Korpringarna

Jag läste i torsdags kväll ut Kraften, som är den sista av Siri Pettersens tre böcker i serien Korpringarna. Och jag har fortfarande kvar det där ruset i kroppen. När man är avslutat en fantastisk serie – men innan vemodet kickar in. Det kommer nog snart. 

Korpringarna består av böckerna Odinsbarn, Röta och Kraften. De är alla omkring 550 sidor långa och har världens snyggaste omslag: 


I korta drag handlar serien om Hirka, ett svanslöst Odinsbarn som inte hör hemma någonstans – allra minst i Ymslanden, där hon bor. Och hon borde inte vara vän med rådssonen Rime An-Elderin. Hon borde kunna famna av Kraften. Men en tusenårig oförrätt visar sig spela en stor roll för både Hirka och Rime, och frågan är om någon av dem klarar sig med livet i behåll. 

Vad jag älskar med den här serien är att man hela tiden är osäker på utgången, att ingenting går att ta för givet. Ingen är den man tror att de är, och även om jag ibland vill ruska om karaktärerna är de underbara och jag älskar dem allihop. Speciellt Rime. Rime har fått en alldeles speciell plats i mitt hjärta. ❤️ 

Hela serien får fem av fem i betyg, och det räcker inte. Jag önskar nästan att jag hade den oläst, så att jag fick nöjet att läsa den en gång till för första gången! 

#böckersomjagintekansläppa #måsteägadem 

2 thoughts on “Korpringarna

  1. CrimsonCorundum skriver:

    Så kul att du är så nöjd när du läst färdigt hela serien. Ibland kan man ju bli ganska besviken av slutet. Här verkar det inte som du blev det. Jag ser fram emot att läsa resten av serien och antagligen köpa alla böckerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s