En smakebit på søndag: Innan vi visste allt om varandra

Sitter just nu på en uteservering i Österrike och njuter av utsikten och ett glas med iskallt mineralvatten. Åkte ner igår (11 timmars resa, tjoho) och har idag registrerat mig för den sångtävling som jag är här för. Håll tummarna för mig nån gång på tisdag kväll mellan 18-20, då smäller det!

I Villach är det lika varmt som i södra Sverige just nu, alltså runt 30 grader. Tacksam för att jag lyckades få igång luftkonditioneringen på hotellet, även om den låter som en torktumlare.

Det blir ju en del läsande när man är ensam på resa, och igår läste jag ut Du sköna nya värld av Aldous Huxley, som blev månadens klassiker. I samma veva påbörjade jag Innan vi visste allt om varandra av Anne-lie Högberg, den tredje boken om Agnes och hennes livsresa. Kan varmt rekommendera dem allihop, de är så fina. Läste ut 3an medan jag satt på uteserveringen, tror att jag suttit i över två timmar nu … 🤪

En smakebit på søndag anordnas idag av Astrid Terese och där hittar du länkar till smakbitar och kan lämna länk till din egen.

Idag kommer min smakbit alltså från Innan vi visste allt om varandra:

Och Anne-lies böcker har alltid så fina omslag:

Ha en skön sista söndag i juni!

En smakebit på søndag: Bränn alla broar

Imorgon börjar jobbet ”på riktigt” efter semestern, vilket innebär längre arbetsdagar, matlådor, träning och pendling. Ser fram emot rutinerna, dock inte pendlingen. Tågen kör inte riktigt som de ska för tillfället, man kan bara hoppas att det blir bättre. Letar lägenhet i Malmö (bor i Lund just nu) för att komma närmare jobbet, men det går långsamt med sökandet.

Under semestern har jag hunnit läsa en hel del! Är snart uppe i mitt årsmål på 75 böcker, det kanske blir 100 i år ändå. Det kändes inte som det i våras, när jag knappt läste en bok i veckan …

En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på Betraktninger – tanker om bøker och där kan du lämna länk till din egen smakbit eller hitta andras.

Jag har i dag påbörjat och läst ut Dagen du förstörde allt av Linnea Dahlgren, en ungdomspärla på ca 250 sidor. Den handlar om Melanie, vars bästa vän Kassandra oväntat dör och lämnar Melanie ensam kvar med sorgen och ångesten. Jag bölade från första till sista sidan! Så fin bok, rekommenderas om man någon gång behöver gråta ut ordentligt eller bara få sig en känslomässig puff i sidan.

 Men det är inte den jag ska ge en smakbit från, utan det blir Siri Helles Bränn alla broar som jag nyss har påbörjat. Den utkom 2018 på Louise Bäckelin förlag och är Helles debutroman.

Bränn alla broar handlar om Liv, som är så desperat utled på sitt liv att hon överväger att dö. Hon ger sig själv tre månader för att göra allt det hon inte vågat göra tidigare, och hela tiden kommer dödsdatumet närmare …

Smakbiten kommer från sida 7, kapitel 1:

Väckarklockans ljud var hårt och elakt. Liv for ut med handen och slog av den. Kroppen kändes tung som en bilkaross, stendöd med urladdat batteri. Det var med andra ord en helt vanlig jävla måndag. Hon rullade över på sidan och upptäckte mascarafläckarna på kudden. Gråtattack i går igen. Det stramade över kinderna när ansiktet förvreds i en grimas.

Ha en trevlig helg!

En smakebit på søndag: Den röda adressboken

Idag är det mulet och lite blåsigt i Lund, vilket är en skön kontrast mot värmen och den tryckande fuktigheten som jag har fått stå ut med i New York tidigare i veckan. Idag blir det final i fotbolls-VM och bara mys med familjen. Hejar ni på Frankrike eller Kroatien i finalen?

Men först blir det en smakbit! Trots allt jag har försökt hinna med på resan så hade jag ju en del restid, så jag hann läsa ganska mycket i mitt evighetsprojekt 4321 av Paul Auster och påbörja samt läsa ut Den röda adressboken av Sofia Lundberg.

En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker och där kan ni hitta andras smakbitar samt lämna en länk till era egna.

Den röda adressboken handlar om 98-åriga Doris, som bor ensam i en lägenhet i Stockholm. Hennes enda levande släkting, systerdotterdottern Jenny, bor i USA med sin familj. Det enda Doris har kvar är sina minnen, och sin röda adressbok från 1928, i vilken hon har skrivit upp namnen på alla som hon har mött under sitt liv.

Smakbiten kommer från sida 10:

När hon kommer fram till adressboken hejdar hon handen och låter den vila där. Hon har inte öppnat den på länge. Nu vänder hon upp pärmen och möts av namnen på första sidan. Alla är överstrukna. I marginalen har hon skrivit det flera gånger. Ordet. DÖD.

Hoppas att ni får en trevlig söndag!

Recension: Inte för nära

Under sommaren 2018 försöker jag läsa alla de recensionsexemplar som jag har fått från författare och förlag under våren 2018. 

Någon gång i slutet av februari fick jag ett recex från LavenderLit. Det var Inte för nära av Colleen Oakley, en feel good-roman. Jag plockade upp den i fredags, och sträckläste den. Så fin historia! Den påminner vagt om Ingenting och allting av Nicola Yoon, men det är bara positivt.

Från Adlibris: Jubilee Jenkins har en ovanlig åkomma: hon är allergisk mot andra människor. Sedan en nära döden-upplevelse som tonåring har hon därför isolerat sig i sitt hem. Men när hennes mamma dör tvingas Jubilee lämna sin trygga exil och ge sig ut i verkligheten igen. Som den stora bokälskare hon är lyckas hon få jobb på det lokala biblioteket och där möter hon Eric Keegan och hans adopterade son, Aja. Eric har precis flyttat till stan och kämpar med att få vardagen att gå ihop samtidigt som han oroar sig för Aja, som två år tidigare förlorade sina biologiska föräldrar i en flygolycka. En varm vänskap växer snart fram mellan dem alla tre, och mellan Jubilee och Eric väcks känslor ingen av dem hade räknat med.

Omdöme: Det här är en söt, hjärtskärande historia om kärlek och sorg. Jag önskar att man hade fått veta lite mer om Jubilees mamma, men annars har jag inget att anmärka. Vill bara ge Aja en kram (inte för att han skulle vilja ha den, men ändå), ruska vett i Eric och prata böcker med Jubilee.

Trodde först att slutet hade en ovanlig twist, men nej, jag fick det slut jag hade förväntat mig. Väldigt mysigt.

Inga tårar från mig dock, till skillnad från Ingenting och allting av Nicola Yoon. Kan bero på att den här berättelsen inte berör på samma sätt som Ingenting och allting, men jag gillar den verkligen. Rekommenderas! Kanske i solstolen, eller i höst, när stormarna viner och man vill ha en hjärtevärmande historia.

Helgfrågan v 27: CR och restips

Veckorna går så snabbt när man har semester, hur kan det redan vara fredag?? Är just nu halvvägs igenom min semester, och jag har inte hunnit med hälften av allt jag skulle vilja göra då jag har väntat på att min pojkvän skulle gå på semester (det gör han idag). Men jag har hunnit läsa en hel del, så skönt att kunna lägga tid på läsningen igen. När jag inte packar eller irrar runt som en huvudlös höna. Hur många böcker behöver man ha med sig på resa, egentligen?

Helgfrågan från Mias bokhörna kommer att vara samma under v. 27-31.

Vad läser du nu?

Bonusfråga: Har du något restips?

Jag läser just nu Inte för nära av Colleen Oakley. Jag fick den som recex av LavenderLit tidigare i våras och har läst ungefär en fjärdedel av den (100 sidor). Tycker jättemycket om den än så länge.

Restips får bli New York City, specifikt Manhattan. Ska själv till NYC en sväng nästa vecka, ser fram emot det så mycket! Har ni aldrig varit är det definitivt värt att åka dit någon gång. Det må vara ruskigt dyrt att åka dit, men det är en upplevelse man sällan glömmer!

Trevlig helg!

Recension: Bokhandeln på Riverside Drive

Sent igår kväll påbörjade jag Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck, men var för trött för att läsa mer än några sidor. Imorse började jag om från början och några timmar senare var den utläst. 445 sidor gick i ett nafs.

Bokhandeln på Riverside Drive är Skybäcks femte bok, men hennes första ”nutida”, och en äkta feelgood-roman. Den utkom våren 2018 på Louise Bäckelin förlag. Den utspelar sig i både nutidens och 1980-talets London. Jag fick mitt exemplar som recex av förlaget, vilket jag tackar för!

Nyblivna änkan Charlotte ärver en bokhandel av sin moster Sara (som hon aldrig mött) och åker till London för att på något sätt göra sig av med fastigheten. Väl på plats blir hon motvilligt kär i bokhandeln och deras personal. Under några veckors gång lär hon sig mer och mer om sin mamma, moster och bakgrund. Saker som har stor betydelse för hennes liv.

Detta är en riktigt mysig bok som handlar om sorg, förändring och kärlek. Jag får sån lust att åka till London, att läsa om Harry Potter-böckerna, dricka te, baka … och läsa om boken! Detta är min första Skybäck-bok, men inte min sista. Lyllos er som har den kvar.

 

En smakebit på søndag: Pastor Viveka och Glada Änkan

Söndag! Igår förlorade Sverige med 1-2 till Tyskland i fotbolls-VM. Hoppas att det går bättre mot Mexiko på onsdag. Oavsett så var det en spännande match!

Jag mår äntligen bättre, det gör min kille också. Vad vi än fick i oss på midsommarafton så var det inte jätteroligt. Och nej, inte alkoholens fel! Idag desinfekterar jag lägenheten och byter sängkläder och handdukar och wettex-dukar, allt för att känna mig fräsch igen. Det är som när man är riktigt förkyld och börjar bli bättre, man vill bara rengöra allt runtomkring sig. Har knappt orkat läsa något, så igår blev det fotboll för hela slanten. Idag blir det säsong 10 av The Big Bang Theory och kanske en film ikväll.

En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker. Där hittar du fler smakbitar eller kan lämna en egen.

Jag har precis börjat läsa The Hate U Give av Angie Thomas, men söndagstipset är Pastor Viveka och Glada Änkan av Annette Haaland. Detta är tredje boken i serien om pastor Viveka, och jag har lyssnat på dem alla tre. Uppläsare Anna Maria Käll. Rekommenderas! De är ganska mysiga att lyssna på.

Smakbiten kommer från bokens första sida, kapitel 1:

Fotot blev fint, konstaterar Viveka, där hon sitter på tunnelbanan med näsan i tidningen. De står uppställda under den nya skylten, sju glada figurer i mössor och halsdukar. /–/ De är på första sidan i lokaltidningen, som talar om för alla att det nu finns en biograf på Stockholmsvägen i Enskede igen.

Hoppas att ni har en trevlig söndag!

Läser just nu

Måndag igen! Har ägnat stora delar av helgen att gå på Lundakarneval, umgås med familjen och pojkvännen, titta på ishockey-VM (guld åt Sverige!) och heja på MFF mot Häcken där MFF vann med 2-0.

Men jag har också läst en massa. Började med att läsa ut Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe i lördags kväll. Öppnade Husdjuret igår morse, läste ut den igår eftermiddag, plockade upp Anna Fredrikssons nya, Mellan himmel och hav, och läste ut den under ishockey-finalen. Det blev alltså drygt 850 sidor lästa igår. Höll på att få en chock när jag lade ihop sidantalen, för jag har inte läst så mycket på en dag någonsin förr.

Idag läser jag Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt. Det är en klassiker från 1929, som jag tycker att man ska ha läst någon gång i livet. Dessutom blev månadens klassiker avklarad, så två flugor i en smäll.

Håller ju på att beta av Årets bok-nomineringarna, så efter På västfronten intet nytt ska jag läsa Skrik tyst så inte grannarna hör av Karin Alfredsson. Den har jag lånat som e-bok på bibblan, skönt att inte ha en fysisk bok att släpa runt på när man vill fortsätta läsa. 😉

 

Onsdagstankar

Ytterligare en vecka som går snabbt. Imorgon är det redan torsdag, hur gick det till? Bara två dagar till helg! Det är dags för Lundakarneval, så i helgen är det full fest i stan. Ska bli roligt att ta en tur, det är ju bara karneval vart fjärde år. Ska försöka få med mig pojkvännen på en sväng.

Efter Gröna fingrar sökes av Annika Estassy läste jag Barnvagnsblues av Ester Roxberg. En kortroman om hur det är att ha fått sitt första barn, en ganska neutral bok. Den sa mig ärligt talat inte så mycket.

Just nu läser jag Älskaren från huvudkontoret av Camilla Grebe, för jag vill läsa Husdjuret för Årets Bok 2018 (den är nummer två i serien) och jag vill inte läsa en bok mitt i en serie. Det gjorde jag med Törst av Jo Nesbø förra året och det var väldigt störigt.

Men just nu är lägenheten städad, jag är nyduschad och jag har en bra bok att läsa. Jag ska laga en klänning som jag ska ha imorgon och sen ska jag sova. Ibland är onsdagar ganska trevliga.

En smakebit på søndag: Tårtgeneralen

Tårtgeneralen är Filip Hammar och Fredrik Wikingssons romandebut, som utgavs på Albert Bonniers förlag 2009. Just nu går den på bio i Sverige.

Jag är inget fan av Filip och Fredrik. Men det är min pojkvän, och om han sätter en bok i mina händer och säger till mig att läsa, då gör jag det. På så sätt läste jag boken Tårtgeneralen, och idag tänkte vi se den på bio.

En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta fler smakbitar och lämna en egen smakbit. Enda regeln är inga spoilers.

Dagens smakbit kommer alltså från Tårtgeneralen (2009) av Filip Hammar och Fredrik Wikingsson. 

För mig påminner stilen om en blandning mellan Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson (2009) och En man som heter Ove av Fredrik Backman (2012). Boken handlar om Hasse P, som nyss har flyttat till Köping 1984 när Jan Guillou utnämner staden till Sveriges tråkigaste. Hasse P bestämmer sig för att sätta ett världsrekord – med världens längsta smörgåstårta!

Smakbiten kommer från s. 19.

Liknande komplicerade känsloförlopp utspelade sig över hela Köping den här kvällen, den 13 november 1984, när 27 000 invånare under stor vånda slets från ett tillstånd av stolthet över att deras stad visades på teve, till överraskning över inslagets vinkel, till förundran över att man ens fick göra sådär med skattebetalarnas pengar, till ilska över Stockholmsjävlarnas storebrorsfasoner, till uppgivenhet och sorg över att … ja, att det kanske låg något i det där ändå.

Hoppas att ni har en trevlig söndag!

En smakebit på søndag: Lycka och livsstilslögner på landet

Söndag, ljuva söndag. Har tillbringat hela förmiddagen i sängen med kaffe och älsklingen, bara pratandes om allt möjligt. Gårdagens huvudvärk hade lite migrändrag, så den sitter kvar lite idag men har tack och lov inte alls samma styrka. Vi såg mellofinalen, men ärligt talat så är jag inte ett dugg imponerad av årets upplaga. Bäst låt (typ) vann, alltid något.

Nu har jag storhandlat, pratat med agenten om förlängning av kontrakt, ätit middag bestående av rester och om en stund ska jag trava iväg till gymmet och köra lite styrketräning såhär en söndagskväll. Jag har rört minimalt på mig idag och får spatt av att se stegräknaren på så låga siffror. Ska bli skönt med en varm dusch och en kopp te efteråt.

 En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta fler smakbitar och lämna en länk till din egen smakbit.

Jag håller på att läsa Steglitsan av Donna Tartt, ungefär halvvägs nu. Den är bra, men den tar tid att läsa. Så jag blandar upp den med lite andra böcker, som Lycka och livsstilslögner på landet av Anna Winberg. Detta är bok två i serien, den första heter Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan och är en riktig feel good. Jag var inte jätteförtjust i bok 1, men jag kunde inte låta bli att plocka upp bok 2 på biblioteket när jag såg den.

Smakbiten kommer från sida 15:

Emma granskar listan och konstaterar det uppenbara, att alla punkterna börjar med ”köpa”. Hm. Men de har ju banklån. Tack och lov. Svindlande mycket pengar på kontot faktiskt. Pengarna kommer att räcka till allt det där, och lite till, tills Emma får ett jobb och börjar få in en lön igen. De kan köpa tio barnsäkerhetsgrindar och det kommer inte ens att märkas.

 

En smakebit på søndag: Arvet efter dig

Jag har knappt läst något den senaste veckan, så jag försöker komma ur svackan med en ny bok, eller snarare en hyllvärmare. Nämligen Arvet efter dig av Jojo Moyes. Hade helst velat läsa ut Handboken för ett begagnat hjärta av Tamsyn Murray, men den är seg. Det släpper väl snart. Men det är dags att byta bok och äntligen läsa Moyes.

Det är söndag, och i Lund ligger det lite kvar sedan gårdagskvällens snöfall. Ska ut på promenad med föräldrarna och syrran, så det är dags att lämna en smakbit nu innan hela dagen försvinner iväg.

 En smakebit på søndag ordnas av Astrid Terese. Där kan du hitta fler smakbitar och lämna en länk till din egen.

Arvet efter dig är en uppföljare till Livet efter dig, som blev film för något år sedan. Smakbiten kommer från sida 7, början av kapitel 1:

Den storvuxne mannen längst ner vid bardisken svettas. Han hänger med huvudet över sin sexa whiskey och ungefär varannan minut tittar han upp och vänder sig bakåt mot dörren, och i lysrörsbelysningen blänker en tunn svetthinna i hans ansikte. Han släpper ut ett långt, skälvande andetag, förklätt till en suck, och vänder sig åter mot sin drink.

Jag har tyckt väldigt mycket om Moyes andra böcker, så jag har höga förhoppningar på den här historien. Kanske en tår eller två. Med en kopp te blir det läsning ikväll innan Bron kl 21. 

Trevlig söndag!