Recension: Rökridå

Under sommaren 2018 försöker jag läsa alla de recensionsexemplar som jag har fått från författare och förlag under våren 2018. 

Någon gång i februari fick jag ett mail från förlaget Southside Stories (fd Kalla kulor förlag) om jag ville läsa en debutant. En spänningsroman. Jag gillar Southside Stories utgivning och tackade ja. Fick Krysten Ritters Rökridå (originaltitel: Bonfire) i brevlådan. Recensionsdatum var tidigt i mars men mitt läsande har inte gått så bra under våren så därför kommer recensionen först nu.

Från Adlibris om Rökridå: Tio år har gått sedan Abby Williams senast besökte sin hemstad. Hon har försökt lämna allt som hände där bakom sig. Nu bor hon i Chicago och har en framgångsrik karriär som miljörättsjurist. Men ett rättsfall tvingar henne att återvända till den lilla staden Barrens i Indiana, och det dröjer inte länge förrän hon upptäcker oväntade kopplingar till en tio år gammal skandal, som kulminerade i att tonårstjejen Kaycee Mitchell försvann. Men i sina försök att ta reda på vad som egentligen hände med Kaycee börjar Abby tvivla på sina egna minnen. Vad är sant och vad är inte? Och när hon snubblar över en ännu värre hemlighet en obehagligt väletablerad företeelse som kallas Tävlingen går det upp för henne att det i det lilla samhället gömmer sig ett mörker som är större än någon tidigare anat.

Den här boken påminner mig lite om filmen Erin Brockovich, eller det jag minns av filmen i alla fall. Tyvärr händer sånt här (alltså miljögifter i framförallt vattendrag som leder till sjukdomar osv) alltför ofta i verkligheten, ofta i just USA. I Rökridå får det förflutna ta en stor roll, både i Abbys tankar och i historien. Det hela knyts ihop på ett snyggt men oväntat sätt. En bra debut! Jag började läsa igår och det var tur att den bara var 300 sidor lång för jag kunde inte sluta läsa, jag var tvungen att läsa ut den innan jag somnade.

2018-02-21 18.08.51