mamma-hade-fel-dans bland folk. För att jag köper minibuss. För att jag har shorts.”

Saker min son behöver veta om världen är en pappas stapplande försök att förklara världen för en tvååring. I kapitel som ”Vad du kommer att behöva veta om Ikea”, ”Vad du kommer att behöva veta om rörelseaktiverade toalettlampor” och ”Vad du kommer att behöva veta om varför Felicias mamma är sur på mig” blottlägger Fredrik Backman med stor komisk träffsäkerhet 2000-talets småbarnsföräldrars alla ängsligheter och tillkortakommanden. Men mellan igenkännande gapskratt och skarpa samtidsreflektioner finns också kapitel som ”Vad du kommer att behöva veta om manlighet” och ”Vad du kommer att behöva vet om när jag håller dig lite för hårt i handen”. Med uppriktiga rädslor och villkorslösa kärleksförklaringar som går rakt in i bröstet hos läsaren. Vare sig man är förälder eller inte.

från Bokus hemsida

Varför jag plockade upp den här boken: Titeln är mysig, men det hör inte hit. Nej, jag plockade upp den här via en ljudbokshemsida. Jag provlyssnade på halva första kapitlet (inläsare Martin Wallström) och dog nästan av skratt. Sedan fanns det ju ingen återvändo – jag var tvungen att läsa den.

Motivering till betyget: En klockren 5! Backman är briljant och den som läser hans blogg/krönikor på Café.se vet att Backman är mästare på korta, hysteriskt roliga texter med hög igenkänningsfaktor. Många av berättelserna i den här boken känner jag igen, antingen genom mig själv eller i egenskap av storasyster a k a reservmamma. Och det faller inte en enda sida. Varje sida i den här boken är klockren. Jag satt vid köksbordet sent en söndagskväll med tandborsten i munnen, ovillig att lägga den ifrån mig ens en minut, och skrattade så att tandkrämen nog lämnade fläckar på bordet. Skrattade, läste om, skrattade igen. Där finns vissa passager som jag kan skratta åt hur många gånger som helst.

Jag rekommendererar den här boken till alla som vill ha sig ett gott skratt! Den här boken ska inköpas och stå i bokhyllan till när jag behöver en dos humor. Skulle nästan vilja ha ljudboken i telefon också, bara för att. Inläsare är Martin Wallström, och det är banne mig perfekt. Det hade bara kunnat bli bättre om Backman själv hade läst in den.

 

En smakebit på søndag: En man som heter Ove

 

Så är det söndag och det innebär (även om jag slarvar med det) En smakebit på søndag. Initiativet kommer från den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som du hittar här.

Den här veckan tipsar jag om boken En man som heter Ove, skriven av Fredrik Backman. Den har fått mycket beröm och har varit vida omtalad i bloggkretsar under 2013. Den utkom förra året, 2012, och är Backmans debutroman. Jag måste erkänna att jag var lite tveksam till boken i starten, men efter ett tag älskade jag den.

Citatet kommer från början av kapitel 2:

Klockan var fem minuter i sex på morgonen när Ove och katten möttes första gången. Katten tyckte genast mycket illa om Ove. Känslan var i allra högsta grad ömsesidig. 

Backman har en alldeles speciell stil, ett sätt att skriva som man antingen älskar eller hatar. Boken innehåller mycket humor, mycket känslor och ett helt underbart porträtt av 59-årige Ove. Som kör Saab.