Unwritten

I am unwritten, can’t read my mind, I’m undefined

I’m just beginning, the pen’s in my hand, ending unplanned

Staring at the blank page before you
Open up the dirty window
Let the sun illuminate the words that you could not find

Reaching for something in the distance
So close you can almost taste it
Release your inhibitions
Feel the rain on your skin
No one else can feel it for you
Only you can let it in
No one else, no one else
Can speak the words on your lips
Drench yourself in words unspoken
Live your life with arms wide open
Today is where your book begins
The rest is still unwritten

ur sången ”Unwritten” av Natasha Beddingfield

Hur stavade man nu till …?

Ni vet, när man inte för sitt liv kan komma på hur man stavar det där ordet. Och om du är som jag, så orkar du inte slå upp det och du orkar heller inte stava det fel, så du ändrar hela meningen i stället … för det är ju ”lättare” … #IdiotiskLogik #FörTröttFörAttStava

Bokbloggsjerka: Det omöjliga valet

I denna helgens utgåva av den fenomenala bokbloggsjerkan ber Annika oss om något som verkar nästintill omöjligt:

Om du bara fick läsa en bok för resten av ditt liv, vilken skulle det vara?

Men alltså – hallå! Hur svårt är inte det här?? Jag har tänkt och tänkt och tänkt hela helgen och tror mig äntligen ha kommit på ett svar. För mig blir det inte någon av mina absoluta favoritböcker (mest för att jag har läst dem så många gånger och de kommer inte att hålla som ”den enda boken i resten av mitt liv” är jag ledsen att meddela) utan i stället blir det en bok jag har läst ett par två-tre gånger men som jag fortfarande inte helt har fattat allt av. För att inte tala om att 100 sidor av boken är ett moraltal om pengar och kapitalism. Någon som har lyckats lista ut vilken bok det är?

Jag pratar om Ayn Rands roman Atlas shrugged (på svenska Och världen skälvde) från 1957. Den är helt fantastisk och underbar och jag har som sagt inte fattat allt i den än. Men den tar mig tre månader att läsa (det är en tegelsten på 1220 sidor) och den skulle ju ge mig något att tänka på resten av livet …

Vad har ni andra valt? Ska bli spännande att titta runt på era bloggar och se vad ni har valt! 😀

En smakebit på søndag: City of Ashes (The Mortal Instruments #2)

Varning! Spoilers! 

En smakebit på søndag kommer ifrån den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Om du vill läsa fler smakbitar (alltså citat ur böcker som bloggarna tipsar om), klicka på länken.

Vid årsskiftet läste jag första boken (City of Bones) i serien The Mortal Instruments av Cassandra Clare. Jag tyckte om den och tyckte också om filmen, som jag såg ungefär samtidigt som jag läste boken. Läs smakbiten som jag gav då.

Så i dag vill jag tipsa om bok 2 i serien, nämligen City of Ashes. Den utkom 2008 på  Walker Books förlag. 

For a moment, bright as daylight, he saw the whole room: the cell, the barred door, the bare flagstones beyond, and the dead body of Jeremiah huddled against the floor. There was a door just behind Jeremiah. It was opening slowly. Something heaved its way through the door. Something huge and dark and formless. Eyes like burning ice, sunk deep into dark folds, regarded Jace with a snarling amusement. Then the thing lunged forward. A great cloud of roiling vapor rose up in front of Jace’s eyes like a wave sweeping across the surface of the ocean. The last thing he saw was the flame of his torch guttering green and blue before it was swallowed up by the darkness. – ur kapitel 5, s. 87

Allt i allt en väldigt bra bok, med många oförutsägbara händelser. Den slutar med en cliffhanger (utan att säga för mycket), och jag är glad att jag har bok 3 i min ägo, för jag måste fortsätta läsa den här serien! Har hört rykten om att det ska komma en andra film också (City of Ashes) och hoppas att det är sant. Det är en bra och spännande serie. 🙂