Helgfrågan: läslista?

Just nu befinner jag mig i Österrike på sångtävling. Det växlar mellan nervositet deluxe och extremt uttråkad. Läser en del, vilket är bra för mina läsutmaningar. Jag är ju på semester från jobbet, och med det kommer en del planer på att läsa sånt som man inte hunnit med under terminerna.

Därför passar Helgfrågan från Mias bokhörna extra bra den här veckan:

Har ni gjort en sommarläslista eller tar ni bara en bok som ni känner för? Bonusfråga: Vad brukar du fastna för om du inte läser?

Ni som följer mig på Instagram har kanske sett mina TBR-bilder i början av varje månad. Inför varje ny månad gör jag en lista på upp till 10 böcker som jag vill läsa. Oftast runt 5-7 stycken, för jag vet att det alltid tillkommer andra på vägen, typ ljudböcker eller nyligen utkomna böcker som kommer upp på BookBeat. Jag försöker också läsa mig igenom mina hyllvärmare, har alldeles för många för att vilja erkänna det. 😂

Men inom den där listan på böcker plockar jag vilken jag känner för. Det innebär att jag ibland har flera på gång samtidigt. Jag har haft ett bra läsår än så länge, läst 78 böcker. Målet är 100 för 2019, men lär nog höjas till 150.

Just nu läser jag Anna Karenina av Lev Tolstoj med en grupp på Instagram, och lyssnar på Folk med ångest av Fredrik Backman, för jag orkade inte släpa med mig min fysiska bok till Österrike. (Bagaget var redan fullt, om jag ska vara ärlig.)

Jag fastnar ofta för tv-serier. Har en vurm för Downton Abbey och Grace & Frankie just nu. Jag ser om dem, men de är perfekta för sträcktittande. 😊 Och inom läsandet går det där med ljudböcker i vågor. Ibland blir det 5 stycken på en månad, ibland ingen alls.

Kort sagt är det bra för hjärnan att ha semester, den hinner med så mycket trevligt i stället för att bara tänka på jobb. 😂

Sköna maj, välkommen! + jerka

Äntligen är vi inne i maj! Sköna maj, välkommen! Förhoppningsvis blir det varmare snart. 

Idag kurerar jag min ömma hals med Friends på Netflix och kaffe i mängder, uppblandat med Vargarnas tid av Elisabet Nemert och Instagram. Tänker släpa mig in i stan för att se studentsångarna sjunga på trappan ikväll kl 18, för det har jag inte haft tillfälle att göra de senaste typ 15 åren. Så skit i kylan, här ska det vara lundensiskt ut i fingertopparna!

Men det sköna med långhelg är ju att man kan svara på Annikas bokbloggsjerka även på en måndag. Veckans fråga kommer med en utlottning, se mer på Annikas sida. 

Vilket bokförlag ligger dig varmast om hjärtat och varför?

Finns det någon som kan svara på den frågan?? Så svårt! Jag gillade verkligen Rabén & Sjögren när jag var yngre, det är också ett förlag jag själv skulle vilja tillhöra någon gång. Älskar deras ungdomsutgivning. Många av mina favoritböcker har getts ut på Rabén & Sjögren. Jag gillar Opal, och framför allt nya imprint-förlaget Vox by Opal, som är Opals barn- och ungdomsförlag. Märker ni en trend här? Sedan gillar jag LavenderLit också. 

Det finns många fantastiska förlag i Sverige, men jag läser mycket på engelska så många av förlagen jag läser av kommer från andra länder. Jag försöker variera mig så mycket som möjligt, så jag verkar läsa lite all over the place. Ska bli kul att sammanställa årets läsning i december och se om något förlag ligger i ledningen. 

Hoppas att ni alla har en trevlig 1a maj!

Bokbloggsjerka: Sherlock Holmes

Det är fredag och det har varit en minst sagt kaotisk vecka. Nu börjar det lugna ner sig, men nu blir jag istället sittande i telefonköer. Så jag får väl städa under tiden.

Jag har precis läst ut Rör mig inte! av Tahereh Mafi. Riktigt spännande! Men det blev inte månadens bästa bok (juni). Kom tillbaka imorgon för att få reda på månadens bästa bok.

Veckans jerka handlar om Arthur Conan Doyles skapelse Sherlock Holmes. Annika undrar:

Vilken är din (relation till Sherlock)? Har du läst böckerna? Har du någon favorit? Har du sett tv-serien/tv-serierna? Kort sagt, skriv om vad du vill så länge det har med Holmes och/eller Doyle att göra.

Jag har inte läst böckerna, har inte sett några filmer och har bara sett tv-serien med Benedict Cumberbatch som Sherlock. Har för närvarande inte några planer på att läsa några av böckerna eller se några andra filmer/tv-serier än BBCs senaste.

Å andra sidan är Cumberbatch den perfekte Sherlock Holmes, så varför bry sig? 😉 Serien finns på Netflix för den som vill se mer.

Trevlig helg!

Beslutens tidevarv

Igår var en dag som inte var så enkel, vare sig när det kom till beslut eller känslor. En del huvudvärk, en del ont i ett lillfinger som oförklarligt har svullnat upp på vänsterhanden (sjukt opraktiskt eftersom jag är vänsterhänt) och en del smärta i ett figurativt hjärta.

Jag håller på att sälja min lägenhet, som jag har skrivit om ett par gånger. Fast jag har inte angett anledningen till varför jag flyttar. I slutet av maj blir jag utexaminerad operasångerska och har fått ett års provanställning i operakören på Malmö Opera. Det är ett fast jobb med en ganska bra månadslön, och så snart jag hittar något ställe att bo i Lund/Malmö är det perfekt. Men jag håller på att sälja i Köpenhamn, och tror att jag äntligen kanske har hittat en köpare. Man ska inte ropa hej förrän man är över ån, men kanske …

Förutom att jag flyttar (pga gränskontrollerna mellan Sverige-Danmark är det i stort sett omöjligt att pendla med mina arbetstimmar) tog jag i helgen beslutet att säga upp mig från mitt deltidsjobb i Köpenhamn efter 5 1/2 år på samma ställe. Arbetskamraterna har bytts ut med lite mellanrum, men vi är en tajt grupp som har spenderat alla högtider ihop (julafton, påsk osv) eftersom det är då vi har jobbat. Det är ett ytterst känslomässigt beslut, men jag vet att det är det riktiga. Men jag har tänkt över det här i mer än fyra månader, så det är inte ett hastigt beslut. Jag lämnade in min uppsägning igår, och jobbar kvar till 31 juli.

Så i korthet drar jag upp hela mitt Köpenhamnsliv (de senaste sex åren av mitt liv) med rötterna och försöker skapa mig ett liv i Sverige igen. Det är inte långt mellan Lund och Köpenhamn, men ibland känns det som det längsta avståndet i världen. Som när man ska flyttpacka.

Jag försöker att inte tänka alltför mycket på det, nu när besluten är tagna. Det känns bra, men vemodigt. Så jag försöker dränka verkligheten i att läsa böcker. Än så länge har jag läst 25 stycken i år. Målet är att läsa en bok i veckan, och med 25 lästa böcker i vecka 16 känner jag mig ganska trygg i min Goodreads-utmaning. Jag har snart klarat av Kaosutmaningen (bara två punkter kvar), har redan avslutat min Boktolva OCH min Författarfemma. Det som har blivit hängande än så länge är serieläsandet, men det ska nog komma igång igen snart. Har tänkt mig läsa om Främlingen av Diana Gabaldon, första delen av Outlander, eftersom jag håller på att se tv-serien på Netflix. Jag älskar musiken! Å andra sidan älskar jag allt skotskt … 😉

Har ni något hängande över huvudet just nu? Hur hanterar ni stora beslut? Sticker ni huvudet i sanden eller tvingar ni er själva att ta itu med det? 

#blogg100 inlägg 49

En smakebit på søndag: Paper Towns

Söndag! Maria bebådelsedag, för den som bryr sig. Själv har jag varit på jobbet och sen är jag extremt tråkig socialt sett, för jag dissar fyra olika evenemang jag ville gå på för jag inser att min sönderstressade kropp och hjärna behöver lite d-vitamin och avslappning hemmavid. Så jag läser, ser lite Netflix, dricker kaffe och funderar mycket vagt på vad jag ska ha till middag. Och om det är värt att ta en tupplur.

Egentligen borde jag läsa igenom en massa papper rörande försäljning av lägenhet och riksavtal för det ena och det andra. Men jag ORKAR inte. I alla fall inte just nu. Det finns inte måsten just den här eftermiddagen. Mer än att kanske boka tvättid. Jag har en förkärlek för lata söndagar, om ni inte har märkt det.

Smakbit, var det ja. Det hela styrs som sagt av Mari på Flukten fra virkeligheten och där hittar ni fler smakbitar. Enda regeln är inga spoilers!

Jag läser City of Lost Souls av Cassandra Clare fortfarande, men eftersom jag inte vill ge samma tråkiga smakbit två gånger (försök att inte spoila The Mortal Instruments, liksom!) ger jag en smakbit ur John Greens Paper Towns. (Båda böckerna är en del Ta kontroll över bokhyllan som Anna på Fantastiska berättelser anordnar.) Paper Towns finns som film också, så nedan ligger en trailer …

Smakbiten kommer från s. 31, starten av kapitel 3:

The thing about Margo Roth Spiegelman is that really all I could ever do was let her talk, and then when she stopped talking encourage her to go on, due to the facts that 1. I was incontestably in love with her, and 2. She was absolutely unprecedented in every way, and 3. She never really asked me any questions, so the only way to avoid silence was to keep her talking.

Jag har precis börjat läsa Paper Towns, men jag har en känsla av att den är ganska bra. Och om man ska tro trailern är filmen nog helt klart en Sara-film det också! 🙂

http://www.imdb.com/video/imdb/vi2452795417/imdb/embed?autoplay=false&width=480

#blogg100 inlägg 13

Känslan …

… när ens Netflix-konto säger:

Eftersom du tittade på Glee, rekommenderar vi American Horror Story.

Alltså, nej, kära Netflix. Bara ett stort, fett, jäkla NEJ.

Har dessutom kommit fram till (vilket knappast kan komma som en överraskning för någon som läst min blogg ett par år) att Glee är my guilty pleasure. 

Har ni någon ”skämmig njutning”? 😉 

Hej huvudvärk

Jag tror att så snart man slappnar av, slår huvudvärken till.

Äh, vad säger jag. Så snart JAG slappnar av, slår huvudvärken till. Man vet att den är envis när den finns kvar efter sömn, vatten och Ipren. Och te.

Så jag ser ett avsnitt eller två av Glee och försöker bli sömnig igen så att jag kan sova i natt.

Downton Abbey

Jag har under helgen börjat se brittiska tv-serien Dowton Abbey på Netflix. Just nu halvvägs genom andra säsongen, allt för att kunna se julavsnittet (det allra sista avsnittet!!) i SVT i jul. 

Jag började se Downton Abbey när allra första avsnittet sändes. Efter säsong 3 blev det väldigt svårt att se det då jag inte bor i Sverige – eller äger en tv – och ska jag vara ärlig har jag inte sett alla avsnitten i de tre första säsongerna heller. 

Men nu! Jag älskar det! Det är så synd att jag inte kan se sista säsongen på tv (för som utomlandsboende kan jag inte se Downton Abbey på SVT play) – undrar när Netflix släpper sista säsongen?

Någon mer som är helt galen i kostymdrama?  🙂

 

Blogg100 #69: Underliga dokumentärer

Netflix är mästare på att rekommendera märkliga dokumentärer. För någon vecka sen var det kvinnoförtryck och skönhetsideal i Indien, i kväll handlar det om välhängda män och hur kvinnor tenderar att välja män med större behag (?). Fråga mig inte varför, men den här dokumentären är rolig! Töntig, rolig, härligt down to earth.

Som sagt. Fråga mig inte varför. Ibland måste man se något töntigt.

Det där med skatt och teknik

Jag blir ibland frustrerad (okej, ofta) på saker som jag inte förstår. Mina skattepapper brukar ligga i den kategorin. Skattepapper på danska är ännu värre. Jag förstår ingenting. Kan inte ens lista ut om jag ska betala tillbaka eller om jag ”får” tillbaka pengar. Det är ett ganska stort belopp för en student (ca 5 000 DKK) så jag vill gärna veta snart! Men får väl vänta till mars innan jag blir klokare. Då kommer de riktiga skattepappren. (Vad heter egentligen papper i bestämd form plural? Blir riktigt förvirrad …)

Däremot blir jag glad när saker fungerar! Lyckades efter inköp av nya sladdar koppla ihop min iPad med min uråldriga tv (eller okej, den är från 2007 men med dagens teknik är det väl gammalt antar jag) och hör och häpna, det gick! Lycka att kunna se på Netflix på en stor skärm! 😀 Eller Youtube!

I dag har jag suttit på musikalisk repetition till Läderlappen. Vi har föreställningar i månadsskiftet mars/april och i dag gick vi igenom dialogerna. Vi pratar på danska, och det är inte lätt när vi kommer ifrån Sverige, Norge och Danmark. Men det stoppar inte där. För föreställningen ska framföras på danska, tyska, ryska, franska och engelska. För det gick ju inte att ”bara” göra den på danska … det var ju inte en utmaning. 😛 Men det är så roligt att vara med i projekt när de ligger precis i uppstartsfasen. När allt är spännande och nytt. Sen blir det mer blodigt allvar och under föreställningarna är det roligt igen. 🙂