Recension: Eva Ludvigsen – Lova

 Lova – Eva Ludvigsen

Lova är Eva Ludvigsens debutroman och har utgivits på frank i maj 2013. Jag har läst den i pocket (303 sidor). Betyg: 4/5

Att något gått snett i Lovas liv står klart när hon hoppar av en buss mitt ute i Australiens ödemark. Hon vet inte var hon är eller vad hon ska ta sig till. För att skingra tankarna tar hon jobb på en fårfarm. Medan hon gör allt hon kan för att dölja sin rädsla för både kossor, spindlar och prat om Sverige blir traktens veterinär, Chris, förälskad i den mystiska svenskan från Uppsala. Tillsammans med vännerna på Undurraga Farm hittar Lova tillbaka till sig själv och den hon vill vara. Men finns det även plats för kärlek i hennes liv? Och kan den stora kärleken verkligen övervinna allt?

Lova är en berättelse om våga gå sin egen väg. En varm roman om vägen till den stora kärleken.

Citatet och bild kommer från Adlibris hemsida. Formgivning av Jan Adsjö.

Varför jag plockade upp den här boken: Det har talats mycket om den på en rad bloggar. Jag läser själv Eva Ludvigsens blogg dagligen och blev nyfiken. När den sen stod inom räckhåll för mig på Akademibokhandeln inne i stan kunde jag inte låta bli.

Motivering till betyget: Boken får 4 av 5. Det är en bra story, men ibland saknar jag lite bakgrundshistoria. Varför tycker inte Lovas familj om henne lika mycket som brodern? Varför gillar de Niklas så mycket? Sedan gillar jag stämningen på Undurraga Farm, personerna. Det blir dock en del luckor i informationen, men inget som stör. Språket flyter ganska fritt. Läste ut boken på drygt en dag.

Jag rekommenderar den här boken till alla som läser feel good-romaner. Väntar otålmodigt på att Här och nu, Ludvigsens nästa bok, ska släppas. Som tur är kommer den 2014. Jag tror att 2014 blir ett riktigt bra bokår. 🙂

Recension: Simona Ahrnstedt – De skandalösa

(Precis som med gårdagens inlägg har jag läst boken för några veckor sedan men inte hunnit skriva en recension förrän nu.)

De skandalösa är Simona Ahrnstedts tredje bok i serien om slottet Wadenstierna. Boken utkom på Damm förlag tidigare i våras (2013). Böckerna kan läsas fristående. Betyg: 5 av 5.

Köp den här och läs mer om Simona Ahrnstedt här.

 

(Bild och baksidetext lånad från Adlibris.)

Året är 1685, barockens och stormaktens tid. Platsen är Wadenstierna, Sveriges mest praktfulla slott. Den syndigt attraktive greve Gabriel Gripklo har återvänt till hemlandet efter många år till havs. Med sig har han det svartaste av rykten. Det sägs att han inte har några skrupler vare sig det gäller sex, kvinnor eller andra nöjen. Nu letar han efter en hustru.
Fröken Magdalena Swärd är den eviga ungmön. Bildad men utblottad. Bedragen, skandaliserad och på ruinens brant tvingas hon att acceptera en anställning som sällskapsdam åt en ung friherrinna som planerar att snärja greven.
Med sin vassa tunga och strikta klädsel står Magdalena för allt som Gabriel ogillar hos kvinnor. Den dekadente greven representerar i sin tur allt det hon föraktar hos män. Men en avslöjad hemlighet, ett nattligt möte och ett galet vad leder till en passionerad och allt mer skandalös romans.

 

Jag fick De skandalösa med posten strax före midsommar, en liten gåva av Simona själv. Det gjorde den här boken lite mer speciell för mig, speciellt eftersom jag älskat de två första böckerna och verkligen, verkligen fick anstränga mig för att inte läsa den här boken på ett dygn. Jag lyckades dra ner det till tre dagar, men det var svårt. Jag älskar boken, historien, den känns levande. Den påminner mer om hennes debutroman i historien och det känns som om stilen sitter säkert vid det här laget.

Däremot fanns det saker i den här romanen som borde sänka betyget lite. Det är inget med språket, eller historien, eller något sådant. Nej, det är korrekturläsningen. Det saknas punkter, det saknas ord, det saknas bokstäver i ord. Det är slarvigt läst och jag, som har så svårt att överse sådant, blir galen på det. Hemskt ledsen, men det finns för många fel för att det ska vara helt okej. Trist att en sådan sak ska störa ett annars fantastiskt manus.

Men: snälla, rara, sötaste Simona. Det står på din hemsida att nästa bok planeras släppas 2014. Du kan inte ta bort ordet ”planeras” och byta ut det med ett ”kommer garanterat att släppas” 2014? För jag väntar redan otåligt.

Hälsningar,

ett stort fan (som ser att du ger kurser i romance och blir så sugen på att anmäla sig till en av dem fastän hon inte har tid…)

 

Recension: Simona Ahrnstedt – Betvingade

(Nu var det någon vecka sedan jag läste romanen, men jag har inte hunnit skriva en recension så här kommer den.)

Betvingade är alltså Simona Ahrnstedts andra bok i serien om Wadenstierna slott, den här gången är handlingen förlagd till 1349. Böckerna kan läsas fristående. Utgiven 2012 på Damm förlag. Betyg: 5 av 5.

Köp den här och läs mer om Simona Ahrnstedt här.

 (Baksidetext och bild lånad från Adlibris.)

En påtvingad relation mer passionerad än de kunnat ana.

Sverige 1349
En medeltid som du aldrig mött den förut.

En egensinnig kvinna
Illiana Henriksdotter. Hårt hållen och strängt fostrad. En intelligent ung kvinna av hög börd, skicklig på alla de örter som helar och dödar.

En ärrad krigare
Markus Järv. Räddad från död och tortyr som barn, traumatiserad och brutal som vuxen. Riddare och kungens närmaste man.

En passionerad resa
Olika som natt och dag, är Illiana och Markus bara överens om en sak: De vill inte ha med varandra att göra. Men ödet vill annorlunda och tillsammans tvingas de ut på en resa fylld av mod, återhållen åtrå och en livsfarlig fiende ur det förflutna. 

Precis som med Överenskommelser, Simona Ahrnstedts debutroman från 2010, har jag slukat den här godbiten på två-tre dagar, trots att jag försökte övertala mig själv att spara den till mörkare tider. Men jag var så nyfiken på den, dels för att jag älskade Överenskommelser men också för att jag länge har tyckt att den påminner om en av mina favoritböcker of all times, nämligen Kaari Utrios Min älskade falk från 2000.  Det finns många drag i Betvingade som påminner om Min älskade falk, men det gör snarare att jag tycker ännu mer om den. Trots likheterna är detta en roman som står helt för sig själv, en roman som driver sig själv framåt och slutet är osäkert ända fram till den sista skälvande sidan. En riktig bladvändare.

Betyget blir ju föga förvånande 5 av 5. Och vilken tur för mig att det finns en bok till att sätta tänderna i. 🙂

Recension: Simona Ahrnstedt – Överenskommelser

Har ägnat det senaste dygnet till att läsa Simona Ahrnstedts debutroman Överenskommelser från 2010, Damm förlag. En lagom lång, smaskig karamell till roman som suger tag i en och drar med en till en annan värld. Betyg: 5 av 5.

Köp den här och läs mer om Simona Ahrnstedt här.

(Baksidetext och bild lånad från Adlibris.)

Det är i december 1880 på Operan de möts för första gången. Hon Beatrice Löwenström som bor med sin farbrors familj och som lever ett hårt hållet konventionellt borgarliv. Han karismatiske Seth Hammerstaal, stadens mest omtalade ungkarl, en av Sveriges rikaste män som aldrig har levt sitt liv efter någon regelbok.
Efter den kvällen tycks de ständigt korsa varandras vägar i Stockholms societet. Seth fascineras av Beatrices intelligens, frispråkighet och hon liknar ingen annan kvinna han tidigare mött. Det dröjer inte länge förrän Beatrice och Seth inser att de är involverade i en mycket komplicerad men passionerad romans.
Men det finns planer och överenskommelser som personer i Beatrices närhet har avtalat planer som varken innefattar frihet, lycka eller Seth.

 

Detta är det första jag läser av Simona Ahrnstedt. Jag fick hennes senaste roman De skandalösa med posten i juni, en liten glad överraskning från Simona själv. Och fast den stod på läslistan hela sommaren är det först nu som jag hade möjlighet att läsa hennes första (av princip börjar jag ALDRIG med en författares andra eller tredje bok, det ska vara första romanen. Jag började läsa strax före sängdags igår kväll och läste 50 sidor i ett svep innan jag argt lade ifrån mig boken.

Hörde du det, Simona? Jag är arg på dig! Arg för att du har lyckats skapa en roman som fullständigt suger tag i mig och inte släpper taget förrän jag har läst ut den. Arg för att jag inte kunde lägga den ifrån mig. I en hel dag har den varit i mina tankar. Varje ledig minut (och varje minut då jag verkligen borde ha gjort något annat, typ skolarbete) hade jag näsan nere i den där förbaskade boken. För jag visste inte hur den skulle sluta! (Jag anade ju, men det är inte samma sak som att veta.) Och nu är jag så glad för att jag har dina två andra romaner att läsa under hösten. De blir som små ljusglimtar i tillvaron. Om jag kan hålla mig från att inte läsa de två andra böckerna på raken …

Så nä, arg är jag nog inte längre. Mest glad och tillfreds. Och väldigt glad för Beatrice och Seth. 🙂 Dessutom måste jag ju säga att jag är väldigt imponerad över hennes användande av Verdis opera Aida i starten av boken. Den hade urpremiär i Stockholm i februari 1880. (Naturligtvis märkte operanörden detta …)

 

EDIT: Uppdaterad 22/9 med mer information om Simona Ahrnstedt.

Mr. Darcy’s Diary

Mr. Darcy’s Diary: A novel  av Amanda Grange (paperback) från 2007 (Sourcebooks), 329 sidor. Betyg: 5 av 5.

Boken är precis vad titeln säger: allas vår Mr. Darcy skriver i sin dagbok hur han möter Elizabeth Bennet och hans syn på saken. ”A delicious treat for all Austen addicts”, står det på baksidan av boken, och jag håller med. Grange visar upp en rörande bild av en stolt men känslosam Darcy som gör allt han kan för att inte bli kär i Elizabeth.

Men du måste kunna din Austen (Pride & Prejudice) för att få någon behållning av boken. Den är för fans av romanen (som för övrigt har 200-årsjubileum i år, den publicerades 1813) och om du inte kan din roman får du problem med att hänga med.

Amanda Grange har även skrivit en roman som heter Wickham’s Diary: A novel som INTE handlar om Wickhams syn på saken, utan om hur han känner Darcy och Georgiana Darcy. Jag funderar på att köpa den och läsa den också, bara för att.

Allt som allt en söt och ganska lugn roman om de karaktärer som vi känner och älskar så.

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

 Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan  idag – Sara Ohlsson

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag är Sara Ohlssons debutroman (ungdomslitteratur, 15+) och har utgivits på Gilla böcker i mars 2011. Jag har läst den i pocket (304 sidor). Betyg: 4,5/5

”Jag inser att jag legat naken och tätt intill, varm och yrvaket glad. Och medan jag fnissat av hans kittlande andedräkt har han tänkt att han inte längre vill.”

Olivia är dumpad. John vill inte längre vara ihop och hon fattar inte hur hon ska kunna överleva ensam. Vem är hon utan John, utan det perfekta förhållandet? Är hon verkligen en sån som bara kysser den hon älskar? Eller är det så enkelt som Danijel säger – att man ska skratta när man är glad, skrika när man är arg och ligga när man är kåt?

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag är en träffande, ifrågasättande, het ungdomsroman om att lyssna mer på sin kropp än på ryktena som sprids.

Citatet är från Gilla böckers hemsida och är baksidetexten till boken. Det fantastiska omslaget är av Louise Bååth.

Varför jag plockade upp den här boken: Det har talats mycket om den på en rad bloggar. Jag tycker om att läsa svensk ungdomslitteratur och det här är något så bra som en riktigt bra bok. Den har en helt fantastisk titel som säger allt när man sedan läser baksidetexten. Och framför allt – baksidetexten är riktigt bra. Citatet ur boken säger liksom det mesta.

Motivering till betyget: Boken får 4,5 av 5. Det är en bra story, men ibland saknar jag lite bakgrundshistoria. Om Olivias pappa, till exempel. Dialogerna är klockrena. Jag gillar att Olivia velar fram och tillbaka och att hon verkligen är mänsklig. Det gör lite ont i mig, för Olivia är lätt att känna igen sig i. Sjutton år och fruktansvärt kär, men dumpad. Det enda som gör att det blir 4,5 av 5 är att språket ibland blir lite hackigt. Det är Ohlssons berättarstil och det gör att boken blir väldigt lätt att sluka (300 sidor på 2,5 timmar) men det gör också att det känns som om hon ibland har glömt att sätta punkt eftersom meningarna blir långa.

Jag rekommenderar den här boken till alla som läser svensk ungdomslitteratur. Det är en riktigt bra bok och jag vill gärna läsa Ohlssons nästa roman.

Rec.ex?

I dag fick jag ett bokpaket från Forma förlag till min svenska adress. Först blev jag otroligt förvirrad. Vad i hela friden? Jag har inte beställt något (och det kommer inte från Adlibris eller något) och i paketet fanns heller inte någon förklaring på varför. Jag har inte varit med i någon tävling. It didn’t make sense. Tills jag öppnade boken och det stod ”Trevlig läsning! /Simona” och då kopplade jag.

Boken är Simona Ahrnstedts senaste, ”De skandalösa” och måste uppenbarligen vara ett recensionsexemplar. Det ska bli så spännande att läsa den och skriva en recension. Detta är första gången jag får ett rec.ex. Vad innebär detta? Jag är fortfarande förvirrad, men superglad. Nu har jag en bok att läsa i midsommar. 🙂