Augusti

Månadens sista dag! Jag har nu varit tillbaka på jobbet i en månad, men det känns som mycket längre! Jag har hunnit med en konsert i Köpenhamn, en konsert i Dalhalla med övernattning två nätter, en ny produktion som har premiär på lördag (Spelman på taket) och en audition. Många sena jobbkvällar, mycket extraarbete och lite restid hit och dit.

Augusti har varit den sämsta läsmånaden för mig under hela året. Bara sex lästa böcker, men till sidantalet var månaden inte så pjåkig. 2 891 sidor, till skillnad från årets sämsta månad (till sidantal räknat) mars, som kom in på 2 200-nånting sidor.

Men augusti månad har bjudit på en del bottenskrap och några riktiga pärlor. Till bottenskrapet hör Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan av Anna Winberg och Jag ser dig av Clare Mackintosh, till de bättre hör Skottet av Mary Louise Kelly och Illuminae av Amie Kaufman och Jay Kristoff. Boken jag försöker läsa ut just nu, Carve the Mark av Veronica Roth, tillhör de sämre. Månadens pärla är, trots att jag hade svårt att komma in i den, Ett litet liv av Hanya Yanagihara. Vilken historia!

Nu väntar september, som tillsammans med oktober är min favoritmånad. Jag älskar hösten, och det känns som att den redan är på väg med stormsteg. Men då får jag mer tid att läsa, dricka te och tända ljus. Mysa i soffan med filtar. Gå kyliga promenader med en ljudbok i öronen. Lyssna på smattret av regn när jag ligger i sängen och läser på kvällen. Och hitta en massa nya, trevliga böcker. Jag har en massa hyllvärmare som jag ska göra ett ordentligt försök med nu i höst. Kanske jag lyckas läsa några av dem den här gången!

Vad ska jag läsa nu?

Just nu varken läser eller skriver jag. Har gått och väntat på att den här dagen skulle komma så att jag kunde göra audition och sen få loss lite tid igen. Har inte haft lust att läsa. Försöker ta mig igenom Veronica Roths Carve the mark (bok 1 i serien), men kommer ingenstans. 50 sidor in är jag inte speciellt intresserad. Kanske dags att byta bok? Men vad ska jag läsa? Är inte direkt sugen på något speciellt. Man kan lätt säga att målet 100 böcker innan 1 september inte kommer hända (läser bok 95 just nu).

Har gått och väntat på att Anna Ahlunds nya bok Saker ingen ser skulle komma ut (17 augusti). I fredags hade hon releasefest och jag önskar att jag bodde närmare Stockholm, för så kul alla dessa releasefester ser ut! Men Anna skickade ett exemplar av sin bok till mig. Ett vackert recensionsexemplar som jag ska läsa och recensera så snart rec.datumet 2 september kommer. 🙂

Planen var att inte köpa några böcker (i alla fall för egna pengar) från september fram till nyår. Helst inte låna några på bibliotek heller, utan läsa det jag har i hyllan. Men just nu hittar jag inget roligt där. Har ni några lästips?

Dags att pensionera bloggen?

Men nej, inte hela bloggen! Utan bara en del av den.

Den här bloggen började som en skrivblogg. Det var för sex år sen, när jag skrev mycket. Men nu, tio år efter att jag började skriva på allvar, skriver jag inte alls. I stället har bloggen mer och mer blivit en litteraturblogg blandat med lite mer allmänna inlägg om livet.

Jag älskar att skriva. Men på senare år, sedan 2014, har jag inte haft tid eller lust att skriva. Jag har haft mycket att göra, har inte haft fantasi eller ork att avsluta pågående projekt, inte ens projekt som jag älskar. Ibland säger hjärnan: ”Men det här skulle ju kunna lösa det problemet i den scenen …”, men sen blir det aldrig av. Jag prioriterar läsningen i stället. Läsningen, jobbet och familjen.

Det svider lite i hjärtat, för jag har alltid sett mig som en skrivande människa. Har alltid haft en dröm om att bli utgiven. Jag får antingen revidera drömmen eller göra något åt problemet. Tiden finns ju, eftersom jag läser så mycket. Frågan är om viljan finns kvar?

Velar och velar … kan ingen säga åt mig vad jag ska göra? 😂

Ett litet liv (varning för spoilers!)

Läste nyss ut Ett litet liv av Hanya Yanagihara och är, ärligt talat, lite lätt vimmelkantig av upplevelsen. Lite smått illamående också, efter att ha läst nästan hela boken på fem dagar. Det är en mäktig läsupplevelse, men den borde ha en stor varningsflagga på omslaget.

Det blir ingen recension, det här, för jag vet inte var jag skulle börja ens. Mitt hjärta brister gång på gång – för Jude, för Willem, för Andy, Harold och JB. 💔

I slutändan vill jag inte vara utan den här läsupplevelsen. Den kan mycket väl vara den starkaste på hela året.

Nu är jag klar med de nominerade till Årets bok, med sex dagar kvar till deadline. Det har tagit lång tid (maj -augusti) men så många spännande böcker jag har fått läsa och upptäcka. På bokmässan i Göteborg berättas vem som vunnit.

Jag velar lite fram och tillbaka – vilken bok har jag tyckt mest om? Det står nog mellan Ett litet liv och Björnstad av Fredrik Backman. Tur att jag har några dagar till på mig att bestämma mig!

VARNING FÖR SPOILERS!!!

Varför mitt hjärta brister gång på gång?

För Jude, för att han inte kan älska sig själv ens för en sekund. För att han skadar sig, för att han hela tiden tänker så äckligt destruktiva tankar om sig själv. För att han försöka avsluta sitt liv och sättet som han till slut gör det på. På sättet han får och sedan, brutalt, mister Willem.

För Willem, som inte gör annat än älskar Jude, som vän, som partner. Som får ta del av alla dessa destruktiva tankar, som kämpar, som står maktlös. Men som ändå fortsätter kämpa till den dag han dör.

För Andy, Harold och JB – för att de försöker, desperat, och till slut misslyckas.

---

Nu ska jag gå vidare till en ny bok. Kanske en chicklit eller något. Behöver rensa huvudet lite, känner jag!

Ett litet liv var bok 92 i min Goodreads-utmaning för 2017. Målet var att nå 100 innan 1 september, men det känns lite tufft med tanke på att vi är halvvägs in i augusti. Vi får se, kanske hittar jag lättlästa böcker som bara svischar förbi! 😎

Ett litet hurra

Äntligen lossnade det! På en dag har jag läst från 8 till 32%, från ca 60 till ca 230 sidor, i Ett litet liv av Hanya Yanagihara. Med tanke på hur jag har kämpat sen 1 juli och dessutom fick börja om igen för en vecka sen tycker jag att det riktigt bra nu! 👍😂

Under de kommande dagarna har jag lite tid för läsning. Är på resa med jobbet (till metropolen Borlänge!) och då finns det ju inget bättre än att läsa på en Kindle! Liten, praktisk, bra batterilängd, med ljus. Perfekt för de sena kvällarna! I natt vaknade jag och kunde inte somna om – delvis för att jag läste i Ett litet liv … 😏

Ett litet liv på Kindle på jobbresa med lästid är värt ett litet hurra!

Jag ser dig

Förra hösten läste jag Jag lät dig gå av Clare Mackintosh. Jag vet inte riktigt varför (kanske var det bara helt fel tid på året), men jag hade svårt för att fasta för boken. Den engagerade inte riktigt, jag kände inte suget i magen trots att den ska vara en psykologisk thriller.

Nu landade hennes andra bok, Jag ser dig, på i min bokhög från biblioteket och jag plockade upp den för några dagar sen. Och har knappt kunnat släppa den. Den är betydligt läskigare än Jag lät dig gå, för den här känns på något vis mer aktuell i mitt eget liv (med tanke på hur man rör sig i samhället som kvinna).

Den rekommenderas starkt! Lite psykologisk thriller är alltid bra för nerverna … 😏

Långsaaaaaamt!

Det går väldigt långsamt, det här med att läsa Ett litet liv. Jag är inte ens 70 sidor in och det känns som det tar en halv evighet att läsa en sida. Jag försöker läsa så snart jag har en chans, men trots det har jag inte kommit in i den. Alla säger att den är jättebra, så jag får väl fortsätta. Det är den sista jag har kvar av de nominerade till Årets bok, och jag har bara 13 dagar på mig innan röstningen avslutas.

Jag påbörjade Jag ser dig av Clare MacKintosh ikväll. Knappt 50 sidor in, men den här verkar vara precis lika rafflande som hennes tidigare bok Jag lät dig gå. Förhoppningsvis hinner jag läsa mina 10 böcker i augusti trots att det går så fruktansvärt långsamt med Ett litet liv. Har passerat 90 böcker för i år, hoppas nå 100 innan 1 september.

Hur går er läsning? Bättre än min, hoppas jag!

Läsfrustration

Efter fyra dagar tillbaka på jobbet efter semestern är det bara att konstatera att man blir hysteriskt trött av att börja jobba igen. 😂 Jag har dragits med huvudvärk, riktigt långa dagar (10-18, 10-18, 10-22, 10-22), och smått kaotiska rep. Mycket väntan på jobbet och dålig luft leder till huvudvärk för min del. Det tar nån vecka, sen har man vant sig igen.

Men att inte kunna läsa för att jag helt enkelt är för trött, det rubbar mina cirklar. Att läsa är viktigt för mig, det behövs för mitt välmående. Just nu är det väldigt frustrerande att inte orka läsa mer än några sidor här och där.

Hoppas att det blir bättre till helgen när jag har några lediga dagar! 😊