Efter söndagens smakbit var ni några stycken som var nyfikna på vad jag tyckte om Curtis Sittenfelds senaste roman på svenska, Sanning och skvaller. Det är en modern version av Jane Austens roman Stolthet och fördom, och jag – även om jag älskar retellings av klassiska romaner – var lite tveksam till den i början. Jag brukar inte göra recensioner som sådana, men här kommer ett undantag, för hörni – det är ju en riktigt bra bok!
Hela den stökiga familjen Bennet är placerad i mellanvästerns USA. De äldsta systrarna tvingas hem från New York för att ta hand om pappa Frank när han fått hälsoproblem, eftersom mamma Sally är alldeles för upptagen med sig själv för att hjälpa maken. Jane och Liz är snart 40 och singlar, och deras mor är lika besatt av att hitta män till dem som någonsin förr – på vilket sätt som helst. Lägg sedan till de sedvanliga karaktärerna – Charlotte Lucas, Bingley, Darcy – så är boken i rullning. En glad överraskning är att historien passar lika väl i 2010-talet som på 1810-talet.
Utan att spoila något: Jag gillar att Darcy framställs som en mjukare person än i Austens roman, att Mary får en egen liten storyline, att Bingley och Caroline fortfarande är ett extremt omaka syskonpar, att Liz är lite mer lössläppt, att Jane är lika vän som alltid men med en överraskande twist, att Frank Bennet framställs som en smått handlingsförlamad herre, att Hamilton Ryan och Shane finns med i berättelsen.
Det enda jag inte gillar är reality-teveserien Singel söker kärleken. Det är ett märkligt inslag i en annars klassisk berättelse, och det enda som gör att slutet är en smula udda. Jag har svårt att se Bingley vara med i en reality-teveserie. Men – men! – det är fortfarande en bra bok, som slutar på det sätt som Stolthet och fördom ska sluta.
Rekommenderas för alla Austen-fans som tål att se Austens romaner få en twist. Är du hardcore-Austen-fan (som propsar på alla detaljer) kan den här kanske vara en aning svår att smälta eftersom den är lite vagare med detaljerna … 😉