Senaste utlästa

Jag har de senaste dagarna läst ut två helt olika böcker, som ändå har något gemensamt: det historiska.

Den ena var Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead. Den handlar om slaveriet i USA under tidigt 1800-tal, och följer slaven Cora när hon rymmer från sin plantage. Jag måste säga att den var inte riktigt i min smak, mest för att Cora föreföll mig vara så känslolös. Få saker verkade påverka henne. Med det sagt var det fortfarande en roman som drog mig in i berättelsen och det tog en knapp vecka att läsa ut den.

Den andra var Marie Hermansons Den stora utställningen som utspelar sig i Göteborg 1923. Det var bland annat då som Liseberg invigdes, tillsammans med en rad andra numera permanenta saker i Göteborg. Liseberg var aldrig tänkt att vara permanent, som jag förstod det? Ändå lite roligt att det står kvar och är det strålande nöjesfält som det är idag. Läste en del dåliga recensioner om den när romanen innan jag läste den, men jag måste säga att jag gillade den skarpt! Tog två dagar att läsa. Intressanta karaktärer, om än lite sketchartade i sina personlighetsdrag.

Nu ska jag ta mig vidare i 4321 av Paul Auster. Lånade om den på bibblan för att kunna fortsätta. En historia (eller snarare fyra) som verkligen grabbar tag i en.

Förresten: den 24 april tillkännages de nominerade till Årets Bok 2018. Jag ser fram emot det så mycket!

Trevlig helg!

En smakebit på søndag: Mödrarnas söndag

Det är söndag och jag har precis kommit hem från en premiärhelg. I fredags hade jag premiär på Köpenhamnsoperan med efterföljande mingel. Igår var jag ute med en kompis på en fika och tillbringade kvällen i soffan med min fina pojkvän framför tv:n. Idag (nu när vi äntligen har gått över till sommartid) ska jag iväg till gymmet och köra ett benpass innan jag kollapsar på soffan.

Jag lånade Graham Swifts Mödrarnas söndag på biblioteket i onsdags, och idag läste jag ut den. Den är jättekort, 150 sidor, och påminner på sätt och vis om Återstoden av dagen av förra årets Nobelpristagare, Ishiguro. Rekommenderas starkt.

En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta fler smakbitar och lämna länk till din egen.

Mödrarnas söndag av Graham Swift utkom 2016 på engelska (Mothering Sunday) och på svenska 2017 vid Albert Bonniers förlag. Den handlar om föräldralösa husflickan Jane Fairchild, som istället för att liksom resten av Englands tjänstefolk åka hem till sin familj möter sin älskare på det närliggande godset. Det är den 30 mars 1924. Dagen då allt förändras.

Smakbiten kommer från sida 75:

Hon gick ut på trappavsatsen, in i skuggan, med nakna fotsulor mot den mjuka mattan. Solljuset som föll i strålar och fläckar från ett fönster någonstans högt uppe fångade det röda och bruna mönstret i väven under henne, det trådslitna partiet vid trappans krön, den glänsande balustraden, dammet som glittrade i luften. Det fanns alltid damm i luften. Varför skulle man annars behöva damma?

Hoppas att ni har en trevlig helg! Nu ska jag snart ta tag i Paul Austers 4321, en tegelsten på 950 sidor. Och sen planera vad jag ska läsa till påskutmaningen. Men först gymmet!

En smakebit på søndag: Musan

Soligt och kallt, men så skönt! Har inte gjort så mycket idag, men har ett par punkter på min att-göra-lista, bland annat matlagning (hej hej matlådor!) och gymmet. Brukar göra en lista i telefonen och bockar sedan av punkterna en efter en. Ett skönt sätt att slippa hålla allt i huvudet och samtidigt få saker gjort.

Det är ju snart påsk! Då är det dags för påskekrim! Har ni några funderingar på vad ni tänker läsa, om ni läser deckare under påsken?

Igår var jag och pojkvännen på bio och såg The Death of Stalin. Rolig och underhållande men med lite allvar. Rekommenderas!

Jag håller fortfarande på med Steglistan, men jag kan inte låta bli att börja på nya böcker under tiden, för Steglitsan tar så lång tid att läsa! Så idag börjar jag på Musan av Jessie Burton, författaren till Miniatyrmakaren.

 En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese på bloggen Betraktninger – tanker om bøker. Där kan du hitta fler smakbitar och lämna en länk till din egen. Enda regeln är inga spoilers!

Musan av Jessie Burton utgavs på Modernista förlag under 2017.

Från förlagets hemsida: England, 1967. Odelle Bastien har haft svårt att etablera sig i London sedan hon flyttade från Trinidad fem år tidigare. Men plötsligt har hon erbjudits jobb som sekreterare till den glamourösa galleristen Marjorie Quick.

Genom Marjories vänskap blir Odelle medveten om potential hos sig själv som hon inte trodde fanns. Ändå förblir Marjorie ett mysterium för henne. Och i ännu högre grad när ett stort, försvunnet konstverk – som också det bär på en hemlig berättelse – en dag levereras till galleriet.

Spanien, 1936. Olive Schloss, dotter till en berömd konsthandlare, är en ung kvinna som på allvar börjat utforska sina ambitioner. Till hennes familjs sköra paradis anländer en dag den revolutionäre konstnären Isaac Robles och dennes halvsyster Teresa – med explosiva, förödande konsekvenser…

Musan är en roman om två kvinnor i olika tider. En magnifik, fängslande historia om ambition, identitet, kärlek och besatthet.

Smakbiten kommer från sida 13, kapitel 1:

Inte alla av oss får det slut vi förtjänar. Många ögonblick som får en livsbana att ta en ny vändning – ett samtal med en främling ombord på ett fartyg, till exempel – är ren slump. Likväl är det aldrig någon som skriver ett brev till en, eller väljer att bikta sig för en utan att ha goda skäl. Det här lärde hon mig: Man måste vara beredd på slumpen. Man måste aktivera sina spelpjäser.

Nu ska jag snart få lite saker gjorda. Hoppas att ni har en bra helg!

En smakebit på søndag: Mafioso

Söndag! Tyvärr har solen tagit paus från Skåne och det är återigen grått och några plusgrader. Lite trist, för jag gillade kylan och solen. Regnet kan jag gott vara utan! EDIT: Nu yr snön i Lund! Man ska vara försiktig med vad man önskar!

En smakebit på søndag anordnas av Astrid Terese. Där kan ni hitta fler smakbitar eller lämna en länk till en egen. Enda regeln är inga spoilers!

Söndag innebär smakbit! Jag läser just nu Mafioso av Ray Celestin. Steglitsan, som jag tipsade om förra veckan, och jag har inte kommit överens överhuvudtaget de senaste dagarna, kanske det lossnar snart. Mafioso är uppföljaren till Yxmannen, som jag läste (och tyckte väldigt mycket om) förra året. Den utspelar sig i Chicago 1928, och som vanligt är Celestin fantastisk på att måla upp städerna och personerna. Jag besökte Chicago sommaren 2015 och det är kul att känna igen vissa småsaker från mitt besök.

Smakbiten kommer från sida 229, början på kapitel 25:

Michael och Ida hade fortsatt sin utredning av Gwendolyn Van Harens försvinnande genom att kamma igenom området runt tågstationen där hon hade gått upp i rök.

Böckerna ges ut på svenska av Southside Stories och har för övrigt världens snyggaste omslag!

Trevlig söndag!

Reselektyr

Har precis bäddat ner mig i en säng som tillhör Oslos kanske minsta hotellrum. Men allt är rent och fräscht och hyfsat centralt, så då spelar det ingen roll. Och älsk på hotellkuddar! 😍 Dessa stora underbara kuddar!

Det har varit en lång och rastlös dag med mycket surfande på diverse sociala medier. Inte förrän på flyget kunde jag läsa något, och då blev det lite i Det flammande korset av Diana Gabaldon. Lite många böcker igång samtidigt nu, men jag ville inte släpa med mig en fysisk bok på resan så det blev en e-bok. Min Kindle gör sin kanske sista resa. På grund av laddningsproblem ska den snart pensioneras.

Men det är kallt i Oslo – bara 5 grader! 😱 Hade tagit med mig dunjacka för säkerhets skull, och den behövdes! Nåja, imorgon kväll är jag hemma igen, så då får jag lite värme. 😋 Nu ska jag se ett avsnitt av Family Guy på Netflix och sen sova gott.

Godnatt!

Ibland vill man skratta och gråta samtidigt

Den här dagen har känts otroligt lång, och då är klockan bara 17 på eftermiddagen! Förhoppningsvis ska kvällen kännas lite bättre.

Jag har fått gjort en del idag, bokat lite tråkiga saker som bilbesiktning, däckbyte och lite annat smått och gott. Tvättstugan fick också ett besök, där jag för ungefär miljonte gången fick felanmäla torktumlaren till hyresvärden. Det telefonsamtalet fick mig nästan att skratta! Jag bor i ett Riksbyggen-hus som är mindre än ett år gammalt. För det mesta fungerar det smärtfritt, men den där torktumlaren! Tydligen har inte bara jag felanmält den (surprise, surprise) och tjejen som satt i växeln lät totalt förbryllad. ”Men herregud, här är hur många felanmälningar som helst sen en månad tillbaka, men det verkar som att vi inte ens har haft någon där att titta på maskinen … Nä, vet du, det här går jag vidare med direkt, så kan ni ju inte ha det!”

Ibland får folk en att skratta. Jag ville nästan gråta lite samtidigt men tjejen i växeln var så trevlig och förstående att jag nästan glömde irritationen. Men det är fortfarande väldigt störigt att torktumlaren inte fungerar. Fick trösta mig med att köpa fyra e-böcker för 40 kr styck på Adlibris, då kändes det genast lite bättre. Det blev ett par böcker ur Outlander-serien, som jag håller på att ta mig igenom.

Jag har packat upp två fantastiska bokpaket idag, och väntar på ett till från Lind & Co. Det första paketet var en bokbox från Annorlunda förlag, och innehöll Anna Jakobsson Lunds senaste bok Equilibrium. Förutom boken innehöll boxen ett doftljus, ett bokmärke, en liten gnuggistatuering, en karta, en anteckningsbok med penna, te och mycket mer. Så fin bokbox! Väldigt nöjd med denna min allra första bokbox.

Det andra paketet kom från Anne-Lie Högberg, som säljer inbundna exemplar av sin bok ”Väck mig när det är över” för 70 kr och skänker pengarna till Cancerfonden. En fin bok och pengarna går till ett gott syfte.

Nu ska jag läsa lite i Tjänarinnans berättelse och försöka packa en väska. Jag ska till Oslo imorgon kväll, så jag får försöka samla mina hjärnceller!

Ljuset vi inte ser

Hade egentligen tänkt vara med i En smakebit på søndag igår, men det blev inte så. Jag var för trött för att lägga in en smakbit. Men det var kul att se vad alla andra läser just nu!

Jag läste ut Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr för en dryg halvtimme sedan. Har redan plockat upp David Levithans Världens viktigaste kyss och räknar kallt med att kunna plocka upp ytterligare en ny bok innan sängdags, för Världens viktigaste kyss är 200 sidor lång. Detta blir min första Levithan-bok, har höga förväntningar!

Men jag skulle skriva om Ljuset vi inte ser. Den utspelar sig i Europa, främst i Tyskland och Frankrike, mitt under ett brinnande världskrig. Två tonåringar, Marie-Laure och Werner, lever två vitt skilda liv i varsitt land. Ungefär lika gamla, men med två helt olika liv. Slumpen vill att deras historier länkas samman och de korta kapitlen går mellan Marie-Laures perspektiv och Werners, med några andra personer som sticker emellan då och då.

Jag hade höga förväntningar på den här boken. En del har liknat den vid Boktjuven av Markus Zusac, och även om jag förstår vad de menar håller jag inte riktigt med. Svårt att förklara utan att spoila någon av böckerna, men om någon har läst båda kanske ni förstår vad jag menar? Jag gillar egentligen inte böcker som utspelar sig under världskrigen, så kanske var den här boken lite dömd på förhand, men jag ville ge den en chans. Ett cover buy, både på grund av omslaget men också den vackra titeln! På engelska heter den All the light we cannot see, vilket är lite vackrare än Ljuset vi inte ser.

Doerr har ett vackert målande språk och historien drivs framåt. Slutet är oväntat, liksom resten av boken. Slutresultatet är en nästan 600 sidor tjock bok, som får en fyra i betyg (av fem möjliga). En stark historia, om än – som de flesta historier om krigen – sorglig. Rekommenderas!

Ljuset vi inte ser var bok 103 i ordningen och dessutom en hyllvärmare, då den prytt min hylla sedan januari eller februari. Den stod på min TBR-lista för september, och frågan är om jag hinner med de sista två böckerna också innan månaden är slut …

Nu ska jag läsa vidare i Världens viktigaste kyss och försöka ha en lugn måndag. Jag har lite saker att göra (tvätt, städning och räkningar att betala), men jag tänker ta det lugnt och lyssna på min kropp och göra vad den har lust att göra. Kanske blir det en film ikväll, kanske lite skrivande. Det blir i alla fall en promenad i stan och en tur till biblioteket för att hämta ut två böcker. #älskadittbibliotek

Hoppas att ni får en trevlig måndag!

Helgfrågan

Lördag! Jag fick äntligen min sovmorgon, även om den kändes alldeles för kort, jag fick även en kopp grönt te och lite tid att läsa i Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr. Ungefär halvvägs igenom den nu, den är lite tung att läsa tycker jag. Men bra!

Ljuset vi inte ser fick Pulitzerpriset 2015. Den handlar om Werner och Marie-Laure, två tonåringar som kämpar för att överleva i Frankrike i slutet av andra världskriget, och alla de händelser som lett fram till detta ögonblick. Detta är bok 103 för mig, och en som jag har haft i bokhyllan sen i februari! Så det blev ytterligare en hyllvärmare för mig den här månaden.

Igår var det höstdagjämning, och det är precis som att vädret har tagit det på allvar. Nu börjar träden skifta färg, det ligger mer och mer gula löv på marken och temperaturen har sjunkit lite. Idag är det grått ute, men i övrigt vindstilla. Jag älskar hösten, men hade gärna fått lite mer sol innan det gråa sänker sig över landet.

Helgfrågan från Mias bokhörna den här veckan handlar om bokmässan, som går av stapeln tors-sön nästa vecka:

Vilken författare skulle ni vilja träffa på bokmässan och varför? (Medverkande finns här; https://bokmassan.se/for-besokare/program/medverkande/)

Bonusfråga: Vilken bok längtar ni efter i höst som inte ännu kommit ut?

Jag hade gärna velat träffa Anna Ahlund, författaren till Du, bara och Saker ingen ser! Hon är på mässan torsdag-fredag, om någon annan är intresserad. Annars vet jag faktiskt inte vem jag hade velat träffa … kanske Susanne Ahlenius, som står i Hois monter.

Och jag har två böcker som inte kommit ut ännu som jag längtar efter: Equilibrium av Anna Jakobsson Lund (som jag har förhandsbeställt) och sen Simona Ahrnstedts nya, Allt eller inget. Båda släpps i oktober, min födelsedagsmånad, så det blir väl att unna mig en ny bok! 🙂

Hoppas att ni har en lugn helg framför er – själv har jag två föreställningar som jag ska ta mig igenom. Allt blir möjligt tack vare grönt te och Omeprazol!

 

Yxmannen

Läste just ut Yxmannen av Ray Celestin. Jag brukar normalt inte gilla historiska deckare, men något med den här boken fängslade mig. Det var definitivt ett cover buy, alltså ett snyggt omslag som lockade mig. Yxmannen blev bok 102 i årets Goodreads-utmaning.

Titel: Yxmannen (The Axeman’s Jazz)

Författare: Ray Celestin

Sidor: 473 (pocket)

Förlag: Kalla Kulor Förlag, nuvarande Southsid3stories

År: 2014 (först publicerad), i svensk pocket 2017

Genre: Kriminal, historisk deckare

Betyg: 4/5

Yxmannen utspelar sig i New Orleans 1918-19. En person yxmördar delar av stadens befolkning och det orsakar panik i denna mångfacetterade stad. Alla skyller på alla, och tre olika personer får det som sitt uppdrag att lösa fallet.

Michael Talbot arbetar på mordroteln i stadens poliskår. Han har ett skamfilat rykte efter att ha satt dit Luca D’Andrea, sin fd. partner, för samröre med maffian. Han har allt att vinna på att sätta dit Yxmannen, men också allt att förlora om någon börjar luska runt i hans familjeförhållanden.

Luca D’Andrea har precis kommit ut från fängelset Angola när hans gamla kontakter inom maffian ber honom att leta upp Yxmannen åt dem. Luca behöver pengarna till att starta ett nytt liv och vad gör ett fall mer eller mindre?

Ida Davies arbetar som sekreterare för en privatdetektiv. Hon tror att hon kan lösa fallet själv, med lite hjälp från Lewis, hennes vän.

Alla tre dras in i härvor och ända fram till slutet är det hela väldigt spännande. Det ska komma en uppföljare på svenska, Mafioso, som jag tror kan bli riktigt bra om Yxmannens sista sidor är något att gå efter.

Det är otroligt spännande att lära känna New Orleans i slutet av 1910-talet. All segregation som rådde, misstänksamheten de olika grupperna emellan … och musiken! Jazzen, som börjar blomstra i södern och sakta gör sitt intåg i resten av USA. En annan spännande detalj är att Lewis, Idas vän, är Louis Armstrong, den store musikern.

Den tog mig ungefär en dag att läsa. Det är 473 sidor med driv! Rekommenderas starkt, speciellt om man är intresserad av amerikanska södern på tidigt 1900-tal.

Helgfrågan v 37

Jag är ca 3/4 genom Trummornas dån av Diana Gabaldon, den fjärde boken i Outlander-serien. Det är en gigantisk bok på 908 sidor, men jag läser den som e-bok så det går bara en smula långsamt mellan procenten. (Enda nackdelen med Kindle Paperwhite, man kan inte få den att visa traditionella sidnummer. Annars är den faktiskt riktigt bra.) Gabaldons böcker är alltid så fulla av händelser att jag ibland blir lite trött i huvudet av allt jag ska hålla reda på. Med den sista fjärdedelen att ha mig igenom hoppas jag att bli färdig med boken imorgon eller på söndag, och då är jag klar med bok 100 för i år! 😀 Och då ska jag välja en ny hyllvärmare!

I övrigt har jag troligtvis drabbats av magkatarr eller något liknande obehagligt. Är därför hemma på dagen för att kunna ha föreställning ikväll. Magen gör ont och musklerna är ömma, men det värsta är att inte våga äta något utan att få ont i magen. Hoppas på att vårdcentralens rekommendation på 14 dagars Losec ska lösa det värsta.

Men det är ju helg! Förutom kvällens föreställning är jag ledig i helgen, så det blir tre lediga dagar (lör-mån) då jag ska på Kulturnatt i Lund på lördag och rösta i kyrkovalet på söndag och ha en tvättid på måndag. Livet är bra glammigt, eller hur? 😉

Dags för Helgfrågan från Mias bokhörna!

Vad gillar du för bokligt event? Detta kan innebära alltifrån författarbesök till Crimetime Gotland. (Man kan även skriva vilket man skulle önska.)

Bonusfråga: Om du skulle sadla om, ja inte hästen utan jobb. Vilket yrke skulle du välja?

Jag älskar Bokmässan, men har inte varit där på flera år. Jag har alltid jobbat eller inte haft råd. I år har jag tekniskt sett heller inte råd, men jag funderar på att åka upp på lördagen … Vi får se. Har inte varit på något annat event, förutom tre releasefester, men det vore roligt att bo nära Stockholm och därmed kunna gå på fler event.

Och om jag skulle sadla om? Tja … författare, gärna, men jag hade väldigt gärna velat jobba inom förlagsbranschen. 🙂

Hoppas att ni får en trevlig helg!

Bok 100 för 2017

Tidigare idag läste jag ut Wing Jones av Katherine Webber, en ungdomsbok som utspelar sig i Atlanta, Georgia 1995/1995. Wings storebror Marcus råkar ut för en olycka och under tiden som hans liv hänger på en tråd upptäcker Wing att hon har en talang för att springa. En talang som kanske kan rädda hennes familj från undergång. Det var en söt bok, full med fina ögonblick och en kärlekshistoria som inte tar överhanden. Rekommenderas! Bild på omslaget finns på min Instagram (@sarasbookshelf).

Wing Jones blev bok 99 för i år, och det tog ett tag innan jag kom på vad jag ville läsa som bok 100. Valet blev till slut Trummornas dån av Diana Gabaldon, den fjärde boken i Outlander-serien. Dels för att jag hade boken på min september-läslista, men också för att säsong 3 av tv-serien Outlander (som bygger på bok 3, Sjöfararna) kommer ut idag i andra delar av världen. Dessutom var årets första bok just Sjöfararna, så det känns lite passande att bok 100 är uppföljaren Trummornas dån. Det är en mastodontbok på 900 sidor, men förhoppningsvis ska det inte ta alltför lång tid att läsa den. Vad tror ni, en vecka?

Jag har saknat Outlander-serien, både tv- och bokserien. Målet var att ha läst alla de återstående böckerna i serien (3-8) under året, men jag tror inte att det är möjligt. Tror att The Outlander Project får hänga med i ett år till. Ska i alla fall se tv-serien så snart säsong 3 släpps i Sverige!

Läser just nu

Läste igår kväll ut Lykttändaren av Pontus Ljunghill, en av de tolv nominerade böckerna till Årets Bok 2017. Det var den tionde boken jag läste och definitivt inte min favorit. En långsam, lite trög historia vars slut kändes en smula krystat. Däremot gillade jag verkligen bilden av Stockholm år 1923, det var väldigt snyggt invävt i hela berättelsen. Mängden research som har gått in i den här historiska deckaren, alltså!

För att läsa bok 80 snabbt plockade jag fram Vägen till Sugar Maple Inn av Louise Miller ur bokhyllan, en bok som har varit hyllvärmare ett tag. Den var knappt 300 sidor och gick i ett nafs. En mysig feelgood-berättelse som gav mig en överväldigande lust att baka äppelpaj!

Idag påbörjar jag Ett litet liv av Hanya Yanagihara. Vilket monster till tegelsten, 732 sidor! Dessutom läser jag den som e-bok, så den här kommer nog kännas oändlig … men är den lika bra som alla säger spelar det ju ingen roll! Däremot kommer jag nog inte att sträckläsa den utan slalomläsa, så att jag kan rensa huvudet lite då och då.

Dagen spenderas med städning, packning och läsning. Snart dags för lite semester, ska bli så skönt!

Vad läser ni just nu?