En smakebit på søndag: Och kvar stod en röd resväska

 

För första gången på väldigt, väldigt länge tänkte jag göra En smakebit på søndag som Annika rekommenderat och som kommer härifrån, en norsk blogg som heter Flukten fra virkeligheten. Det går ut på att man varje söndag ger sina läsare ett smakprov från den roman du just nu läser. Eftersom mitt läsande har legat nere ett långt tag har jag heller inte haft något att tipsa om, men nu tänkte jag ta mig själv i kragen och ge er ett tips. 🙂

Hanna stod som förstenad med huvudet böjt bakåt mot det öppna fönstret. Hon kunde känna av den onaturliga böjningen i nacken, det stramade, gjort ont rent av. Hon hade hört vad som sades, men kunde bara inte förstå innebörden. Orden fanns där i luften, gjorde den svårt att andas. Den fräna lukten av vår började fräta i hennes näsborrar. Den luktade som av gamla spyor och gjorde henne illamående.

– Förstår du inte vad jag säger, jag vill inte ha dig här längre och det vill inte din far heller. Han skall få nya barn nu. Han kommer inte att leta efter dig.

Apans röst hade gått upp i falsett. Fönstret stängdes med en skräll. 

Det här citatet kommer från sida 69 i romanen Och kvar stod en röd resväska, skriven av Mari Åberg och utkommen på Andra rum förlag i år (2013). Den är superbra! Du kan läsa mer om den och Mari här.