När läsandet blir en flykt 

Lite så har det känts den här sommaren och hösten. Vi får se om vintern blir lika desperat, men jag tror inte det … 

Sedan jag kom tillbaka till Sverige i somras har jag läst i runda slängar 50 böcker, det som normalt är mitt årsmål. Det har varit frenetiskt, en ”jag kan inte vara utan något att läsa”- känsla som jag inte är van vid. För första gången på länge har musik inte varit nog, det ska vara ljudböcker/poddar/böcker. 

Mitt NaNoWriMo-skrivande ligger still på 23k. Jag har inte skrivit ett ord på över en vecka och har det märkligt nog okej med det. Vill gärna vinna, men ligger ganska exakt 15k efter nu. En dryg vecka kvar – går det? Har ca 27k kvar till målet. 

Om vi nu bortser från det, så har jag alltså läst en masse de senaste veckorna. I söndags hade jag tänkt mig att dela med mig av Emily Henrys The Love That Split The World, men livet kom i vägen. Men detta är vad jag har läst sedan sist:

  • Toner i natten av Jojo Moyes (lästes ut förra veckan, så mysig!)
  • The Love That Split The World av Emily Henry var allt jag trodde och lite till. Aj, mitt stackars hjärta! Det brast av att läsa den här underbara boken! 💔
  • Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl, illustrerad av Quentin Blake. För Kaosutmaningen, och för nostalgin! 
  • Svärmödrar utan gränser av Anna Jansson. Den senaste om Salong d’Amour på Gotland, tog mig bara några timmar att läsa ut igår.
  • Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn. Jag gillade inte första boken om Emanuel, men när boken ligger gratis som ljudbok i en podd, då lyssnar jag gärna. 

Just nu läser jag Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie. Lite knepig att komma in i, men också en Kaosutmaningsbok, så den SKA klaras av! Har också Agatha Christies Cyankalium och champagne som väntar på att läsas för Kaosutmaningen. Så har jag bara två böcker kvar i den till december månad. 👍

Hur gör ni? Läser ni mer eller mindre för att komma undan verkligheten en smula? 

2 thoughts on “När läsandet blir en flykt 

  1. Amandas minnen skriver:

    Läsning är absolut en verklighetsflykt för mig! Som sjukskriven blir livet inte så spännande, och läsningen blir ett sätt att bekämpa tristessen! 😉 Lila Hibiskus är fantastisk förresten, det var första boken jag läste av Adichie och jag fastnade direkt för henne! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s