En smakebit på søndag: Karta för förälskade och andra vilsna

Söndag! Vädret i Lund är miserabelt grått och regnigt. Det är nästan skönt att jobba i eftermiddag, så att man slipper se det. Idag har jag packat en väska inför morgondagens tidiga tågresa, och till och med förberett kaffebryggaren. För det ska ju sägas att jag inte är människa när väckarklockan ringer 02:45 imorgon. Hatar 04:11-tåg.

Den här helgen blev inte så mycket läsning som jag trodde, men det gör väl inte så mycket. Läste ut Mattias Edvardssons En nästan sann historia idag och blev faktiskt lite besviken. Inte alls så bra som jag hade hoppats. Därför gick jag snabbt vidare till Johanna Lindbäcks senaste, Karta för förälskade och andra vilsna, och hon är ju ungdomsböckernas drottning! Så himla bra. Bok 133 för i år.

smakebit-pc3a5-sc3b8ndag2-300x199 Från och med förra söndagen är det Astrid Terese som håller i smakbitarna. Via länken kan du lämna egna smakbitar eller hitta andras. Enda regeln är: inga spoilers!

Jag läser som sagt Johanna Lindbäcks Karta för förälskade och andra vilsna. Den handlar om Julia, som nyss gått ut nian. Hon har blivit osams med bästa kompisen Karin över en kille, Isak, som råkade bli Julias pojkvän. När Karin åker utomlands med sin nya bästis istället flyr Julia ut till familjens lantställe på Dalarö för att slå ihjäl två veckor av det evighetslånga sommarlovet. Där möter hon jämnårige Rasmus, som med sin mamma lånat ett sommarställe i närheten av Julias stuga. Rasmus, som tecknar och skelar lite, om man tittar närmare.

Smakbiten kommer från sida 67:

Medan de gick från Rasmus hem till henne för att hämta cyklarna hade Julia försökt klura ut vad han ville se för ställen – mystiska, turistiga, skogiga, jättefantasy-aktiga (som om Dalarö ens skulle ha alla dessa hundra olika varianter att bjuda på, men man kan ju låtsas). Han sa att hon fick välja precis vad hon ville. Han var intresserad av rubbet.

”Okej, då tar vi rubbet, så skyll dig själv”, sa hon på skämt, och han hade svarat ”kör på bara”.

Nu ska jag till jobbet! Hoppas att ni får en fin söndag!

 

Salome -Strauss möter Wilde

Igår kväll (okej, i natt) när jag var på väg hem från premiären av Poppeas kröning på Det Kgl Teater, snöade det. I morse (okej, i förmiddags) när jag vaknade ösregnade det. Snacka om att aprilvädret kommer tidigt i år!

Jag har inte gjort många knop i dag. Jag har lyssnat på Strauss-operan Salome, som bygger på Oscar Wildes pjäs med samma namn. Jag ska hinna läsa pjäsen också innan imorgon, för vi ska diskutera den i operahistoria. Intressant musik, men väldigt krävande för öronen. Blir helt trött i huvudet ju! 😉

Salome ingår egentligen inte i #hyllvärmare2016, men borde ha gjort det eftersom jag har tänkt läsa den sedan oktober och den har legat på min Kindle sedan dess. Jag får kanske revidera min lista på böcker att läsa i mars (eller lägga till den i den redan långa listan).

Nu tänkte jag göra en kopp te och läsa ut Johanna Lindbäcks Välkommen hem. Jag har läst nästan hela boken på två dagar, har skrattat rakt ut flera gånger och mysläst ett kapitel då och då under dagen. Så skön bok! Och snart är första boken i #hyllvärmare2016 utläst. 🙂

#blogg100 inlägg 2

Blogg100 och Ta kontroll över bokhyllan

Det är mars! Den första vårmånaden. Inte för att det är varmt. Det är knappt plusgrader, det blåser och är grått. Och jag tvingade iväg mig själv till tandläkaren, bara för en rutinkoll men ändå. Bläh.

blogg100-logotype-300x256

Men något mycket trevligare är att Blogg100 har dragit igång! Nu kör vi 100 inlägg på raken. Här i mars blir det mycket om tävlingen Ta kontroll över bokhyllan, som Anna på Fantastiska berättelser har startat. I korta drag handlar den om hyllvärmare. Jag har redan börjat läsa på bok nummer 1 av 9, nämligen Johanna Lindbäcks Välkommen hem. Den är riktigt bra, är drygt 100 sidor in. Jag har ganska mycket ledig tid den här veckan, så jag läser så mycket som möjligt. Jag har som mål att bli mer organiserad, så här i mars ska jag försöka göra saker i tid och vara snäll mot mig själv när det inte blir så. 😛

 

Vad läser ni i mars?

Blogg100 och Ta kontroll över bokhyllan

Det är mars! Den första vårmånaden. Inte för att det är varmt. Det är knappt plusgrader, det blåser och är grått. Och jag tvingade iväg mig själv till tandläkaren, bara för en rutinkoll men ändå. Bläh.

blogg100-logotype-300x256

Men något mycket trevligare är att Blogg100 har dragit igång! Nu kör vi 100 inlägg på raken. Här i mars blir det mycket om tävlingen Ta kontroll över bokhyllan, som Anna på Fantastiska berättelser har startat. I korta drag handlar den om hyllvärmare. Jag har redan börjat läsa på bok nummer 1 av 9, nämligen Johanna Lindbäcks Välkommen hem. Den är riktigt bra, är drygt 100 sidor in. Jag har ganska mycket ledig tid den här veckan, så jag läser så mycket som möjligt. Jag har som mål att bli mer organiserad, så här i mars ska jag försöka göra saker i tid och vara snäll mot mig själv när det inte blir så. 😛

  

 

Vad läser ni i mars? 🙂 

Jellicoe Road

Jellicoe Road – Melina Marchetta

jellicoe-roadJellicoe Road är en ungdomsroman av australienska författaren Melina Marchetta (f. 1965) och publicerades 2006 under titeln On the Jellicoe Road. Den publicerades i USA 2009 under den förkortade titeln Jellicoe Road. Jag har läst den på engelska (432 sidor). Betyg: 5/5 ❤ ❤ ❤ ❤ ❤

Taylor Markham is now a senior at the Jellicoe School, and has been made leader of the boarders. She is responsible for keeping the upper hand in the territory wars with the townies, and the cadets who camp on the edge of the school’s property over summer. She has to keep her students safe and the territories enforced and to deal with Jonah Griggs – the leader of the cadets and someone she’d rather forget. But what she needs to do, more than anything, is unravel the mystery of her past and find her mother – who abandoned her on the Jellicoe Road six years before. The only connection to her past, Hannah, the woman who found her, has now disappeared, too, and the only clue Taylor has about Hannah and her mother’s past is a partially written manuscript about a group of five kids from the Jellicoe School, twenty years ago.

Citatet är hämtat från Adlibris.

Varför jag plockade upp den här boken: Johanna Lindbäck har pratat sig varm om den här boken. Den har också omtalats på många, många bloggar. Den lät spännande och jag blev inte besviken.

Motivering till betyget: Betyget blir en femma. Inte helt klockren, men ändå en femma. Eftersom två historier berättas parallellt blir det ibland lite förvirrande, speciellt när man ska pussla ihop historierna fram emot slutet. Marchetta ser till att man har förstått allt, men det finns fortfarande ett par frågor som förblir obesvarade.

SPOILER: (markera för att läsa)

Jag gillar kärlekshistorien mellan Jonah Griggs och Taylor väldigt mycket. Jonah är en av mina favoritpersoner i den här boken. Han känns väldigt mänsklig mot slutet, speciellt när det kommer fram varför han dödade sin far. Han gör väldigt mycket för Taylor och man måste älska honom för det. 

En av de där obesvarade frågorna: Webb blir dödad av Fritz, som senare begår självmord pga skuldkänslorna. Så långt är jag med. Men vad hände med Webbs kropp? Han hittas aldrig. 

Jag rekommenderar den här boken till den som vill läsa en spännande pusselhistoria om kärlek och vänskap. Den är väldigt fin och även om slutet är sorgligt är det sorgligt på ett riktigt fint sätt.

Melina Marchetta har bland annat också skrivit boken Saving Francesca, som utkom 2006 och har fått mycket fina recensioner. 

 

Blogg100 #79 & En smakebit på søndag: Sarah Dessen

Det är söndag och det innebär En smakebit på søndag, brought to you by Mari Høe från den norska bokbloggen Flukten fra virkelighetenDet går ut på att du delar med dig ett litet stycke av boken du läser just nu. Viktigt! INGA SPOILERS!

smakebitpåsöndag Smakbiten kommer ifrån Sarah Dessens Mitt perfekta liv, en härlig ungdomsbok. Jag läste denna enbart för att Johanna Lindbäck har talat varmt om henne och dessutom har översatt en av hennes böcker till svenskaMitt perfekta liv har hon inte översatt, men den är bra ändå. 😉

Boken handlar om Macy. Hennes pojkvän Jason har åkt på sommarläger och Macy är kvar i stan för att jobba i informationsdisken på biblioteket. Men så vill pojkvännen ta ”paus” i deras förhållande, och då träffar Macy Wes, som jobbar på en cateringfirma. Allt blir okomplicerat och roligt igen. Men Macy har en hemlighet som hon inte vill ska slippa ut, för tänk om Wes inte vill umgås med henne då?

Smakbiten kommer ifrån kapitel 1, sida 15-16.

Min pappa dog. Och jag var där.

Det var det folk tänkte på när de såg mig. Inte att jag var Macy Queen, dotter till Deborah som byggde söta hus i nya villakvarter. Eller syster till Caroline som hade haft det mest underbara bröllop man någonsin sett på Lakeview Inn föregående sommar. Och de tänkte inte på att jag hade vunnit sextiometersloppet i grundskolemästerskapet. Nix. Jag var Macy Queen som hade vaknat annandag jul och gått ut och fått se sin pappa ligga utsträckt på rygg längre bort på gatan medan en främling pumpade på hans breda bröstkorg. Jag såg min pappa dö. Det var den jag var nu.

Det låter kanske som om boken är tragisk, men det är den inte. Den är fin och härlig med ett bra språk. En ”must read” för alla som gillar ungdomslitteratur!

Bokbloggsjerka: Författare vi beundrar

Fredag! Och helg, vilket innebär att det är dags för bokbloggsjerka igen! Den här veckan ställer Annika en sån där fråga vars svar kan pågå i evigheter. Så jag får väl begränsa mig lite. 😛

bokblogsjerkaFinns det några författare som du tycker sticker ut (eller som du beundrar mer än andra) när det gäller deras sätt att skriva?

Ja, det finns ju en del att välja mellan. Jag har alltid läst i stora mängder och råkar ut för den ena bra boken efter den andra. Så här kommer helt enkelt de författare som jag inte kan leva utan (och jag ser till min förtvivlan att de är åtta stycken):

 

J. K. Rowling På den tiden hon skrev Harry Potter-böckerna var Rowling en av de allra bästa. Jag älskar fortfarande hennes böcker. Okej att hennes karaktärsutveckling kanske inte alltid är lysande, men sättet att kunna lägga ut ledtrådar och sedan lösa dem en efter en i de sista två böckerna och att in i det sista hålla osäkerheten uppe (vem ska vinna kriget?) gör att jag verkligen beundrar henne. Det är svårt att skriva en så stor serie och kunna svara på alla frågor som uppstår under tiden.

Diana Gabaldon Hennes historiska serie om Claire och Jamie fick mitt hjärta att bulta hårt för sisådär en tio år sedan när jag började läsa den. Det kommer fortfarande nya böcker och jag tycker fortfarande lika mycket om serien. Hennes sätt att beskriva handlingar på, personers rörelsemönster, att hela tiden få handlingen att rulla framåt, att få historien att kännas så levande…. Det är det jag beundrar mest hos henne. Hon rör sig i 1700-talets England så självklart. Det är nästan som om hon varit där.

Sara Kadefors Jag har bara läst Sandor slash Ida, men vilken ungdomsroman det är! Undermedvetet tror jag att detta är romanen som jag försöker efterlikna i mitt eget sätt att skriva. Jag älskar den, har läst den minst tjugo gånger och den är fortfarande lika bra. Så bra, att jag vågar inte läsa något annat av Kadefors med risk för att bli så fruktansvärt besviken.

Liza Marklund Här är det Annika Bengtzon som gäller. Marklunds sätt att driva handlingen framåt med korta, koncisa meningar har jag varit imponerad av sedan Sprängaren kom som pocket. Serien läser jag om med jämna mellanrum. Synd att det bara kommer en bok till (det ska bli elva böcker och Marklund har just släppt den tionde).

Hrm, bara kvinnor på listan än så länge….

Simona Ahrnstedt Tja, ni som läst bloggen på sista tiden kan ju inte ha undgått hur jag föll head over heels in love med Simonas böcker. Jag kan inte sätta fingret på vad det är jag älskar med dem – men det kan vara något med miljöerna, personbeskrivningarna, tempot … eller bara alltihop. Historisk svensk kärlek när den är som allra bäst.

Ayn Rand Ryskan som flyttade till USA och blev känd för sin filosofiska thriller Och världen skälvde (Altas shrugged) som kom 1957. Den handlar om hur kapitalismen tar över USA och sänder landet ut över ruinens kant. Ett monsterverk på 1220 sidor, men helt fantastisk. Alla hennes böcker är djupa som få men rysande bra.

En man på listan, kanske? När som helst nu…

Haruki Murakami Japanen som alltid står i kö till Nobelpriset i litteratur fick tyvärr finna sig i att Alice Munro knep priset från honom i år. Men hans böcker, en märklig blandning av sci-fi och övernaturliga element, är helt fantastiska. Kafka på stranden och Fågeln som vrider upp världen hör till mina absoluta favoriter.

Sylvia Day Med risk för att bli utbuad så kommer Day som den sista på listan. Med hennes serie Crossfire utmanade hon Fifty Shades of Grey-böckerna rejält. Crossfire-serien har allt – en historia, svindlande hett sex och djupa dalar. Där finns tre böcker än så länge, med löfte om fler.

Sedan älskar jag också George R. R. Martin, Charlaine Harris, Johanna Lindbäck mfl. Men jag kan ju inte fortsätta det här inlägget i all evighet. 😉

I just can’t get you out of my head

Om du tittar på inläggets titel och börjar nynna på Kylie Minogues hit som kom för några år sen, har du helt rätt. (Annars kan du lyssna på låten här.)

Tidigare i veckan började jag skriva lite igen. På 8an, bara lite meningar här och var, till slut några lösryckta scener. Och bara för att jag ”kopplade på” skrivandet igen kan jag inte sluta tänka på det. Jag har tänkt skrivande utan uppehåll nu sedan i onsdags. Fantastiskt, verkligen. Underligt att jag kan gå så länge som sex månader utan att skriva och sedan, så fort jag börjar igen, är det omöjligt att tänka på något annat. Men jag vet hur jag fungerar. Så fort jag slutar skriva är det svårt att starta igen. Om jag håller igång skrivandet nu kommer jag att skriva klart boken i sommar. 🙂

Det innebär också att jag lyssnar på 8ans spellista hela tiden. På Spotify har jag samlat listor för alla mina böcker. 8ans innehåller många långsamma låtar, några upbeat (ofta arga låtar) och ganska många om hjärtesorg. Ca 70 låtar totalt. Listan fylls på med jämna mellanrum, innan jag är färdig är den väl uppe på 100. Det är en idé jag fick från Johanna Lindbäck, att göra musiklistor som inspiration till skrivandet. Ofta fångar musik stämningen i en scen så bra att musiken känns som en självklar del av scenen. Man skulle kanske skicka med en lista på låtar som läsaren ska lyssna på under tiden som de läser boken? Vore ganska kul, kan jag tycka.

Sedan igår (lördag) är jag i Sverige på miniledighet. Syster yster fyller 16 på tisdag och det passade in med ledighet i schemat. 🙂 Och i dag har jag varit på exkursion: syster min tvingade i väg mig till en körkonsert med grannskapets kyrkokör. Grannskapets kyrka figurerar i 8an i en eller två scener, men jag har aldrig varit inne i den fastän jag har bott här i 15 år. Lund har många kyrkor, men jag har varit inne i förvånansvärt få av dem. Så det var trevligt att få se hur den ser ut inuti. Och bra att kombinera nytta med nöje.

Just nu ska jag tillbaka till Tristan & Tess. De har en scen som de gärna vill att jag ska skriva. ❤

Sov gott! 🙂

Lektör! Någon som vet en riktigt bra lektör?

Jag är i behov av en riktigt, riktigt bra lektör. Jag har tidigare haft med Leffe Delo att göra, som visserligen är riktigt, riktigt bra, men nu vill jag bredda mina vyer och finna nya stigar.

Så, någon som vet en riktigt bra lektör? Manuset är ungdomslitteratur, ca 70 000 ord (+250 sidor). Det får gärna inte kosta mer än några tusen, ju mindre desto bättre – jag är en fattig student, trots allt. Jag har funderat på Johanna Lindbäck/Lisa Bjärbo, för de har nyss skrivit en bok ihop (”Vi måste sluta ses på det här sättet”). Drottningarna av ungdomslitteratur. Och inte är det svindyrt heller.

Det är 4an som ska under luppen och sedan i väg till förlag. Jag tror att jag vet vad Bella saknar. Vad som Elina saknar. Elina, som borde byta namn. Varför får alla mina karaktärer namn som börjar på samma bokstav? Först var det Terese och Tristan, sedan Elina och Elias. Tur att Benjamin och Julia höll sig i skinnet …

123 av 230 sidor renskrivna

Har nu renskrivit 123 av 230 sidor och det går stadigt framåt, både med scenerna, kapitlen och mitt wordcount. Det låg någonstans på 61 000 ord när jag stängde dokumentet för en minut sedan. Nu är klockan 01:15 och sängen väntar. I morgon kan jag ta sovmorgon, och det tänker jag göra. Sedan blir det väl att renskriva en del, bland annat kapitel 12c innan jag åker till Sverige en snabb sväng för att fira systeryster.

Det är så skönt att kommit igång med 4an igen. Den har legat på is ett tag, förutom när jag skrev Valborgsscenen då, men det är kul att se hur storyn vecklar ut sig igen. Det finns hela tiden nya detaljer att upptäcka, nya saker som ska förbättras/plockas bort. Jag tror att jag är hårdare nu när jag renskriver än när jag bara redigerar – ordupprepningar försvinner, styckesindelningen blir annorlunda … Dokumentet har ju blivit några sidor längre sedan jag startade, så styckena hamnar inte precis likadant. Och dessutom börjar jag upptäcka en sida av Adam, Elinas pojkvän, som är lite mjukare än vad jag trodde tidigare. Samtidigt som Elias inte blir så skenhelig som han var från början. Och Elina … hon bjuder på spännande saker varje gång hon öppnar munnen!

Det ska bli så kul att få skriva ut allt igen och skicka in till förlag! Att få en refusering, att eventuellt få kritik. Jag tror att Rabén & Sjögren ska få vara första ”offret” för mitt manus. Vi får prata följebrev i ett annat inlägg. =P

Kul fakta: Jag läser Johanna Lindbäcks blogg och hon skrev idag att hon hade lämnat in manuset på sin sjätte bok till tryck nu. Den var ”bara” 55 000 ord lång. Jag andades ut när jag läste det. Det innebär att 4an behöver inte vara uppemot 80 000 ord lång, det räcker om den landar någonstans på 65-70k. Då skulle jag vara nöjd i alla fall. =)