Gestalta!

Detta är sjätte inlägget som rör Christian Wåhlanders artikel Tio fenomenala tips till dig som tänker börja skriva en roman!. Citatet nedan är hämtat ur artikeln:

Ett vanligt bekymmer är att berättelsen inte ens kommer ur sängen på morgonen. Aktören som ligger där har så mycket tankar och känslor som beskrivs… men tänk filmiskt en liten stund. Låtsas att det är en stumfilm, och att berättaren avlidit –hur kan du gestalta det du vill säga?

Det säger så mycket, det där lilla stycket. Det här är ett problem som många lider av, speciellt jag. Det är ju så enkelt att låta huvudpersonen ligga och fundera på vad som har hänt, kanske gör man någon återblick och fördriver ytterligare några rader på det. Under tiden ligger huvudpersonen i sängen och resten av historien ligger (beroende på hur man ser det) antingen stilla där med hen eller fortsätter utan hen.

Många författare tänker filmiskt. De ser en scen spelas upp i huvudet och får bråttom att få ner så många detaljer som möjligt innan bilden försvinner. Andra författare får en bild som de sedan får utforska i lugn och ro. Jag är någonstans mitt emellan. Ibland kommer en scen som rullar, ibland en bild. Ibland är det bara en mening som flyter omkring i universum tills jag har skrivit ner det som är runt den. Då brukar den lugna ner sig.

Jag tänker på något som hände mig i veckan. Jag satt utanför receptionen på skolan, försökte fördriva några minuter. In genom svängdörrarna kommer en man i fyrtio-femtioårsåldern som går fram till receptionisten och ber om att få låna en toalett. Hon vägrar och skickar iväg mannen till de offentliga toaletterna på andra sidan vägen. Mannen blir arg och muttrar något. Till saken hör att mannen såg ovårdad ut, verkade lätt alkoholiserad.

Naturligtvis är det här bara ett antagande, men tänk över det en stund. Vem var mannen? Varför travar han in på en musikhögskola av alla ställen? Varför vägrade receptionisten? Plötsligt finns det fler frågor än svar och runt detta kan man börja spinna en historia. Det behöver inte vara just om den här mannen, kanske är det om den där hunden som du har sett flera gånger utanför ICA. Kanske den unga killen utanför gymnasieskolan som röker en cigarett. Eller tjejen med slöja.

Vi har alla en historia inom oss. Du ser en, jag ser en annan. Gestalta det DU ser. Tänk i bilder. För som klyschan låter: en bild säger mer än tusen ord.

En reaktion på ”Gestalta!

  1. Wilma Sjoberg skriver:

    Jag tänker nog snarare för mycket i filmiska termer eftersom jag är en inbiten filmnörd. Det blir ofta väldigt spännande men ibland tror jag att jag glömmer bort just de stunderna där huvudpersonen ligger i sängen och bara funderar, det hände kanske lite för mycket för mina stackars karaktärer, om det nu kan göra det?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s