1. Först och främst, detta är inlägg 85 (!!!!!) i Blogg100-serien. Puha! Snart klar, bara 15 inlägg kvar. Jag längtar.
2. Detta är ett långt inlägg, bara så att ni vet. 😉
Något de flesta inte vet om mig är att jag älskar kalendrar. Inte bara anteckningsböcker, alltså, utan kalendrar. Favoritmärkena är Filofax och Moleskine.
Jag har lyckats hålla mig ifrån att köpa en Moleskine almanacka, mest eftersom jag vet att den inte räcker för mig. Jag har ALLT i min kalender, så jag måste ha mycket plats. För tillfället har jag en Burde-kalender i A5-storlek, en sån som man kan köpa i vilken bokhandel som helst. Den är tråkig men effektiv. Men inte så effektiv som jag skulle vilja. Och framför allt är den inte speciellt snygg.
Förra året köpte jag en Filofax (också A5). Det blev en dyr historia (ca 1 000 kr för en kalender), men det var min examenspresent, så därför kunde jag kosta på mig den. Med alla tillbehör landade den nog på ca 1400 kr. (Urgh!)
Den heter Filofax Chameleon black A5 och är en äkta läderkalender. Den ser ut såhär på insidan:
It’s so pretty! Jag är nöjd med den, den kommer att hålla länge och eftersom den är low key kan jag använda den hur gammal jag än blir, eller om jag måste ha den professionellt. Hållbarhet: forever.
Den är lite seg på det sättet att låset är en flärp som stängs med magnetlås. Jag trodde att den skulle vara stor nog, men inser nu att den är lite liten. Ringbindningen är 30 mm (det blir inte större på en Filofax), men eftersom den ska gå att stänga och inte böja pärmen kan jag inte ha speciellt mycket i den. Det är mer en ”fast arbete”-kalender, en som ligger på skrivbordet, inte en ”student med tusen papper och saker som ska få plats”-kalender.
Så jag funderar på en ny. En billigare. Jag funderar på en sådan här:
Det är en Filofax Personal Organizer Domino A5 red, och den här är inte i riktigt läder så den kostar ”bara” 500 kr i den här storleken. Jag har hittat den på Amazon, eftersom Filofax hemsida i Norden ligger nere för tillfället. Och där är den mycket billigare, hurra! Hållbarhet: Tills den går sönder. 😉
Det är samma system, den ser ut så här på insidan:
Gemensamt för både Domino och Chameleon är att de har två pennhållare (en på var sida av pärmens insida) och att de har plats för kort på vänster insida och för ett block på höger insida av pärmen. Det gillar jag.
Filofax har ett flertal olika storlekar på sina pärmar. De går i mini, pocket, personal, slim, A5 och A4. (Jag kan ha glömt någon storlek.) Det finns alltid en storlek som passar just dig. När man har pärmen kan man alltid köpa till och variera innehållet i kalendern, det är det jag gillar.
Man behöver heller inte hålla sig till de tillbehör/inserts som Filofax har. Eftersom det är en så stor industri runt det finns det många hemsidor/bloggar som har tips på hur man ska göra sin kalender mer personlig. Detta är stort främst i USA, men också i Storbritannien. Kanske är det på väg i Sverige, jag vet inte. Men om man gillar scrapbooking är detta ju en fördel.
Titta bland annat in på Philofaxy där man kan hitta många spännande inserts!
Det finns en hel industri uppbyggd runt Filofax och dess konkurrenter. Jag är själv inte så mycket för att pynta min kalender, den ska snarare vara användbar och slitstark. Men det finns hur många träffar som helst på Youtube, det är verkligen en hel industri runt det. Man använder washi tape, klistermärken, färgkodning osv för att verkligen få kalendern att stå ut. Jag hamnade (när jag sökte runt efter min nuvarande filofax) på Organized like Jen’s youtube-kanal och på den här videon:
Börja titta ungefär 56 sekunder in, det är då hon börjar prata om sin filofax. Hon pratar mycket om annat också, men den är rolig om man vill vara lite nördig. 😉
Om man väljer en annan storlek än A4 kommer din Filofax att betyda lite pillande. Papper måste skäras till rätt storlek, hålslagare måste inhandlas (eftersom Filofax kör på sin egen storlek) osv. Men det är så värt det. Och kan vara ganska kul om man ger sig den på det.
Saras bokhylla 