Analfabeten som kunde räkna

Analfabeten som kunde räkna – Jonas Jonasson

9789164204288_200_analfabeten-som-kunde-rakna_storpocketAnalfabeten som kunde räkna är Jonas Jonassons andra roman. Den har utgivits på Piratförlaget i mars 2014. Jag har läst den inbunden (414 sidor), lånad på bibliotek. Betyg: 4/5

Hon började arbeta som femåring, blev föräldralös vid tio, överkörd vid femton. Ingenting tydde på annat än att hon skulle leva ett tag i sitt skjul i Sydafrikas största kåkstad och sedan dö, saknad av ingen. Om hon nu inte varit den hon var, men det var hon ju. Nombeko Mayeki var analfabeten som kunde räkna. Ödet tillsammans med hennes talang för henne bort från Soweto, till internationell storpolitik, till andra sidan jordklotet,till två identiskt lika och väldigt olika bröder. Under resan lyckas hon reta upp världens mest fruktade säkerhetstjänst innan hon en dag finner sig själv instängd i skåpet till en potatisbil. Där och då är världen som världen känner den hotad.

från Bokus hemsida

Varför jag plockade upp den här boken: Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann var Jonassons debutroman. Jag läste den, älskade den, och blev därför väldigt glad när jag fick höra om att han skulle ge ut en andra roman, med en riktigt skön titel.

Motivering till betyget: Precis som Hundraåringen är den här boken helt osannolik. Eller väldigt sannolik, beroende på hur man väljer att se världen. Den är frustrerande, skitbra och allt som allt en mysig feelgood-roman som man kan läsa i hängmattan på sommaren. Det är komik och jag vet inte om Jonasson vill skriva någon högt stående litteratur som han kan vinna Nobelpriset för, men det räcker gott och väl till mig. Möjligtvis känns den lite mer krystad än Hundraåringen.

Jag rekommenderar den här boken till den som läste och gillade Hundraåringen.

3 reaktioner på ”Analfabeten som kunde räkna

  1. annasbokbord skriver:

    Läste båda som ljudböcker och älskade. Kanske lyfte Björn Granath berättelserna det sista? Enda problemet var att jag råkade skratta flera gånger rakt ut på bussar och liknande, men det bjuder jag på:)

    • Sara Swietlicki skriver:

      Gud vad härligt att skratta rakt ut! Jag ler mycket när jag lyssnar på något roligt, så ibland får folk ett flin rakt upp i ansiktet. De flesta ler tillbaka. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s