NaNoWriMo big no-no

Idag tog jag ett beslut rörande NaNoWriMo. Ohjälpligt efter och med noll lust att ens försöka raderade jag romanen från sidan. Med andra ord är jag inte med i årets försök, för jag kände att jag inte ens gjorde ett vettigt försök. Det var ju ett smått idiotiskt försök med tanke på hur mycket jag har haft att göra i november. 

Men skit i det. Jag läser min 87e bok för i år (Boktjuven av Markus Zusak) och har därmed också klarat alla 35 punkterna i Kaosutmaningen. Lägg sedan till flyttförberedelser, en förkylning och ett jobb så har jag nog i mitt liv utan att försöka trycka ut över 25 000 ord på några dagar. 

Hur går det för er andra? Har ni klarat det? Eller har ni gett upp, precis som jag gjorde? 

Glad första advent!

Ja, som rubriken säger: GLAD FÖRSTA ADVENT!

Den här helgen har varit lite avslagen, eftersom vi miste vår hund igår. I dag har vi mest gått runt i huset och med jämna mellanrum tittat ut i trädgården, där han brukade ligga. Har inte kommit oss för att plocka bort mat- och vattenskålar, gosedjur eller koppel än, för det känns så otroligt konstigt att han inte kommer tassande i huset. Det går nog några veckor innan det blir okej igen.

---

Men vardagen rullar på ändå. Jag får nycklarna till min nya lägenhet på torsdag, så nu sitter jag och betalar räkningar, ser till att försäkringspapper är klara, anmäler flytt, fixar tv- och radio-avgift och en massa annat också. Ska eventuellt en sväng till IKEA på Svågertorp imorgon för att titta på lite möbler (bokhyllor, soffa) och köpa lite annat smått och gott (som köksprylar). Köpte en ny tv idag när Elgiganten hade hakat på Black Friday-trenden. Min gamla är nio år gammal och har haft en tendens att tjuta högt varje gång den är ansluten till strömkälla.

Jag passerade 85 lästa böcker i fredags. Igår blev det inget läst (av naturliga skäl) men idag har jag läst nästan hela Livet efter dig av Jojo Moyes. Jag kommer att hinna läsa ut den innan jag går och lägger mig. Det nya målet är ju 100 böcker innan nyår, men vi får se hur det hänger ihop med flytt och annat. Julledigheten kan ju så klart förenkla det. 🙂

Samson 2010-2016

Idag tvingades vi ta farväl av vår lille fluffboll efter en kort men intensiv kamp mot cancer. Vila i frid, min älskade vovve. Vi ses igen nån gång. ❤️

Hjälp! (Struktur i historier)

Funderar på mitt NaNoWriMo-projekt och tänker mycket på upplägget. 

I korta drag handlar det om ett gäng ungdomar. De har alla sina hemligheter och egenheter, men gemensamt är att de bor i samma lilla stad. Vissa är syskon, några är kära i någon, några är hemligt ihop med andra. 

Mitt problem är upplägget. Historien kretsar kring en fest där allt går åt helvete, en blir svårt misshandlad och en dör. Min fundering är om man ska sprida ut festen (A) med vad som hänt före (B, C osv) eller om man kör festen och sedan fortsätter framåt med vad som händer sen (typ polisutredning och ev rättegång) med tillbakablickar insprängt här och där för att slippa förklara precis allt genom dialog. 

Vad tror ni? 

Jag vet inte själv. Jag har naturligt börjat på den andra varianten, mest för att jag inte hade något planerat och behövde kicka igång historien någonstans pga tidspress. 

Men som sagt, vad tror ni? Vad hade ni helst läst? 

När läsandet blir en flykt

Lite så har det känts den här sommaren och hösten. Vi får se om vintern blir lika desperat, men jag tror inte det … 

Sedan jag kom tillbaka till Sverige i somras har jag läst i runda slängar 50 böcker, det som normalt är mitt årsmål. Det har varit frenetiskt, en ”jag kan inte vara utan något att läsa”- känsla som jag inte är van vid. För första gången på länge har musik inte varit nog, det ska vara ljudböcker/poddar/böcker. 

Mitt NaNoWriMo-skrivande ligger still på 23k. Jag har inte skrivit ett ord på över en vecka och har det märkligt nog okej med det. Vill gärna vinna, men ligger ganska exakt 15k efter nu. En dryg vecka kvar – går det? Har ca 27k kvar till målet. 

Om vi nu bortser från det, så har jag alltså läst en masse de senaste veckorna. I söndags hade jag tänkt mig att dela med mig av Emily Henrys The Love That Split The World, men livet kom i vägen. Men detta är vad jag har läst sedan sist:

• Toner i natten av Jojo Moyes (lästes ut förra veckan, så mysig!)
• The Love That Split The World av Emily Henry var allt jag trodde och lite till. Aj, mitt stackars hjärta! Det brast av att läsa den här underbara boken! 💔
• Kalle och chokladfabriken av Roald Dahl, illustrerad av Quentin Blake. För Kaosutmaningen, och för nostalgin! 
• Svärmödrar utan gränser av Anna Jansson. Den senaste om Salong d’Amour på Gotland, tog mig bara några timmar att läsa ut igår.
• Manifest för hopplösa av Åsa Asptjärn. Jag gillade inte första boken om Emanuel, men när boken ligger gratis som ljudbok i en podd, då lyssnar jag gärna. 

Just nu läser jag Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie. Lite knepig att komma in i, men också en Kaosutmaningsbok, så den SKA klaras av! Har också Agatha Christies Cyankalium och champagne som väntar på att läsas för Kaosutmaningen. Så har jag bara två böcker kvar i den till december månad. 👍

Hur gör ni? Läser ni mer eller mindre för att komma undan verkligheten en smula? 

Har jag verkligen skapat dessa människor?

Ligger snart 8 000 ord back i skrivandet. Funderar på vart historien ska ta vägen nu, eller snarare hur vi ska komma till slutet. Det finns både en fördel och en nackdel med att skriva slutet först och sedan börja från början. Eller typ så. 

Varje ny scen innebär nya upptäckter. Så spännande att se vilka dessa människor är. Älskar och hatar dem allihop. Noah, Siri, Freja, Gabriel, Aron, Benjamin, Peter, Kicki, Stefan och Joakim. 

Speciellt Noah och Benjamin. Mina favoriter. ❤ 

Tjena, biverkningar!

Har i tio dagars tid tagit Primolut Nor, ett gulkroppshormon, för att kicka igång en behandling/utredning om min – tydligen bristande – hormonbalans. Vissa biverkningar är ändå helt okej, som en större BH-kupa, men andra är faktiskt helt förjävliga.

Huvudvärk i två dagar som höll på att splittra huvudet i tusen bitar. Ett illamående i starten. Konstig aptit. Ett humör som svänger fram och tillbaka i hundranittio knyck i timmen. Kramper. O herregud, kramperna. Trötthet.

Men det är framför allt humörsvängningarna som är lite jobbiga. Jag har förhållandevis lång stubin när det krävs. Är jag ensam kan jag bli förbannad, men då är det oftast en kudde som får ta emot några frustrerade slag. Men i dag. Jag vaknade upp förbannad. Allt har bara varit fel. Jag flyttar om två veckor (eller, får nycklarna om veckor) och de här sista fjorton dagarna verkar bara bli fel. Allt från att köpa present till pappa som fyller år på söndag, att sätta igång diskmaskinen, hänga in kläder i garderoben, plocka undan, tvätta, städa badrummet … allt motarbetar mig på sätt som det bara kan göra när man är förbannad och helst vill skrika och slå till något. Lägg sedan till en lillebror på 21 som gillar att pusha tills man bara vill ge honom en rak höger och en obstinat lillasyster på 19 som är hemma sjuk för tredje dagen och bara vill vara någon annanstans än hemma. Plus en svårt sjuk hund, ett grymt ostädat hus (delvis pga levererade varor som måste reklameras) och en lång jobbig höst som inte är över än.

Får man lov att skrika?

Så nu sätter jag mig helt sonika ned och planerar flytt i stället. För annars tror jag att jag kastar något hårt i huvudet på någon. Förslagsvis min telefon.

Veckans hiss och diss

Veckans diss:

Ibland kapsejsar allt på en gång. Ni vet, småsaker som liksom retar livet ur än när de händer men som är ganska lätta att fixa efter lite pyssel. Sånt hände igår, när vi fick hem ett nytt matbord och 6 nya stolar från två olika leverantörer. Det visade sig att i bordets lackade skiva hade någon lackat fast ett 4-5 cm långt, mörkt hårstrå. Det var bara att ta bilder och reklamera. Det verkar lösa sig, men frustrationen! Det började redan när vi packade upp stolarna och två av dem är skadade. En av dem har en lång raspig repa mitt på   ryggen som syns jättetydligt. Det var bara att ta bild och reklamera.

Vad som stör är att detta inte är IKEA-möbler precis. Hur kan man skicka iväg defekta varor? (Nu fick jag lust att åka till IKEA …)

Veckans hiss: 

Sent i förra veckan meddelade Lunds stadsbibliotek att boken som jag hade bett dem köpa in hade kommit och stod reserverad till mig, redo att hämtas. Lycka när man får tag i en bok som man har längtat efter länge! Någon som läst The Love That Split The World av Emily Henry?

Läste ut Toner i natten av Jojo Moyes igår kväll. Den har gått så snabbt att läsa och den var jättesöt! En ganska klassisk Moyes-historia. Rekommenderas varmt!

Nu ska jag – efter att ha skickat iväg reklamationen för stolarna – dricka mitt kaffe och lyssna på Ella Fitzgeralds julskiva (Ella wishes you a swinging Christmas) för nittioelfte gången och skriva lite under tiden. 🙂 Eller varför inte färglägga lite julkort?

När måndagar är guldkanten på veckan

Ända sedan jag började jobba i Malmö har måndagar seglat upp som veckans bästa dag. En dag då man kan hinna få saker gjorda, som att träna/betala räkningar/gå till doktorn/ringa telefonsamtal/springa till biblioteket/diska/tvätta/städa/se dålig dag-tv/läsa en bok/lyssna på en podd/sova/handla mat/äta/dricka kaffe. Kort sagt leva.

Sjukt otippat, om du frågar mig. Jag som aldrig har gillat måndagar något vidare. Tänk vad en ledig dag i början av veckan kan göra för resten av den!

Den här veckan är lite speciell eftersom jag har audition imorgon, är ledig dagtid men jobbar kväll de flesta dagar, ska ha gäster på lördag som en sen födelsedagsmiddag för mig men tidig för pappsen som fyller år på söndag. Också veckan då jag skriver, läser och går långa promenader med hunden, med vetskapen om att det inte blir så många till av den sorten. Jag är tacksam för att vädret håller sig i schack, så att nämnda promenader blir mysiga.

Nu ska jag dricka en kopp kaffe och läsa lite av Jojo Moyes senaste bok på svenska, Toner i natten, innan jag måste till biblioteket, affären och eventuellt gymmet. Jag skriver eventuellt, för även om det är skönt att träna är det ibland skönt att inte göra det också. 😉

Måste säga att Toner i natten är en ovanligt lättläst bok, även för att vara Moyes. Jag har blåst igenom 100 sidor på bara någon timme här på förmiddagen, och då läste jag ändå ut Birgitta Bergins Ett oemotståndligt begär först. Skönt med böcker som är så! Moyes blir bok 80 för i år. Under tiden halvläser jag i Chimamanda Ngozi Adichies roman Lila hibiskus, som är en av de sista böckerna i årets Kaosutmaning. Bara några få kvar nu!

Och när det gäller NaNoWriMo är jag i fas – äntligen! Är inne på dagens daily quota, och har tänkt mig skriva de där 1450 orden nu i eftermiddag. 🙂

Livet som det är just nu

Helgen gick både väldigt snabbt och väldigt långsamt på en och samma gång. Hunden mår sämre, så vi har bokat tid till avlivning om drygt två veckor. Sedan får vi se om han klarar sig tills dess eller om vi måste göra en akut avlivning. Det är så svårt att ta farväl, men han ska inte behöva lida heller. Älskar ju min lille plutt! 😦

Just nu läser jag Birgitta Bergins Ett oemotståndligt begär, den tredje boken i serien om Anna Holm. Den var ett snabblån från biblioteket, alltså bara sju dagar, så det har gått lite snabbt att läsa den här boken. Jag är inte klar än, så jag får lägga på ett kol innan boken ska lämnas senare idag. Men boken fångar mig inte riktigt. Det är trist men så har det varit med en del böcker den här hösten. Hade tänkt lämna en smakbit från denna, men det blir inte av.

Får väl skylla det på stress.

Men kan meddela att jag äntligen hann ifatt Nano! Är nu uppe i 22k, vilket är det jag behövde för att klara dag 13. Nu ska jag försöka bygga upp lite extra den här veckan, för jag tror att det blir jobbigt fram mot slutet av månaden …

Jobba, jobba, jobba!

Pluspoäng om ni sjöng rubriken! 😉

Föräldrarna håller fortfarande på med att sätta ihop en bokhylla. Det blir en del svärande och irritation och jag har flyttat mig från soffan till mitt gamla flickrum för att få lite lugn och ro. Det är dock ganska underhållande att lyssna på, för det är lite ”Sätt ihop bit A95 med Z23b …”över det hela.

Har skrivit en del idag och är äntligen inne på dagens daily quota, alltså de 1 667 ord som man ska skriva varje dag för att komma ifatt. Jag är uppe i 18.5k och ska upp i 20k innan jag ska till jobbet om 1 1/2 timme. Och scenen jag nyss skrev gjorde att en del detaljer föll på plats. Nu ska jag faktiskt skriva slutscenen! Visserligen väldigt mycket för tidigt, men det ska bli kul att få gjort det innan detaljerna som studsar omkring i huvudet försvinner på riktigt!

Lördagsmys

Ikväll har vi premiär, och jag sitter i soffan och lyssnar på julmusik medan jag skriver. Jag har inte så mycket att göra i dag innan jobb vid 17-tiden, så jag ser på medan mina föräldrar försöker sätta ihop en ny, konstifik bokhylla de har köpt. Ska bli minst sagt intressant att se slutresultatet ikväll eller imorgon, beroende på hur lång tid det här kommer att ta …

Ligger fortfarande 4 000 ord back till dagens wordcount, och jag känner att det snart kommer att ta fart i en eller annan riktning. Det ska i alla fall bli spännande att se vilken riktning det blir. 😛

Har en bok som jag måste läsa ut tills på måndag, vi får se om det går. Den har inte fångat mig alls, vilket är trist eftersom det är sista boken i en serie och jag har gillat de första två böckerna. Får väl läsa i väntetiden ikväll!