Vilken är den bästa känslan: att läsa de första sidorna i en ny bok och känna att det här kan bli riktigt bra, eller att läsa de sista sidorna och veta att det har varit en riktigt bra bok?
Jag får alltid en känsla när jag avslutar en riktigt bra bok. Man vill inte avsluta, men samtidigt måste man ju veta! Vissa böcker är så underbara att jag bara ler när jag är färdig. Vissa böcker, som så ofta på sistone, har varit meh. Det är så tråkigt, när man är likgiltig och bokens avslutning inte direkt betyder något.
Men de där böckerna när man läser de första sidorna och känner det i magen att det här, detta blir bra. Det är då man ignorerar trötthetskänslan och läser några kapitel mitt i natten. 😊
Har precis, på rekommendation från en kollega, påbörjat Flickan med gåvorna av M. R. Carey. So far, so good! 👍
Saras bokhylla 