Vi är vana vid att spela huvudrollen

Precis som rubriken säger är vi vana vid att spela huvudrollen i vårt eget liv. I vardagen är det inte speciellt svårt, det är faktiskt ganska bra om vi kan lära oss att prioritera oss själva i den strida strömmen som är livet. Det är lätt att tappa bort sig själv i vardagen, att hela tiden göra saker för andra (detta är lätt hänt om man är förälder eller om man är i ett förhållande, eller på jobbet). Vi måste generellt lära oss att ta tag i våra liv och spela huvudrollen. DU har huvudrollen i DITT liv.

Men många av oss som skriver har problemet att våra karaktärer innehåller för mycket av oss själva. Jag har definitivt det problemet. Nej, jag skriver inte självbiografiska texter. Men mina personer har drag av mig i sig. På både gott och ont.

Det gäller att hitta den där tunna, fina gränsen mellan att hitta inspiration i sitt eget liv och att ”ge” hela sitt liv till karaktärerna. Okej, jag är allergisk mot jordnötter, nötter, äpplen, hundar (fastän jag har en), har träningssimmat i tio år, har skrivit i större delen av mitt liv och är nördig när det gäller opera, klassisk musik och litteratur. Jag hatar att träna och vill gärna slippa, men gör det för att jag måste. Är vansinnigt envis. Det är jag i ett nötskal.

Om jag nu ska ta något av mig själv och stoppa in i en karaktär kanske jag väljer simningen. Någon allergi. Eller träningen. Eller envisheten. Man kan skapa många karaktärer utefter var och ett av de här personlighetsdragen eller egenskaperna. Tänk dig – en simmare som har tränat i tio år och som är envis. Hen vill vinna SM och simma i landslaget. När hen inte tränar kanske hen är vegetarian (vilket är svårt eftersom hen kanske är allergisk mot sojabönor eller nötter) och tycker om att laga mat och pröva nya recept. Små drag av mig själv i en karaktär. Saker där jag kan använda min egen kunskap (t ex allergin) och använda den till något bra. Något som verkar troligt.

Man ska generellt vara försiktig med att sätta in drag av sig själv i en karaktär. Om din mamma eller faster eller arbetskamrat öppnar en bok och läser att ”du” gillar bondage-sex eller alltid har hatat den där tavlan/maträtten/sången som din mor/partner/osv är berömd/känd för. Om dina karaktärer liknar dig själv för mycket är det lätt att tro att allt som karaktären säger egentligen är vad du tycker och tänker i allt. Det kan blir väldigt förvirrande och väldigt problematiskt. För att inte tala om konfliktfyllt. För vem vill bråka med moster Sonja om den där såsskålen som din karaktär hatar så mycket. Den där fula såsskålen, som du fick i present av moster Sonja och ”råkade” slå sönder så fort du fick chansen?

För att undvika detta (eller att alla dina karaktärer blir för lika varandra) kan det vara bra att skriva ner egenskaper eller karaktärsdrag för varje karaktär någonstans. Använd dig av ett frågeformulär så får du svar på en hel massa frågor som du inte ens visste att du hade. 😉

Här är en riktigt bra lista som jag använder mig av då och då. Nu har jag inte skapat en ny karaktär på ett tag, inte sedan i somras, och då använde jag mig av denna. Väldigt användbar, måste jag säga. –> 100 Character Development Questions for Writers

Årets bästa teknikinköp 2013

Jag har köpt två saker det här året (2013) som jag är väldigt nöjd med. Det har påverkat mitt skrivande både positivt och negativt, men allra mest positivt.

1. Jag har köpt en iPad. Strax efter nyår 2013 köpte jag mig en sprillans ny iPad. Med Retina-skärm, 32 GB minne och den har tjänat mig troget sedan dess. Älskar den. Den har gjort det mycket enklare att kolla upp saker, skriva (det här inlägget är t. ex. skrivet på paddan) och överlag används den till … ja, typ allt. Utom att läsa. Jag läser mina böcker inbundna, tack så mycket.

2. Jag har köpt ett Apple Wireless Keyboard. Ett tangentbord som ansluts till din dator eller iPad genom Bluetooth och som drivs av två AA-batterier. Jag fick tangentbordet i går (det var en sen julklapp från min kära moder) eftersom jag har klagat på min laptop sedan mitten på november. Det är makalöst vilken skillnad det blir när man kan skriva igen. Det är ett litet, effektivt och otroligt lätt tangentbord i aluminium och det enda negativa är att det är lite knepigt att parkoppla med iPaden.

Dessa två inköp har då påverkat mig mest positivt, eftersom jag kan skriva överallt så länge jag har iPaden med mig. Jag kan redigera dokument (som när jag redigerade 4an på paddan i somras) och jag kan skriva nya. Än så länge finns det tyvärr inte något smart sätt att få Pages på paddan att prata med Dropbox, så mina Pages-dokument på paddan måste överföras via mejl eller på något annat osmidigt sätt. Irriterande.
Men det är klart, lite negativt finns det ju också med i bilden. Det är inte bra för händerna att skriva på en så liten yta som iPaden, och då har jag ändå inte en Mini utan en vanlig. Nästan 10 tums skärm. Det är som att skriva på telefonen (vilket jag också har prövat). Det är inte skönt att skriva på skärmen, det försvinner ofta nedslag på tangenter och Apples irriterande autocorrect finns i högsta grad här också. Den måste gå att stänga av någonstans??

Anyway. Två av årets bästa teknikinköp – och säkerligen de dyraste. Ska man använda Apples produkter, som visserligen är väldigt bra, då får man vara beredd på att betala en hel del.

Kill your darlings

Ibland hatar jag verkligen de där små insikterna som man kan få. De slår oftast ner när man ska somna, eller när man gör något helt annat än att skriva.

För mig hände det i morse. I går kväll skrev jag på en av slutscenerna i 9an, fast besluten att få ner den på papper (eller på datorskärmen, i alla fall) innan 2013 är slut. Det saknas en del, inte mycket men tillräckligt mycket för att jag ska behöva lägga på ett kol om jag ska bli klar till på tisdag när det är nyårsafton. Men tillbaka till insikten.

Jag läste det senaste numret av Tidningen Skriva (nr 1, 2014) och landade i artikeln Tema nystart? där olika skrivcoacher pratade om regler man ska följa eller inte följa i sitt skrivande. En av dem, som Arne Sundelin pratade om, var just ”Kill your darlings”.

Ni som har läst min blogg ett tag och har följt med i Och sedan föll regnets tillkomst vet att jag knappast har problem med att döda mina älsklingar om det krävs. Men i morse insåg jag en sak, som känns så löjligt enkel – om inte läsaren älskar karaktären, varför ska jag då döda hen?

I 9an begår en av karaktärerna självmord. Hen har varit med ända från start och jag blir lite ledsen i ögat när jag tänker på det – hen har inte gjort något dumt. Hen har råkat ut för en massa skit som hen inte klarar av längre. Men så började jag tänka. Hen dör och de andra karaktärerna blir helt förtvivlade: detta är en av händelserna som vänder historien på huvudet och ger den en sista twist före slutet. Så långt bra, men sen inser jag att jag vet inte riktigt vad hen sysslar med från och med det att serien startar tills dess att hen dör. Hen är med i flera småscener med olika personer, både med Tess, Tristan och Adrian, men hen har inte riktigt en egen röst eller en egen handling. Hen hänger liksom med ute i kulisserna.

Stön. Suck och stön. STÖÖÖÖN! Jag orkar inte med mig själv ibland. Jag måste sätta mig ner (inte just nu, utan efter slutscenen i 9an är klar) och skriva in hens handling i hela berättelsen. En del är redan klar, men resten måste jag komma på. Lägga in där det passar. För läsaren måste älska hen lika mycket som jag (eller i alla fall som resten av karaktärerna) om hens självmord ska ha någon som helst verkan.

Och jag hade inte behövt göra allt detta nu som jag i februari 2011 hade lyssnat på Leffe Delo när han i sitt lektörsutlåtande skrev: ”Jag vill se /…/ mer djup i de perspektiven som är mer intressanta dvs Tristan, Tess och hen.”

Det är lätt att vara efterklok. Men det här är typ nionde gången som herr Delo har haft rätt. Hrmf. Jag borde kanske läsa igenom det där utlåtandet igen och se vad mer han säger.

Dags att återgå till ritbordet.

Årsresumé 2013

Varje år brukar Facebook samla ihop en årsresumé åt sina användare. Den brukar innehålla foton, livshändelser, populära inlägg och dylikt. Jag publicerade min på min Facebook-vägg, och när jag tittade igenom den insåg jag att det har varit ett bra år. Vissa saker som jag har gjort var inte med på resumén, så jag beslöt mig för att göra en egen här på bloggen. Några saker är skrivrelaterade, men det mesta är relaterat till sången. Så kan det gå. 😉

Januari

Jag var med i en produktion av TRANSIT, en musikdramatisk föreställning med barockorkester som min dåvarande skola (DKDM, Det Kongelige Danske Musikkonservatorium) satte upp. Peter Spissky ledde orkestern och Peter Bäckström var regissör. Jag sjöng en liten roll, en desperat kvinna som hette Rebecka. Hon försökte ta livet av sig med pistol. Allt som allt var det en intressant föreställning. Föreställningar 18-19 januari. I övrigt jobbade jag med min hemsida, som för tillfället (i december) ligger på vänt på ett nytt domännamn.

Februari

Den här månaden hände liksom … allt. Först en masterclass med Benton Hess, en otroligt duktig lärare från USA, i starten av månaden. 22 februari gjorde jag sökningen (audition) till Operaakademiet. Söndagen den 24 februari stod jag på Operaens Store Scene och sjöng min slutaudition. På kvällen fick jag veta att jag preliminärt hade kommit in. Totalt var det 80 sökande, 22 svenska sopraner men jag var den enda svenska sopran som kommit in.

Mars

En ny masterclass med Benton Hess. I början fick jag veta att jag hade kommit in på Operaakademiet tillsammans med sex andra studenter. Beställde klänningen till min examenskonsert.

April

Den 20 och 21 april sjöng jag sopransolot i Lars-Erik Larssons Förklädd Gud med orkester. Det var coolt att få sjunga med orkester och jag älskar musiken. Dessutom var gaget inte så dåligt heller. 😉 På Valborgsmässoafton hade jag en timme för Lynne Dawson, en känd engelsk sopran som undervisar i England. Jag sjöng konsert på kvällen och lite av den kan du höra här:

Maj

Den 7 maj hamnade jag på Youtube för första gången, med just det klippet ovan. Den 18 maj sjöng jag konsert i Svenska Gustafskyrkan i Köpenhamn. Skrev på 8an.

Juni

Jag hade min examenskonsert den 13 juni och blev bachelor (sv. motsvarighet: kandidat) med högsta betyg. Tre år på DKDM var över. En vecka senare åkte jag till England med familjen för en tvåveckorssemester. Vi bodde i Oxford och åkte runt i Oxfordshire. Kunde bocka av många ”Vill se”-platser, som London, Stonehenge, Bath osv. Nedan ett klipp från examenskonserten (där klänningen syns).

Juli

Jag jobbade större delen av juli, som excerpist på Svenska Akademiens Ordboksredaktion, i Lund. Skrev riktigt mycket på 8an. Vågade ta ett steg i en riktning som jag aldrig trodde att serien skulle ta.

Augusti

Efter att ha jobbat halva augusti åkte jag tillbaka till Köpenhamn. Den 21 augusti började jag på Operaakademiet. Det är en treårig solistutbildning i opera och jag är förhoppningsvis klar i juni 2016. På Operaakademiet (eller OA, som det också kallas) har vi, förutom sång, också dans, stagefighting, fäktning, teater, italienska, operahistoria mm.

September

Två konserter (11/9 Brahms Liebesliederwalzer och 22/9 körkonsert med Sankt Jakobs kantori), besök av mamma och början på ett förhållande.

Oktober

Jag fyllde 25 år den 16e och firade med familjen. Jag var med på min första aflevering (scenisk examen) på OA och sjöng en konsert för Sankt Lazarusorden.

November

Avslutade förhållandet. Vann NaNoWriMo för sjunde gången på raken och 8an blev utökad till en ny roman, 9an. Det blev 50 000 nya ord på Och sedan föll regnet. Den 25e gjorde jag audition till Vadstena-Akademien. Vi får svar i januari. Var med på DKDMs Årsfest, en fest för hela skolan. Hade underbart roligt.

December

Hämtade ut mitt examensbevis från DKDM. Gjorde min första sceniska aflevering med sång på OA. Hade timmar för Fiona Macsherry, en fantastisk repetitör.  Var med på min första julfest med Det Kongelige Teater. Fick veta att jag ska få göra en liten, liten, liten praktikroll på Operaen nästa säsong.

Allt som allt har året varit ganska bra. Sången har gått riktigt bra, jag har nått en del delmål som jag hade hoppats på. Vi får se vad 2014 ger, men än så länge vet jag några småsaker angående sången. Mina delmål för skrivandet har jag redan delat med mig i ett tidigare inlägg, men mest vill jag skicka in 4an till ett förlag. Bli klar med 8/9an och därmed klar med Och sedan föll regnet så att jag kan redigera den och skicka in den till förlag.

Vad är dina mål för 2014?

Jullov!

Äntligen är det här, jullovet! Som jag har längtat de senaste två veckorna efter just den här dagen. Juldagen är årets bästa dag. Inga krav. Sova länge, äta rester från julbordet, ligga på soffan och läsa, lyssna på mysmusik och skriva lite. 🙂 Återkommer lite senare med ett kort utdrag från scenen jag håller på att skriva just nu. Det är 9an som är på G. Ska bara se till att ryggen inte pajar först. 😦

Jag fick fina julklappar, ett par hörlurar från Beats by dr. dre, ett prydnadsfat som kommer att passa superbra i min lägenhet, och sedan två inbokade timmar med massage denna veckan, samt 500 kr av min kära farmor. De sista ska jag köpa ett nytt tangentbord för, tror jag. Blir galen på min laptop som verkar ha beslutat sig för att dissa N-tangenten…

Hade ni en fin jul, kära läsare? Kanske firar ni inte jul alls? Kanske tillhör ni den gruppen människor som måste arbeta  på julen? Kanske är ni någonstans varmt och njuter i solen? Oavsett, var ni än är i världen i dag, hoppas jag att ni njuter av dagen. Nu ska jag besegra mitt ryggont och skriva lite till (oavsett hur störig N-tangenten än är). 😀

Jag vill önska er alla en riktigt GOD JUL!

98887878566509

Mina fina bloggläsare!

Jag hoppas att ni får en riktigt fin och skön julafton, var ni än är i världen. Krama om era nära och kära och tänd ett ljus för dem som inte längre finns hos oss.

(Själv jobbar jag i dag, så jag är först hemma kl. 19. Men sen blir det julafton! Och förresten: Tess och Tristan hälsar GOD JUL!)

Och här kommer den sista julkalenderluckan för år 2013.

15-23. Julkalendern: For unto us a child is born

Ja, det är redan måndagen den 23 december, och som jag förklarade i ett tidigare inlägg föll jag offer för en riktigt irriterande förkylning. Som inte blev bättre av att jag var i Lund men hade min dator i Köpenhamn. Därför blev det ingen julkalender under en dryg veckas tid. Det tar jag igen i dag med ett enda klipp.

Dagens sång är en körsats ur Händels Messias. Här har den gjorts om lite grand…

Bokbloggsjerka: Bokliga löften

Det blev en jerka till i år! 🙂 Annika gav oss en till jerka, så nu får vi fundera ordentligt allihop:

20131222-003034.jpgDen självklara frågan torde nog vara vad ni önskar er i julklapp, men det förutsägbara är en aning tråkigt tycker jag. Därför tänkte jag grilla er i ämnet om vad som kommer att bli ert bokliga löfte 2014.

 

 

 

Mitt bokliga löfte för år 2014 är:

  1. att bli klar med Och sedan föll regnet
  2. skicka in 4an till förlag (omskriven till jag-form, det är mitt projekt i jul).

Enkelt nog. Nyårslöftet, kanske? 🙂

En kort uppdatering

Jag har haft en lång och lite tradig vecka. Efter en riktigt jobbig förkylning har jag varit hemma i fem dagar, behövt anordna en julfest trots feber och hosta, igår klappade ryggen ihop och idag har jag varit på balett (såg Nötknäpparen på Det Kongelige Teater) och höll på att svimma mitt i ett varuhus. En Coca Cola och iskall luft löste det sista problemet. Men kroppen ömmar, huvudet värker och JAG BEHÖVER JULLOV!!!!!! 😦

Imorgon ska jag sjunga trots att jag inte har någon röst, på julafton ska jag sjunga trots att jag inte har någon röst. Vad hände med jullov??

Bokbloggsjerka: Författarduo?

Helg innebär bokbloggsjerka! Den här gången är det författarduor som Annika frågar om.

bokblogsjerka Vilken författarduo tillhör dina favoriter? (Alternativt: finns det någon författare vars böcker du har gillat både under författarens riktiga namn såväl som dennes pseudonym)?

 

 

Jag läser sällan böcker av författarduor. Därför fick jag tänka till ett tag innan jag kom på någon. (Och alternativet kunde jag inte komma på någon alls.)

Jag tycker väldigt mycket om författarduon bakom Beautiful Creatures-serien. De heter Kami Garcia och Margaret Stohl och har skrivit fyra böcker ihop. Första filmen kom under 2013. Väldigt bra böcker. 🙂

beautiful creatures

14. Julkalendern: Jag såg mamma kyssa tomten

I går (på Lucia) var jag på julbord/julfest med Det Kongelige Teater. Det var kul, det blev sent och tänk att jag får betala för det nu … Äh, tänk vad en alvedon eller två och ett besök på McDonalds kl 3 på natten kan göra mot ens baksmälla. 🙂 Sen somnade jag först kl 5.

På dansgolvet kom den här sången (fast med andra sångare). Så om du liksom jag är lite trött (minst sagt) kanske den här livar upp!